Ungdomsmobb straffade pojke som pratat med fel tjej

Pojken som är ny i skolan luras ut i en skogsdunge och omringas av minst tjugo okända ungdomar. Uppgörelsen är planerad på förhand och många har hört att något skall hända. Cigg delas ut bland de församlade. Utan flyktväg konfronteras pojken med anklagelser om att ha bett någons kusin om hennes snapchat. När han frågar vem det handlar om misshandlas han grovt av minst sju personer. Han slits ned på marken, får strypgrepp om sin hals och sparkas över hela kroppen och på huvudet. Om han ens tog ögonkontakt med flickan igen skulle han dödas. Endast fem av de inblandade var gamla nog att dömas. Straffet blir 17 600 kronor i skadestånd samt 60 timmars samhällstjänst vardera. Trots att allt pekar på att motivet är hedersrelaterat utreds frågan varken i förundersökningen eller tingsrätten.

Skuldfrågan kunde enkelt fastslås tack vare att åskådare filmade misshandeln. Det konstateras också att de tilltalade agerat samlat och med gemensamt mål. 

Dock går berättelserna isär om vad som egentligen utlöste händelsen. Tingsrätten prövar inte saken, men konstaterar att målsäganden är trovärdig, till skillnad från de tilltalade. Deras berättelser går inte ihop och de lämnar inte samma uppgifter i rättssalen som de gjorde i förhör.

Nu försöker de ta tillbaka de uppgifter som påvisar att överfallet var planerat och ändra sina historier för att bättre passa varandra. Flera trasslar in sig i lögner och tvingas erkänna att de ljugit. Andra framhärdar.

– Det här leder ingenvart, konstaterar åklagare Pernilla Tallinger och avslutar förhöret med en av ungdomarna.

Domare Lena Berlin får vid flera tillfällen säga ifrån när de försöker visa sig tuffa inför rätten och åskådarna, bland annat deras egna familjer.

– Du har en fruktansvärd attityd här inne, lugna ner dig nu, svara ordentligt, sitt inte och flina. 

En osannolik historia

Den enda konsekventa och sammanhängande berättelsen kommer från målsäganden själv. I domen beskrivs den som nyanserad och detaljrik, utan överdrifter, trovärdig och tillförlitlig.

Trots detta kan den framstå som osannolik.

En tjej kom fram och pratade lite med honom dagen före misshandeln, men sa aldrig vad hon hette. 

– Hon frågade om jag var ny, säger målsägande.

Skolpersonal uppger att flickan var kusin till två eller eventuellt tre av de tilltalade, alla födda i Syrien. Övriga inblandade är kusinernas vänner och klasskamrater. En tilltalad anger att han “hängde med i vågen” – han kan inte förklara varför han sparkade någon han inte kände och som låg hjälplös på marken.

I skogsdungen väntade en fälla. Foto ur förundersökningen

Målsäganden hade tidigare annonserat att de som ville kunde lägga till honom på snapchat. Han var ny i klassen den dagen. Det kan förklara hur ryktet att han skulle ha frågat om hennes snapchat kom att uppstå. Dock inte varför han överfölls och misshandlades av en hop främlingar. 

Han ställer sig själv frågande inför sin egen berättelse.

– Hur fan kan man bli så arg över snapchat?

Misshandeln var dock allt annat än ett vansinnesdåd.

Hederns försvarare

Något som är slående i målsägandens vittnesmål är att han beskriver en rad tydliga kännetecken för hedersnormer som forskare och socialtjänst uppmärksammar och är vaksamma på, detta trots att han själv saknar förståelse för fenomenet. Endast utifrån strikta hedersnormer framstår pojkarnas kraftiga motreaktion som begriplig.

– Det var som att jag startat ett krig … fast jag egentligen inte gjort någonting, säger han.

Just ordet “krig” använder forskarna Astrid Schlytter och Devin Rexvid i sin bok Mäns heder för att beskriva hur konfliktfyllda relationerna mellan unga män kan vara i hederskulturen.

Pojkarnas viktigaste uppgift är att bevaka närstående flickor och se till att utomstående män inte får sexuellt tillträde. De ser sig själva som beskyddare.

Flickorna däremot kan i detta krig betraktas som pojkarnas territorium, eller kanske som potentiellt byte för utomstående. Samtidigt som det är av avgörande betydelse för hedern att säkerställa “sina” kvinnors kyskhet påverkas inte hedern negativt om pojkarna erövrar utomstående flickor.

Därför kan kommentarer och rykten om andras närstående kvinnor användas som ett maktmedel pojkar emellan. I detta “kalla krig” krävs ständig beredskap att bemöta anklagelser och provokationer som hotar hedern.

Enligt mer än en av de inblandade är denna typ av rivalitet och provokation vanlig mellan pojkarna. Sammanstötningarna sker dock under kontrollerade former och får inte överskrida vissa gränser. Flera personer i utredningen ger uttryck för idén att målsäganden genom att överskrida dem kunde ha provocerat fram misshandeln.

– Han såg vår jargong, han började skoja om våra föräldrar och systrar. Under detta tjafs så håller vi grepp på varandra, slår varandra i nacken, han tog det väl mer seriöst, säger en i förhör.

De flesta tilltalade påstår vid något tillfälle att han skulle ha sagt något nedsättande om deras systrar eller mammor. En erkänner dock att det han berättat är helt påhittat. Att de inblandade ser detta som sannolik eller till och med legitim anledning till våld visar på hur hedersnormer är en självklar utgångspunkt för dem.

Rykte och rykten

Att fråga kusinen om hennes snapchat innebär i detta sammanhang ett angrepp på andra pojkars ansvarsområde, heder och manlighet.

Att det inte låg någon sanning i ryktet är i sammanhanget oväsentligt. Heder är en fråga om rykte bland andra killar och män, inte om faktiska förhållanden. Helt oavsett sanningshalt fordrar ifrågasatt heder att man agerar för att återupprätta den.

Efter misshandeln fick målsäganden höra att ryktet utvecklats till att han skulle ha kallat flickan för hora, eller ha sagt sig vara på jakt efter en hora. 

– När vi var där var det inget snack om att jag skulle sagt hora, säger han.

För honom framstår detta som något helt annat än vad han ursprungligen anklagades för. Så är det inte nödvändigtvis för kusinerna.

Som antropologen Unni Wikan uttrycker saken är heder något absolut, något man antingen har eller inte har. Det finns inga grader. Antingen är man ärbar eller vanhedrad. 

Ur detta perspektiv är de nya ryktena inte värre än de gamla, utan snarare en omformulering. Att be om en flickas snapchat ifrågasätter hennes dygd och därmed familjens heder, vilket ur kusinens perspektiv är likvärdigt med att kalla henne för hora, och blotta ryktet om detta är likvärdigt med att faktiskt göra det.

Enligt hederskulturens logik kräver hedern upprättelse.

Familjens stöd

Sammantaget tyder allt på att pojkarna agerar och resonerar efter hedersnormer, och att misshandeln utgör kollektivt våld utfört i syfte att återupprätta heder. Hedersupprättande våld bottnar i en rädsla för förödmjukelse, men skiljer sig från våld som begås i affekt eftersom handlingen svarar mot omgivningens, i synnerhet den egna familjens, förväntningar snarare än den egna ilskan. Det handlar mindre om hämnd och mer om rättsskipning. För att uppfylla sin funktion skall våldsgärningen helst utföras offentligt eller på annat sätt innefatta symboliska inslag som kommunicerar denna avsikt.

Uppgörelsen i dungen var alltså ett renodlat hedersbrott. Ändå beaktas detta inte på något sätt av rätten.

Domare Lena Berlin ger de tilltalade en uppläxning i samband med att hon meddelar domen. Hon nämner dock inte hedersfrågan.

– Jag tog inte upp något om heder eller hedersrelaterat, det skulle i så fall gjorts påföljdsmässigt, och det gjorde inte åklagaren så det gjorde inte jag heller, säger hon.

Det faktum att de tilltalade har stöd av sina föräldrar lyfte hon fram som något positivt.

– Ibland sitter ungdomarna där alldeles ensamma och då förstår man att de inte har något stöd hemifrån, men de här killarna hade ju sina familjer som satt med och lyssnade. Sen ville de inte ta på sig ansvar, men det är ju en annan sak, säger hon.

När det gäller ungdomskriminalitet kan stöd från familjen fungera som en motvikt mot grupptryck från kamrater. Så är det dock i regel inte med hedersbrott. Tvärtom utförs brottet per definition å familjens vägnar, även om det inte kan uteslutas att individer inom familjen, inklusive föräldrar, mycket väl kan ha en annan uppfattning och utöva positivt inflytande.

Både målsägande och de tre mest drivande tilltalade är födda i länder där hederskulturen är den förhärskande samhällsordningen, och kom alla till Sverige i 10-årsåldern. Ändå utvecklade de rakt motsatta förhållningssätt.

Medan den målsägande, som bor i fosterfamilj hos landsmän från Afghanistan, är befriad från hedersmedvetande, har de tre släktingarna från Syrien anammat detta tänkande. Av allt att döma har de fostrats i hederskulturens normsystem på svensk mark.

Situationen för deras kusin, flickan vars oskyldiga närmanden utlöste det hela, verkar ha glömts bort av de flesta.

– Undrar varför hon inte är här, frågar sig målsägande.

– Ja, hon har väl inte så mycket med detta att göra, svarar åklagaren.

Den åklagare som var förundersökningsledare och väckte åtal deltog aldrig i förhandlingarna. Hon har precis fött barn och är inte tillgänglig för kommentar. Ingen på åklagarmyndigheten kan svara på varför förundersökningen inte utredde ett eventuellt hedersmotiv.

– Jag kan inte spekulera i det, säger Pernilla Tallinger.

– Jag var sessionsåklagare. Jag går dit med det verket någon annan tillverkat. Enda gången jag kan justera eller ändra något är om det framkommer något nytt under förhandlingen.

Johan Eriksson som har tagit över förundersökningsledarens ärenden i hennes frånvaro saknar kännedom om ärendet, men håller det för osannolikt att hedersmotiv som försvårande omständighet skulle ha förändrat påföljden, givet att de tilltalade knappt uppnått straffmyndig ålder.

Det osynliggjorda hedersmotivet

Att hedersmotivet inte beaktas är ett genomgående mönster i svensk rättsskipning. Inte ens i de mest uppmärksammade hedersmorden har motivet betonats i domen.

Först på senare år har hedersmotiv börjat betraktas som försvårande omständighet. Domen från 2016 i fallet Ayten Edil, tvåbarnsmamman som slaktades som ett djur i sina föräldrars hem, betraktas som en vändpunkt. Ändå beaktades inte våldets kollektiva natur, och föräldrarnas ansvar utreddes aldrig. I Danmark skedde en revolution redan 2006 efter mordet på Ghazala Khan. Nio släktingar och familjevänner dömdes till långa fängelsestraff för stämpling och medhjälp efter en grundlig och kunnig polisutredning. Först senare i år kommer regeringens utredning om särskild brottsrubricering för hedersbrott med bestämda rutiner och brottsskalor.

Mörkertalet för hur mycket brottslighet som är avhängigt hedersnormer är stort när det gäller mord, och närmast totalt vad gäller övriga typer av hedersvåld och förtryck, de brott i hederskulturens kölvatten som förmodas utgöra den absoluta merparten. Om man vill få en uppfattning tvingas man läsa förundersökningar eller sitta med i rättssalen.

Hedersmotivet är inte alltid så uppenbart som det är i denna förundersökning. Även för dem som inte själva är hedersutsatta från sin släkt kan livet i ett land präglat av hedersnormer skapa en syn på könsroller och familjeliv som ter sig mycket främmande i en individualistisk kultur som den svenska, och som kan leda till utanförskap och antisocialt beteende. Frilagts artikel från igår om den man som nyligen dömdes för misshandel av sin hustru ger ett exempel.

Åklagaren yrkade på 100 timmars samhällstjänst för ungdomarna. Åtalet om olaga hot ogillades eftersom målsäganden inte kunde ge klart besked om vem som yttrat hoten. För vuxna är straffsatsen för grov misshandel ett till sex års fängelse.

Jonathan Önell
jonathan@frilagt.se

Bibliografi
Grutzky, Eduardo & Åberg, Lars, Heder och samvete, Fri Tanke förlag, 2014

Mahmoud, Ahmad, Om att överleva: ett vittnesmål om hedersvåld och förtryck, Lindelöws bokförlag, Göteborg, 2017

Schlytter, Astrid & Rexvid, Devin, Mäns heder: att vara både offer och förövare, Studentlitteratur, Lund, 2016

Wikan, Unni, Om heder, Andra upplagan, Daidalos, Göteborg, 2019

Läs mer om hedersproblematik i Frilagt:
2020-02-11 Moskéledare får åtta års fängelse för hedersterror

2020-03-06 Förebyggande arbete mot hedersvåld upphör

2020-03-09 Så fostras kvinnliga offer och manliga förövare

2020-03-24 Hustruns krav på självständighet besvarades med våld

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com