logga-ligg-tjock

Mindre algblomning i sjön– men mer alger på fiskenäten

Mindre algblomning i sjön– men mer alger på fiskenäten

Björkvikens vattenkvalitet var ovanligt bra under större delen av sommaren 2019. Foto: Johan Forssblad/Regito

Finjasjön var badbar, de blågröna algblomningarna minskade och siktdjupet ökade sommaren 2019. Det innebar ett trendbrott efter flera år med försämrade värden, enligt den limnologiska årsrapporten som konsultföretaget Regito sammanställt på uppdrag av Hässleholms kommun.

Men samtidigt noterades oroväckande rik förekomst av andra alger som orsakade den hittills värsta påväxten på fiskenäten. De försvårade vårdfisket som enligt Regito är den viktigaste åtgärden för att förbättra Finjasjöns status. Under sensommaren och hösten kom också en kraftig blomning av blågröna alger, troligen på grund av läckage från bottnarnas sediment.

Rapporten är en sammanställning och utvärdering av analysresultat från regelbundna provtagningar i sjön med tillflöden och i utflödet Almaån. Vintertid har provtagningarna minskat från var fjortonde dag till en gång i månaden. Sommartid sker de fortfarande en gång i veckan i sjön.

Större delen av sommaren 2019 var Finjasjöns vatten klart. Dock fanns dagar med algblomning och det skedde snabba förändringar, ibland på några timmar. Kommunen uppmanade därför på nya informationsskyltar alla att hålla koll på algläget och inte bada vid stora ansamlingar alger vid stränderna. Blågröna alger kan vara giftiga och barn och husdjur är särskilt känsliga.

Sommaren 2019 var det mindre algblomning i Björkviken än på flera år. Men helt algfritt var det inte. På grund av algerna blev det den 23 juni bara fotbad för Ebba och Bill Fredin samt Stella och Nova Björklund. Foto: Berit Önelll

I mitten på augusti försämrades vattenkvaliteten med en kraftig algblomning som pågick in i november med kulmen i början på oktober. Samtidigt ökade halterna av totalfosfor, enligt Regito ett tecken på att sedimentet läcker näring.

Men även andra parametrar påverkar algutvecklingen. Heléne Annadotter på Regito konstaterade att den blågröna algen Aphanizomenon som stod för större delen av algblomningen under senare delen av hösten utvann kväve ur luften, vilket tyder på kvävebrist i vattnet.

– Det är inte ovanligt med algblomningar sent på hösten. Algerna kan lagra fosfor och leva på det i flera veckor, säger hon till Frilagt.

Heléne Annadotter på Regito är doktor i limnologi med inriktning på alger. Foto: Urban Önell

2019 blev sommarmedelvärdet för siktdjupet i Finjasjön 1,75 meter. 2018 var det bara 1,00 meter. Samtidigt minskade totalfosforhalterna rejält, vilket tros ha direkt påverkan på algblomningarna. Sommarmedelvärdet för totalfosfor var 41 mikrogram per liter, jämfört med 75 sommaren 2018.

– En rejäl och glädjande minskning, skriver Regito som dock har värden under 25 mikrogram på önskelistan.

Tidigare erfarenheter visar att vattenkvaliteten varit bäst de somrar halterna stannat på 30-35 mikrogram per liter. Så lågt var värdet senast 2014.

– Det har varit en accelererande försämring efter 2014, säger Johan Forssblad på Regito.

Förbättringar av vattenkvaliteten sammanfaller enligt Regito med ökat vårdfiske. Så ser det också till stor del ut enligt diagram över utvecklingen historiskt sedan det kontinuerliga fisket inleddes 2010. Dessförinnan gjordes punktinsatser och då försämrades sjön snabbt efter något års uppehåll.

– Det som är viktigt är att fisket fortsätter och det behövs stora mängder, säger Heléne Annadotter.

Totalfosforhalterna har i stort sett följt fiskeinsatserna genom åren. Diagram ur Regitos rapport

Under flera år har målsättningen varit att ta upp 50 ton per år. Hur det har lyckats har varerat. 2019 höjdes ambitionsnivån till 75 ton. Men så mycket blev det inte, bland annat på grund av algpåväxten på näten. Problemet började märkas 2017, men var enligt Heléne Annadotter definitivt värst under 2019.

– Det blev jättetungt för de som fiskade att lyfta upp och rengöra näten och det går inte att fiska effektivt när nätet blir som en vägg, säger hon.

I april-maj var det kiselalgerna som satte igen näten. Efter en bättre period under sommaren kom en ny sorts grönalg och ställde till samma problem i september-oktober.

63 ton braxen och mört togs i alla fall upp under 2019.

Under hösten var det grönalger som satte igen fiskenäten. Foto: Johan Forssblad/Regito

Frågan är varför andra alger än de blågröna frodades 2019.

– Kiselalgerna växte till väldigt kraftigt. Det tyder enligt min uppfattning definitivt på näringstillgång i sjön, säger Heléne Annadotter.

– Finns det näring kommer någon att ta den, säger Johan Forssblad.

Under samma period som kiselalgerna började klegga igen näten, i april 2019, färgade också mängder av döda kiselalger träd och stenar vita vid sjön. Det skedde främst vid Sjörröd och Ormanäs, nära där Maglekärrsbäcken, som tar emot renat avloppsvatten från Hässleholms reningsverk, mynnar. Beläggningen såg ut att ha avlagrats efterhand som vattenståndet sjönk.

Mystiska vita avlagringar på trädrötter med mera på stränderna oroade boende och fiskare. de visade siog bestå av kiseldioxid från döda kiselalger som massförökat sig i den näringsrika Finjasjön. Foto: Berit Önell

I början på maj 2019 inträffade också ett haveri i reningsverket, vilket Frilagt berättade om i september. Det hade då tystats ner. Först den 20 juni gjordes anmältan till miljökontoret och den 9 september skickades mätvärdena dit, efter påminnelse. Driftsstörningen, som ansvariga inte vill kalla haveri, innebar att det så kallade biosteget under en tid var helt utslaget. Fosforvärdena överskred därför gränsvärdena under både maj och juni. I ett försök till akut räddningsinsats hämtades aktivt slam från reningsverket i Kristianstad.

I den limnologiska årsrapporten citeras Hässleholms vattens miljörapport för 2019 där det bara står att det biologiska steget rapporterades instabilt med bland annat tidvis högre fosforvärden ut än normalt.

Haveriet i reningsverket i Hässleholm tystades ner, som Frilagt avslöjade i september 2019. I rapporten nämns bara att det biologiska steget rapporterades instabilt. Det ledde i vilket fall till fosforvärden över gränsvärdena under maj och juni. Foto: Berit Önell

Enligt samma miljörapport har bräddningar av orenat avloppsvatten minskat. Bara två bräddningar på sammanlagt 125 kubikmeter på ledningsnätet och i pumpstationer redovisas 2019.

– Det är en fantastisk förbättring jämfört med tidigare år: 2018 redovisades 16 bräddningar på totalt 3 859 kubikmeter. 2017 redovisades 22 bräddningar på sammanlagt 4 954 kubikmeter, skriver Regito.

En bräddning på 1 750 kubikmeter delvis renat vatten redovisas också från Hässleholms reningsverk. Det ska ha skett på grund av högt flöde och var en ökning jämfört med 2018 då bara 30 kubikmeter redovisades.

Hässleholms vattens bygge av skyddsvall och omledning av Maglekärrsbäcken nämns också i den limnologiska rapporten eftersom arbetena påverkade provtagningarna. Regito informerades inte om att reningsverket i augusti släppte ut det renade avloppsvattnet i den så kallade tuben i Finjasjön medan Maglekärrsbäcken dämdes upp. Regito provtog som vanligt i bäcken där det då var ovanligt lågt flöde och mycket grumligt.

Berit Önell

Läs mer:

2019-04-30 Massförekomst av kiselalger ger vita avlagringar på Finjasjöns östra stränder

2019-08-23 Bäcken tömd på vatten – leds en kilometer ut i Finjasjön

2019-09-27 Haveri i reningsverket tystades ner

2019-10-07 Bättre badsommar 2019 i Björkviken

2020-05-11 Näringsrika sediment i Finjasjön undersöks

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se