Moskéledaren helt frikänd “Inte ställt utom rimligt tvivel”

Hovrätten frikänner den tidigare moskéledaren Ismail Daraggi som i Hässleholms tingsrätt dömdes till åtta års fängelse för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning mot sin familj. Nya uppgifter som kom fram i hovrätten försvagade målsägandenas trovärdighet. Domstolen konstaterar nu att fruns och barnens berättelser, som åtalet bygger på, visserligen ger stöd för att våld, hot och tvång förekommit i hemmet, men att det finns vissa frågetecken. Eftersom det saknas både teknisk bevisning, dokumenterade skador och vittnen som sett vad som hänt anser hovrätten att Daraggis skuld inte är ställd utom rimligt tvivel.

Försvarsadvokaten Petra Kumlin har bara hunnit ögna igenom domen när Frilagt når henne på måndagen.

– Det är glädjande besked, säger hon.

Hon menar att rättvisa nu skipas, men att det var väntat efter hovrättens beslut att släppa Ismail Daraggi ur häktet i väntan på domen. Han hade då varit frihetsberövad i sju och en halv månad.

– Med stor sannolikhet kommer vi att ansöka om ersättning hos Justitiekanslern för att han suttit oskyldigt frihetsberövad, säger Petra Kumlin.

Frilagt har också sökt kammaråklagare Malin Paulsson för en kommentar.

Hovrätten i Malmö frikänner Ismail Daraggi på alla punkter.

I Hässleholms tingsrätt presenterade frun och de fyra äldsta barnen via videolänk från skyddad plats sina berättelser om hur familjefadern terroriserat dem och hur de levt i en sträng hederskultur. De hade blivit hotade, slagna med kebabspett, utsatts för strypförsök med leggings, tvingade att bära slöja och långa, mörka kjolar, tvingade att gå till moskén, hindrade att gå ut och umgås med skolkamrater med mera. Äldsta dottern berättade också att hon tvingats spela handikappad och att båda föräldrarna försörjt sig som hennes assistenter.

Ismail Daraggi har hela tiden nekat till brott och hävdat att en dispyt med äldsta dottern gjort att familjen vänt sig emot honom.

Ny bevisning och nya vittnen i hovrätten

I hovrätten lade Petra Kumlin fram ny bevisning och kallade fyra nya vittnen. Trots att hovrätten finner anledning att bedöma vittnesuppgifterna med viss försiktighet bidrar de till att försvaga delar av familjemedlemmarnas berättelser. Det gällde deras rörelsefrihet, regler för kläder och smink och äldsta dotterns handikapp och giftermål.

Bland de uppgifter Kumlin lyfte fram fanns ett läkarintyg från 2008 som visade att äldsta dottern, åtminstone då, hade allvarliga funktionsnedsättningar på grund av sina brännskador.

Bilder från hennes garderob visade annat än mörka kjolar och långärmade tröjor. Flera vittnen från skolan berättade dock i tingsrätten om att syskonen alltid bar mörka kläder och syskonen själva hävdade att klädreglerna gällde även hemma.

Enligt två av de nya vittnena köpte äldsta dottern mycket kläder och andra fina saker. De gav också en annan bild av hennes relation till den man, en kusin, som hon formellt gifte sig med i Irak. Vittnena instämde i pappans berättelse om att äktenskapet var frivilligt och att hon dessutom var besviken på honom för att han inte ville hjälpa henne att på illegal väg ordna så att mannen kunde komma till Sverige.

– Det är ofrånkomligt att denna diskrepans, i avsaknad av något klargörande från målsägandenas sida, ger upphov till en osäkerhet om huruvida målsägandenas uppgifter i alla stycken är helt sanningsenliga och fria från överdrifter, skriver hovrätten. 

Hovrätten konstaterar att ingen av målsägandena kunde konfronteras med de nya uppgifterna, men betonar att det avgörande när bevisningen bygger på målsägandenas berättelser blir att dessa är trovärdiga och tillförlitliga.

Bedömningen här blir visserligen att de överlag framstår som trovärdiga, men det finns också oklarheter.

– Målsägandenas berättelser ger stöd för att våld, hot och tvång förekommit i hemmet. I enlighet med vad hovrätten i det tidigare redovisat finns det dock vissa frågetecken när det gäller om uppgifterna om frekvensen på våldet och dess allvar i alla delar är riktiga, skriver hovrätten i domen.

Bland frågetecknen finns att en av döttrarna, som berättat om strypgrepp två dagar innan familjen tog sin tillflykt till socialkontoret, inte hade några synliga skador. Mamman hade inte heller något minne av en händelse där två av flickorna berättat att pappan virade leggings om deras halsar och drog åt. Enligt flickorna var det mamman som gick emellan och avbröt misshandeln. 

Försvunnen miljon minskar tilltron

En annan omständighet är överföringarna av drygt en miljon kronor från Ismail Daraggis konto tidigt på morgonen samma dag som familjen slog larm och han blev gripen. Pengarna flyttades via hans telefon till hustruns konto och därefter till äldsta dotterns.

Åklagaren Malin Paulsson hävdade att det var han själv som gjorde överföringarna. Men det tror inte hovrätten på eftersom det först efter domen i tingsrätten, då restriktionerna mot honom hävts och han skulle få hjälp att betala några räkningar, uppdagades att kontot var helt tomt. Hans uppfattning var att det måste vara  dottern som fört över pengarna eftersom hon brukade betala familjens räkningar och hade tillgång till telefonens kod. Mot det talar att han berättat att dotterns möjligheter att komma åt pengar begränsats efter att hon olovandes tagit ut ett större belopp från mammans konto.

Hovrätten menar att det faktum att målsägandena förbigått överföringarna med tystnad inverkar negativt på tilltron till deras uppgifter.

– Enligt hovrättens bedömning finns det inte utrymme för någon annan slutsats än att det är någon av målsägandena som med hjälp av Ismail Darragis mobiltelefon genomfört transaktionerna, skriver hovrätten.

Slutsatsen blir att målsägandenas berättelser inte är helt trovärdiga.

– Sammantaget finner hovrätten att de redovisade omständigheterna talar mot att målsägandenas uppgifter ger en alltigenom riktig bild av vad som förekommit. Vid detta förhållande kan de inte ensamma läggas till grund för en fällande dom, skriver hovrätten.

Berit Önell
Jonathan Önell

Läs mer:

2020-01-15 Moskéledare inför rätta för terror mot sin familj

2020-02-11 Moskéledare får åtta års fängelse för hedersterror

2020-03-03 Dömd för hedersbrott vill kalla nya vittnen

2020-05-04 Moskéledare anklagad för hedersbrott släppt ur häktet

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com