Vill neka bygglov på tomt på Göingeåsen – trots att grannen fick bygga

Natur- och kulturvärden var inte tillräckliga skäl att neka avstyckning och bygglov på Göingeåsen vid Tormestorp för ett par år sedan. Inte heller ett yttrande från Göingebygdens biologiska förening som varnade för att det kunde öppna för fortsatt exploatering av känslig natur. Kommunekologen Lars-Erik Williams yttrade sig inte ens. Men nu vill han stoppa en familj från att bygga på andra sidan vägen, trots att de köpt en redan avstyckad tomt, avsedd för bostadsändamål. Motiveringen är bland annat risken att ett ja leder till ytterligare exploatering. De dokumenterade naturvärdena är desamma, men nu föreslår kommunekologen en uppdatering av kommunens naturvårdsplan så att tomten hamnar precis i utkanten av ett stort område med klass 1-natur. Under onsdagen beslutar politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott i ärendet.

Tomten ligger vid Hallavägen och är nästan helt innesluten av stengärdsgårdar. Den avstyckades 1946. Enligt dåvarande distriktslantmätaren Ture Torstenssons utredning var den lämplig att använda för bostadsändamål. Ännu längre tillbaka fanns ett torp som fungerade som äldreboende. Den sista av de boende hette Nilla Svensson, “Palma Nillan” som dog 1929. Ruinen finns kvar.

Tomten får inte bebyggas, om förslaget går igenom, trots att den är avstyckad just för bostadsändamål. En granne har avverkat och lagt upp ris vid tomtgränsen.

Familjen som vill bygga där nu förklarar i en skrivelse till kommunen att avsikten är att bevara så många som möjligt av träden på tomten. Att avverka träd och utföra schaktarbete på den fastighet man äger är dock ingenting som kräver godkännande av kommunen.

– Vi hade kunnat utföra trädfällning innan ansökan om förhandsbesked för att förbättra våra chanser men valde att inte göra detta, skriver makarna som ansökt om förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus i två våningar och en komplementbyggnad med garage, förråd och gäststuga.

Kommunekologen vill att ansökan nekas främst på grund av att fastigheten ligger inom det nya föreslagna klass 1- området. Visserligen i utkanten, men han menar att en nybyggnad skulle innebära att området naggas i kanten.

Kommunekologen Lars-Erik Williams avråder från bygglov på tomten på grund av naturvärdena. Men han har inte varit på platsen utan motiverar sin ståndpunkt med att den ligger inom ett stort område som föreslås som klass 1-natur. Foto: Berit Önell
Hela området innanför den svarta streckade linjen är klass 1-natur, enligt förslaget till ny naturvårdsplan. Tomten ligger i den norra kanten.

Lars-Erik Williams skriver också i sitt yttrande att tomten ligger inom natur klass 3-område enligt länsstyrelsen Skånes natur- och kulturmiljövårdsprogram samt inom kulturområde i samma program och inom klass 2-område i kommunens grönplan för Hässleholms stad. Dessa kriterier avfärdade Lars-Erik Williams 2017 när ägaren till fastigheten på andra sidan vägen ville göra en över 6 000 kvadratmeter stor avstyckning för att bygga en villa. Williams besökte platsen, men skrev inget yttrande.

– Min uppfattning var att det inte fanns några stora naturvärden där, säger han.

Nu hänvisar han också till att fastigheterna idag ligger inom riksintresse för friluftsliv. Vid förra beslutet om bygglov var det bara ett förslag, men det fastställdes innan mark- och miljödomstolen avgjort ärendet.

Har inte varit där

Denna gången har Lars-Erik Williams inte varit på plats, men ändå skrivit ett yttrande som avråder från bygglov.

Är det något särskilt på den här tomten?

– Det är mest att den ligger inom området. Men jag har inte varit och tittat på just det. Jag har utgått från kartan, säger Lars-Erik Williams.

Han tycker inte att det är något konstigt..

– Jag har redovisat att det är inom det här området och att det är klass 1. Men politikerna får avgöra, säger han.

Han förklarar att det utpekade klass 1-området ska ses schematiskt.

– Vi har inte tittat på varje kvadratmeter. Det ligger i kanten, det gör det. Men man måste dra gränsen någonstans, säger han.

Hade det inte varit logiskt att dra gränsen nedanför fastigheten eftersom det är en bostadstomt med stenmur omkring?

– Kanske, men jag har inte tittat på det i detalj, säger Lars-Erik Williams.

Varför varnar du för fortsatt exploatering?

– Om man börjar bygga någonstans är det lätt att bygga vidare.

Men byggandet har ju redan börjat med det andra?

– Skillnaden nu är att vi jobbat vidare med naturvårdsplanen. Det är ett område som är väldigt intressant, säger han.

Göingebygdens biologiska förening varnade förra gången för fortsatt exploatering.

– Man kan inte alltid gå efter det, då kan man aldrig bygga, säger Lars-Erik Williams.

Men det är inte säkert att naturvårdsplanen fastställs enligt förslaget.

– Nej, det är ett förslag. Vi har inte spikat den här planen.

Båda fastigheterna bedöms ingå i ett bevaransvärt större sammanhängande lövskogsområde med många rödlistade djur- och växtarter, blandat med en kulturmiljö av småskalig odlingsbygd med betesmark, stengärdesgårdar och fornlämningar.

Enligt kommunens grönplan ingår både den nu aktuella tomten och grannen som fått bygglov i ett klass 2-område som sträcker sig över ett stort område öster och norr om Tormestorp (orangemarkerat).

Miljöavdelningen skriver i sitt yttrande att fastigheten inte omfattas av några speciella försiktighetsmått gällande vattenskydd eller naturvärden.

De sökande anser inte att ett bostadshus innanför stenmurar kan inskränka nämnvärt på friluftslivet och vänder sig emot att beslut skulle tas utifrån framtida, eventuella, omständigheter.

De tar också upp den andra fastighet som nyligen fick bygglov.

– Denna fastighet är cirka fyra gånger större, ligger mycket nära en hästgård, ett fornminne samt är närmare det natur klass 3-område vår fastighet påstås ligga inom, skriver de.

Ingen kompensation

De betonar att de köpt sin fastighet enbart för att uppföra en bostad och att fastigheten är avstyckad just för det syftet. Därför frågar de vilken kompensation de kan förvänta sig om kommunen tar fastigheten i anspråk för det planerade naturområdet.

– Det allmänna intresset måste väl väga betydligt tyngre än det enskilda för att kunna inskränka vår rätt till vår mark på detta sätt?

Kommunen meddelar dock att någon kompensation inte kan bli aktuell eftersom naturvårdsplanen enbart är vägledande.

Handläggaren skriver i tjänsteskrivelsen inför onsdagens sammanträde att det allmänna intresset av att låta tomten förbli obebyggd och vara en tillgänglig del av riksintresset för friluftsliv väger tyngre än det enskilda intresset. Byggnation bedöms inte heller vara lämplig på grund av naturvärdena på tomten. Även ett större fornlämningsområde, fossil åkermark, söder om fastigheten spelar in. Naturvärdena på tomten bedöms också högre eftersom träden inte avverkats medan den andra tomten tidigare varit en äng och därefter planterats med skog som sedan avverkats.

Tjänsteskrivelsen avfärdar det faktum att fastigheten är avstyckad som bostadstomt. Anledningen är att varken riksintresset för friluftsliv eller övriga nu utpekade skyddsvärda områden fanns vid avstyckningen.

– Förutsättningarna för bebyggelse på platsen har alltså ändrats under de 74 år som gått sedan avstyckningen gjordes, skriver handläggaren.

Så lät det inte när kommunen ville sälja en tomt i Tyringe som kommunekologen bedömt vara skyddsvärd på grund av gammal askskog och naturliga källor. Detaljplanen från 1944 tillät bostäder och det stod fast, trots att där aldrig varit bebyggt tidigare, trots att kommunekologen ville bevara naturen och det fanns en spekulant med samma ambition. Tomten såldes och den nya ägaren högg ner skogen och byggde en villa. Men Lars-Erik Williams tycker inte att de båda tomterna är relevanta att jämföra.

Uppmanad av kommunen att yttra sig

En granne har invänt mot att familjen vill bygga ett tvåvåningshus eftersom det skulle ge full insyn över tomtmarken intill. Grannen befarar också att det kan bli problem med vattenförsörjningen, som redan är ansträngd och att vattenförsörjningen därför måste ordnas i ett större sammanhang. Kommunen planerar att bygga ut va-nätet, men först 2028.

– Hade inte tänkt yttra mig men då jag blivit uppmanad av kommunen att göra så skriver jag några rader, inleder grannen sin skrivelse.

Han konstaterar att kommunen annars inte har några problem med byggnation i känslig natur.

– I området fanns byggnadsförbud vilket uppenbarligen har upphävts, kulturmiljön valde man också att bortse ifrån. Vidare har man frångått praxis med närhet till djurhållning och tomtstorlekar, skriver han.

Han ser bygglovet på fastigheten på andra sidan vägen som ett prejudikat. Dessutom hänvisar han till att länsstyrelsen ansåg att det stred mot översiktsplanens intentioner.

– Tomten ifråga är ju redan avstyckad för bostadsändamål så i sak är ju detta den enda tomten som egentligen kan komma ifråga för bebyggelse, skriver han.

Han är också kritisk till att kommunen tillåter anläggningar på sin mark, även nära en nyckelbiotop på Göingeåsen.

– Med tanke på era jaktanläggningar med inhägnader och odlingar, anlagda skogsvägar på kommunal mark med mera är det uppenbart att detta med att bygga inte är något hinder, förklarar han.

Lars-Erik Williams känner inte till några jaktanläggningar.

Familjen som vill bygga på sin tomt vid Hallavägen skriver till kommunen att huset kan byggas i en våning om det skulle vara avgörande.

Berit Önell

Läs mer:

2017-10-30 Kommunen förbereder för exploatering av skyddsvärd natur på Göingeåsen

2017-12-18 Kommunen vill köpa hel gård för at tkunna bygga bostäder på Göingeåsen

2018-02-17 Ja till bostadshus trots skyddsvärd natur på Göingeåsen – men nej i Lommarp

2016-10-27 Kommunen nekar honom köpa tomtmark

2017-10-06 Naturen som kommunekologen ville bevara kalhöggs när kommunen sålt den

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com