torsjö live

Vikingabyn förlorade i domstolen Tänker överklaga

Vikingabyn förlorade i domstolen Tänker överklaga

Domstolen ger kommunen rätt i att vikingabyn vid Vätteryds gravfält behöver bygglov, bland annat för de små timmerhusen. Foto: Urban Önell

Vikingabyn i Vätteryd förlorade på torsdagen mot kommunen i mark- och miljödomstolen. Det gäller två domar om krav på bygglov, förbud mot fortsatt byggnation och vitesföreläggande. Men Oddvar och Maral Otetileus kommer att överklaga ärendet vidare till mark- och miljööverdomstolen.

– Domstolen grundar sitt beslut på felaktiga uppgifter från kommunen. Kommunen har bland annat vägrat ta till sig Skatteverkets beslut om att fastigheten är taxerad som lantbruksfastighet med bostadshus och därför bygglovsbefriad, säger Oddvar Otetileu.

Oddvar Otetileu tänker inte nöja sig med mark- och miljödomstolens besked. Foto: Urban Önell

Hässleholms kommuns första beslut om förbud mot fortsatta byggnadsarbeten togs den 22 augusti 2019. Mark- och miljödomstolen konstaterar att nämnden, efter att ha gjort besök på platsen och konstaterat att byggnation fortsatt i oförminskad styrka, den 18 december beslutade att förbjuda klaganden vid vite att fortsätta lov- eller anmälningspliktiga byggnadsarbeten.

Den ena domen gäller de fem små timmerhus som paret Otetileu utan att ansöka om bygglov placerat nära gränsen mot Statens Fastighetsverks fastighet där Vätteryds gravfält ligger. Byggnaderna är mellan fyra och 13 kvadratmeter stora. Paret hävdade i första hand att byggnaderna inte var stadigvarande placerade på platsen. I andra hand menade de att det handlade om bygglovsbefriade ekonomibyggnader kopplade till deras jordbruksrörelse med biodling.

Kommunens hållning har varit att bygglov krävs eftersom lantbruksfastigheten saknar bygglov för bostadshus alternativt för att timmerhusen enligt mediauppgifter ska bli möjliga att övernatta i och inte är avsedda för lantbruksverksamhet.

Biodling inte lantbruksverksamhet

Mark- och miljödomstolen anser att byggnaderna varit varaktigt placerade på platsen sedan sommaren och hösten. De bedöms inte som ekonomibyggnader eftersom biodling bara förekommer i vissa av dem. Istället ska de räknas som en del av vikingabyn och därmed som en del av ett självständigt företag utanför lantbruksverksamheten. Timmerhusen kan inte heller räknas som friggebodar eller attefallshus eftersom den sammanlagda arean är för stor.

Den andra domen gäller förbudet mot fortsatta byggnadsarbeten på fastigheten. Kommunen beslöt om vite på 25 000 kronor vardera för makarna för varje tvåveckorsperiod så länge arbetena fortsätter. Det gäller både timmerhusen och en större byggnad nära bostadshuset.

Gränsen mot grannfastigheten är inte fastställd av lantmäteriet och makarna hävdar därför att den är oklar och dessutom att deras fastighet genom hävd har rätt att ha den större byggnaden närmare tomtgränsen än stadgade 4,5 meter. Den har funnits på fastigheten i minst 59 år och Hässleholms kommun har godtagit dess placering. Men enligt domstolen måste det för att räknas som hävd enligt den äldre jordabalken vara minst 90 år före 1972 då reglerna ändrades – något som inte är visat i detta fall.

En del av tvisten gäller långhuset till vänster som enligt domstolen kräver bygglov eftersom paret Otetileu inte bevisat att ett hus i motsvarande storlek legat på platsen i minst 90 år före 1972. Enligt de data de fått fram har det dock legat där i minst 59 år. Foto: Urban Önell

Mark- och miljödomstolen anser att kommunen haft grund för att förbjuda fortsatta byggnadsarbeten, men kommenterar inte kommunens uppgifter om att bygglov för bostadshus saknas.

Bostad sedan mitten på 1800-talet

Gården, som Maral Otetileu blev ägare till i maj 2019, har drygt fem hektar mark. Den har funnits sedan i mitten på 1800-talet och huvudbyggnaden har enligt makarnas efterforskningar alltid använts som bostad. En skrift från Sösdala Hembygdsförening berättar att änklingen Nils Svensson 1855 flyttade in i det då befintliga boningshuset. I samma skrift beskrevs huset 1987 som väl bevarat. Oddvar Otetileu har dessutom fått fram en lista över personer som varit mantalsskrivna i huset sedan mitten på 1800-talet.

Enligt Oddvar och Maral Otetileus efterforskningar har huvudbyggnaden varit bostad sedan mitten av 1800-talet. Foto: Henrik Andersson

Natalia Werner på Skatteverket beslöt i december 2019 efter omprövning att bostadshuset ska vara taxerat till största del som bostad och del av lantbruk och till 32 kvadratmeter, där det är kafé, som del av hyreshus. Beslutet gäller retroaktivt från den 1 januari 2019.

Miss i taxeringen rättad retroaktivt

Hon säger att det var en miss att fastigheten under några år inte var taxerad som lantbruk och att hela huvudbyggnaden var taxerad som hyreshus.

– Om en fastighet består av över två hektar mark måste den taxeras som lantbruk, säger hon.

Hon förklarar att det för att en byggnad ska taxeras som bostad krävs bland annat att den är byggd som en bostad med matlagningsmöjlighet och badrum och att det finns en brandvägg mellan bostaden och lokalerna i övrigt. Allt detta finns i Vätteryd.

– Kommunen borde göra en besiktning på plats och se om bostaden uppfyller kraven, säger hon.

Skatteverket skickar också förslag till beslut om ändringar till den som ägde fastigheten den 1 jaunuari.

– Denne kan då komma med synpunkter. Om det hade varit några invändningar hade vi inte kunnat taxera fastigheten som bostad, säger hon.

Natalia Werner tycker att det är konstigt att kommunen säger att fastigheten inte ska räknas som bostad. Men hon säger att taxering och bygglov är två olika saker.

– Jag kan bara svara på hur vi bedömer enligt fastighetstaxeringslagen, säger hon.

Vill inte läsa Skatteverkets beslut

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) har tidigare sagt i Frilagt att han inte minns om han läst Skatteverkets beslut. När vi på nytt frågar honom om han hunnit läsa dem svarar han först att arbetsutskottet bara fått del av ansökan om omprövning, inte beslut.

Frilagt frågar varför han inte läser beslutet också.

– Arbetsutskottet och nämnden tar bara ställning till det underlag som presenteras för arbetsutskottet och nämnden, svarar Kenny Hansson i ett mejl till Frilagt.

Miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) säger att nämnden och arbetsutskottet bara tar ställning till underlag som presenterats för dem. Dit hör inte Skatteverkets beslut. Foto: Berit Önell

Han förklarar också att det inte finns några undantag från bygglovsplikten för verksamhetslokaler.

– Tillbyggnad av cafébyggnad är bygglovspliktig oavsett storlek eller om det är inom eller utom plan.

Sedan deklarerar han att nämndens beslut grundas på plan- och bygglagen, inte på Skatteverkets taxering och hänvisar till tidigare bygglovsbeslut.

Kommunen godkände
tidigare ägares svartbygge

De bygglov som Frilagt får ut från stadsbyggnadskontoret visar inte att huset någonsin haft bygglov som bostad. Däremot tycks den tidigare ägaren inte ha haft problem att få tillåtelse av kommunen för både det ena och det andra, till och med ett bygglov för en utbyggnad godkänt i efterhand.

Fastighetsägaren ansökte år 2000 om bygglov för ändring av användning av lokal till kaféverksamhet. Varken i ansökan eller beslut nämns något om att en del av huset var bostad. 2001 ansökte fastighetsägaren om bygglov för en utbyggnad på 24 kvadratmeter. Men den var redan byggd. Dåvarande byggnadsnämnden godkände bygglovet i efterhand. 2001 fick samma fastighetsägare bygglov för en komplementsbyggnad till garage.

Oddvar Otetileu säger att han inte kommer att nöja sig med domstolens beslut. Han är förvånad över att politikerna inte läst Skatteverkets beslut.

– De måste väl själva ta reda på det som är relevant, men jag har också lämnat in beslutet till kommunen. Här har ju varit bostad i alla år, säger han.

Han tycker att det är kommunen som ska bevisa att det inte funnits en komplementsbyggnad på samma plats i 90 år och även var gränsen mellan fastigheterna går. När det gäller timmerstugorna menar han att två av husen ska räknas som attefallshus. Det minsta på fyra kvadratmeter är en lekstuga. Sedan är det bara två kvar till biodlingen och dem vill han bedöma för sig som ekonomibyggnader till jordbruksverksamheten.

Berit Önell

Läs mer:

2019-12-23 Vikingaby med förhinder vid Vätteryds gravfält

2020-06-06 Snart åtal för fornminnesbrott Men flera av länsstyrelsens anklagelser motbevisade

2020-06-07 Felaktiga uppgifter och nya straffavgifter mot vikingabyn

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se