torsjö live

Kommunens skogsbruk hotar naturvärden och skyddszon

Kommunens skogsbruk hotar naturvärden och skyddszon

Den täta grönskan vid Hovdalavägen är idag som en grön vägg, närmast en lönn, ett av ädellövträden som vuxit sig stort utan gallring.

Gallring och röjning hotar i dagarna skogsområdet väster om reningsverket där det i den kommande detaljplanen för reningsverket föreslås bli en skyddszon med natur. Dessutom skulle det utredas om här ska bildas ett naturreservat. Kommunen äger marken och naturförvaltare Gunnar Swärdh på tekniska förvaltningen säger att skogsbruksplanen måste följas.

– De hade åtminstone kunnat samråda med oss på stadsbyggnadskontoret, säger kommunekolog Lars-Erik Williams som inventerat området och bedömt det som klass 1-natur med både gamla hålträd och täta snår där fåglar och andra djur trivs.

Han ska nu försöka få ett möte med ansvariga efter semestern och hoppas att avverkningarna kan vänta lite.

Två delområden är utmärkta med Sydveds plastband. Det första är ett avsnitt längs Hovdalavägen, från Sötekärrsbäcken i norr till Linus Jepssons tomt i söder. Markeringarna omfattar delvis en bit av tomten han tvingades sälja till kommunen och riva huset.

Det andra delområdet ligger lite längre söderut, löper längs Hovdalavägen från Maglekärrsbäcken ner till villorna vid Ormanäsvägen.

I båda områdena är ädellövträd planterade, men det finns också naturligt vildvuxen skog, exempelvis vid Maglekärrsbäcken, mycket hasselbuskar och tät undervegetation.

Linus Jepsson berättar att när han för några år sedan sålde fastigheten intill sin nuvarande till kommunen fick han lova att inte ta ner några träd eller buskar mot Hovdalavägen.

– De skulle vara kvar till skydd mot reningsverket, förklarar han.

En del av dessa hade han själv planterat av samma anledning. Nu ska undervegetation röjas och träd gallras just mot Hovdalavägen.

– Där är ju uppväxt nu. Det är som en grön vägg, en bra skyddsplantering både här och för dem som bor vid Ormanäsvägen. Om det gallras hårt tar det 20 år att få det att bli lika tätt igen, säger han.

Sydved har markerat områdena där röjning och gallring ska ske, här vid Linus Jepssons tidigare tomt där han fick besked att träden måste bevaras som skydd mot reningsverket.

Han har förståelse för att det finns visst behov av att gallra kring ädellövträd för att de ska växa till sig, men menar att det ändå är för sent för de flesta av träden på norra sidan.

– Det verkar vara många som inte har tagit sig. Men de starkaste klarar sig säkert utan gallring, säger han.

Bland annat är några fågelbärsträd rätt stora. Ett par ekar verkar också livskraftiga.

– Om de reflekterar över ett naturreservat ska de inte göra detta nu, det är bättre att anpassa gallringen efter naturreservatet i så fall, och även efter detaljplanens krav på skyddsavstånd till reningsverket, säger han.

Det värsta tycker han är om det ska göras nya stickvägar för att skogsmaskinerna ska kunna köra in, särskilt om det ska flisas.

– Då blir det ingenting kvar här, säger han.

Han befarar att kommunens mål är en parkliknande gles skog där de vilda djuren inte kan gömma sig någonstans.

Infartsvägen öppnar sig i den djungelliknande grönskan.

Både Gunnar Swärdh och hans chef Ronny Nilsson säger sig vara ovetande om att ett naturreservat ska utredas. Ronny Nilsson, som anställdes i januari, har inte heller läst den fördjupade översiktsplanen, som gäller sedan i januari, där det står om det varierade skogsområdet Bokehill med äldre bokskog, blandlövskog, alsumpskog och yngre skogar “av igenväxningskaraktär”.

På onsdagen säger Ronny Nilsson därför till Frilagt att en ny bedömning får göras.

– Men det är inte säkert att vi kan vänta. Det är rätt tid att gallra nu.

Är det inte bättre under andra tider på året när fåglar och djur inte har ungar?

– Det är lättare när det är torrt i markerna, men det är klart att vi ska ta hänsyn till naturen, säger Ronny Nilsson.

Han hänvisar till Gunnar Swärdh.

– Jag ska prata med honom imorgon. Vi får ta det en vända till. Men det är han som kan sakfrågorna. Jag bara säkerställer att vi sköter oss, säger han.

På torsdagen säger Gunnar Swärdh till Frilagt att någon ny bedömning inte diskuterats. Han förklarar att röjning och gallring måste göras bland ädellövträden som planterades för cirka 20 år sedan.

– Vi gör det för att få fram naturvärdena. Annars blir det ingen skog. Om vi inte gallrar kommer träden att självdö, säger han.

– Om vi inte gallrar kommer träden att självdö, säger Gunnar Swärdh, kommunens naturförvaltare. Foto: Urban Önell

Han hänvisar till kommunens skogsbruksplan.

– Vi har förbundit oss att följa den genom att skogen är certifierad, säger han.

Samtidigt säger han att han tror att resten av området kommer att lämnas i fred framöver, trots att största delen enligt skogsbruksplanen ska gallras. När den skrevs var situationen en annan.

– Vi gör nog inget mer här. Vi ska uppdatera planen för en ny tioårsperiod och tittar då på det igen. Men jag tror inte att vi gör de föreslagna åtgärderna. Området kommer att hamna inom detaljplanen för reningsverket, säger han.

Han står dock fast vid att denna gallring måste genomföras, men att det inte blir tal om några stora maskiner.

– Vi kör inte ut med en flis där, säger han.

Han förklarar också att Sydved inte ska hugga något varken vid Linus Jepssons tidigare eller nuvarande fastighet, trots att den biten både är med på kartan och har märkts ut av Sydved.

– Jag har speciellt påpekat för Sydved att de inte ska göra det, säger han.

En större plantering av lind finns i en del av skogen nära Ormanäsområdet.

Någon diskussion med stadsbyggnadskontoret tyckte han inte behövdes nu.

– Nej, eftersom det inte är en direkt avverkning utan röjning och gallring. De har samma koll som andra. Informationen finns på hemsidan. Lars-Erik Williams har fått information om att vi lägger ut information om skogsbruksplanen på hemsidan efterhand, säger han.

Enligt Gunnar Swärdh ska gallringen ske i augusti och röjningen av undervegetationen innan dess. Exakt när får entreprenören planera.

Kommunekolog Lars-Erik Williams känner inte till de planerade avverkningarna, men konstaterar att området har naturvärden.

– Det är ett område som vi fått i uppdrag att göra till naturreservat. Men det ligger vilande, konstaterar han.

Han tycker att det borde ha varit en diskussion om avverkningarna.

– De hade kunnat beskriva vad de vill göra. Jag vet inte hur det är med kunskapen om naturen där. Det är inte bra om de inte är medvetna om hur man resonerar från olika förvaltningar, säger han.

Kommunekolog Lars-Erik Williams tycker att det behövs en diskussion om avverkningarna.

Han går på semester inom kort, men säger att han ska ta kontakt med tekniska förvaltningen och höra om det går att boka ett möte efter semestrarna.

Det var han som gjorde en översiktlig inventering som låg till grund för beskrivningen som klass 1-område i den fördjupade översiktsplanen.

– Det är ett lite mångformigt område med rätt många olika typer av skogar. En del är mer värdefulla än andra, säger han.

Han förklarar att det inte är säkert att gallring och röjning skadar naturvärdena.

– De måste ta hänsyn till grova träd och hålträd, inte plocka bort fel träd. I vissa fall kan det gynna värdefulla träd om man tar bort lite, säger han.

De täta snåren är viktiga, liksom den stora variationen.

– Om man skulle ta bort all undervegetation så att det blir kalt mellan träden påverkar det naturvärdena negativt, säger han.

Planchef Marie Nilsson tycker spontant att det skulle vara lämpligare att vänta med skogsbruket tills detaljplanen är klar och även utredningen om naturreservatet, men kan inte svara direkt på om avverkningen är olämplig.

– Det beror på hur avverkningen ser ut, säger hon.

I vilket fall efterlyser hon också information.

– Det finns kanske fler som kan göra bedömningar. Vi har olika kompetenser på olika förvaltningar. Det är bra att tillfråga övriga så att vi inte motarbetar varandra. Jag säger inte att vi gör det, men information kan vi aldrig få för mycket av, säger hon.

Hon reagerar på att den fördjupade översiktsplanen inte är känd på tekniska förvaltningen.

– Den gäller alla som jobbar i kommunen, de bör veta vad den säger. Sedan förstår jag att de har sina egna skötselplaner och att de inte är insatta i alla detaljplaner, säger hon.

Ansvariga på det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten har inte heller fått någon information om avverkningsplanerna.

Avsikten är att ha en skyddszon kring reningsverket. Det utreds i detaljplanen, hade det inte varit lämpligare att vänta på den innan man bestämmer hur man ska göra där?

– Det kan man tycka. Men jag har inga synpunkter på hur tekniska förvaltningen sköter sin mark, säger Liselotte Stålhandske, vd på Hässleholms vatten.

Liselotte Stålhandske på Hässleholms vatten har inte fått någon information om avverkningsplanerna inom den föreslagna skyddszonen vid reningsverket. Foto: Urban Önell

Men har du inte synpunkter på hur era skyddsområden berörs, de ingår ju i detaljplaneförslaget och även om ni inte äger marken påverkar det er?

– Precis, men detaljplanen har inte vunnit laga kraft.

Nu föregriper de väl den eftersom de vidtar åtgärder just där?

– Det kan jag inte svara på eftersom jag inte vet vilka åtgärder de ska göra, säger Liselotte Stålhandske.

Även vid Ormanäsområdet, som enligt detaljplaneförslaget ska få en skyddsplantering mot reningsverket, ska det gallras och röjas bland det som redan är uppväxt.

– Men så fort detaljplanen vunnit laga kraft kommer vi att se till att den skyddsplanteringen verkställs, säger hon.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se