Utsläpp kan ha orsakat tjock hinna på Finjasjöns yta

Ett gelatinliknande skikt lade sig på Finjasjöns vattenyta.

Finjasjön fick plötsligt en märklig gelatinliknande hinna på vattenytan under ett par dagar i början på juni. Den såg ut att komma från Maglekärrsbäcken, där Hässleholms reningsverk har sitt utlopp, och sträckte sig minst 100 meter ut från stranden. Kommunens miljökontor fick bilder på fenomenet, men trots information om planerat underhållsarbete på reningsverket den aktuella veckan gissade miljöchef Torbjörn Håkansson på att det var en alg, något som algexperten Heléne Annadotter helt avfärdar.

Per-Åke Fagrell, pensionerad forskare och företagare som arbetat i över 50 år med reningsverksteknik, har sett bilderna och tror att antingen mikroplaster som används i reningsprocessen eller giftiga slamrester kan ha lämnat verket och bildat ytskiktet i sjön.

En av dem som observerade ytskiktet utanför Sjörröd var Linus Jepsson som den 9 juni reagerade på att vattenytan blev som gelatin så att vattnet inte kunde krusa sig. Skiktet var cirka en centimeter tjockt. Det är inte första gången han ser något liknande.

– Det är återkommande, men jag har aldrig sett att det varit så här tjockt förut, säger han.

Han noterade en kemisk lukt från Maglekärrsbäcken. Även det händer då och då.

Han skickade bilder till både miljökontoret och länsstyrelsen. Från miljökontoret fick han ingen respons, men länsstyrelsen informerade om att klagomålet skickats till miljökontoret i egenskap av tillsynsmyndighet över reningsverket. Det var då diskussionen om algen Gonyostomum semen, även kallad gubbslem, började.

Gissningar om alger

– Det är oklart om det är fråga om ett utsläpp från reningsverket, något naturligt fenomen (en kollega föreslog att geléytan kan bero på Gonyostomum semen) eller andra orsaker, skriver länsstyrelsens vattenhandläggare Emilie Björling till miljökontoret i Hässleholm den 11 juni.

Det gjorde att Linus Jepsson inte tyckte att det var lönt att engagera sig mer i saken.

– Jag tröttnade efter så dumma svar. Till och med jag kan förstå att det inte var någon alg. Det blir för absurt, säger han.

– Men jag tycker att det borde utredas. Det ser absolut inte normalt ut, säger han.

Efter någon dag löste skiktet upp sig i vattnet och syntes inte mer.

Flera personer reagerade på den märkliga hinnan som sträckte sig minst 100 meter ut i sjön.

När Frilagt frågar Emilie Björling varför länsstyrelsen tror att det rör sig om en alg säger hon att det inte alls är så.

– Vi vet verkligen inte. Det var bara en tanke som någon framförde. Det är ingen som tror det, säger hon.

Den 17 juni säger miljöchef Torbjörn Håkansson till Frilagt att Hässleholms vatten inte lämnat in någon anmälan om driftsstörning.

– Vi har bedömt att det inte är en driftsstörning. Länsstyrelsen har föreslagit en alg, det är det enda som finns i ärendet, säger han.

Mörkade kännedom om underhållsarbete

En kort stund senare mejlar miljöinspektör Emeli Magnusson Hässleholms vatten och frågar om det varit någon driftsstörning, ändrad skötsel eller liknande under den veckan eller den föregående (vecka 24-25).

– Det har inkommit klagomål enligt bilaga, för att kunna utesluta Hässleholms avloppsreningsverk hade jag behövt svar från er skyndsamt, skriver hon och bifogar Linus Jepssons bilder och beskrivning av det gelatinliknande ytskiktet.

Hässleholms vatten svarar snabbt att det inte förekommit driftsstörning, inte heller bräddning och att utsläppsvärdena varit normala. Underhållsarbetet nämns inte.

Liselotte Stålhandske, vd på Hässleholms vatten. Foto: Urban Önell

Ändå måste båda parterna veta att Hässleholms vatten den 28 maj anmält till miljökontoret att underhållsarbete på eftersedimenteringsbassängerna i det kemiska reningssteget på Hässleholms reningsverk är planerat till just vecka 24. Slussluckor mellan bassänger och flockningskammare ska bytas ut. Denna handling får Frilagt ut från miljökontoret först på tisdagen, den 21 juli, trots att vi ställt frågor till ansvariga i mer än en månad. Hässleholms vattens vd Liselotte Stålhandske och reningsverkets chef Jan Sjöström har visserligen berättat att “bassängarbete” skett, men inte vad det innebär.

Inte heller Torbjörn Håkansson berättar att han känner till underhållsarbetet. Istället säger han den 18 juni att miljökontoret inte har kapacitet att åka ut och undersöka allt.

– Vi måste prioritera.

Varför mejlade ni inte Hässleholms vatten tidigare?

– De ska ju höra av sig direkt om det händer något. Nu bad jag inspektörerna kolla så att vi inte missat något, säger han.

Önskar expertkunskaper

– Erfarenhetsmässigt skulle jag bedöma att detta är något naturligt. Under sommaren finns olika former av tillväxt på sjöar. Men det är svårt att definiera exakt vad det här är utan expertkunskaper. Vi sitter inte på sådana i förvaltningen så att vi kan känna igen varje bakterie eller alg, jag önskar att vi hade haft det, säger han.

Någon undersökning av fenomenet gjordes alltså aldrig.

Heléne Annadotter, doktor i limnologi, är övertygad om att det inte handlar om någon alg.

Heléne Annadotter, doktor i limnologi, har tittat på bilderna och även skickat dem till Gertrud Cronberg som är en auktoritet när det gäller alger. Ingen av dem tror att det konstiga skiktet är någon slags alg.

– Vi är ense om att vi aldrig sett gubbslem så. Man brukar inte kunna se den på foto, den ligger inte som ett skikt på ytan, däremot kan man se den när man badar. Benen blir klibbiga eftersom den består av små slemkapslar. Gubbslem är gulbrun, det är inte vita geléklumpar som här. Jag tror inte att det är någon annan alg heller, säger Heléne Annadotter.

Kristian Wennberg, chef för länsstyrelsens vattenenhet, har förståelse för att kommunens miljökontor inte kan “springa på alla bollar”.

– De reagerar nog på det som är väsentligt. De kan göra bedömningarna, säger han.

Kristian Wennberg, chef för länsstyrelsens vattenenhet, förstår att kommunens mijökontor måste prioritera. Foto: Berit Önell

Men här kontaktade de va-bolaget först efter att en journalist ringt?

– Det är mycket som händer.

– Det finns inget som tyder på att detta inte är naturligt, säger Kristian Wennberg.

Angående ett möjligt kemikalieutsläpp säger han att det är farligt att spekulera.

Men ni spekulerar om alger?

– Det är oerhört sällsynt med kemikalieutsläpp, men att det skulle vara en alg är en gissning som är ganska vild, säger han.

Utsläpp av polymer eller giftigt slam

Per-Åke Fagrells första bedömning utifrån bilderna är att skiktet består av polymer, mikroplasten som används för att förtjocka föroreningar i sedimenteringsdammar.

– I samhället i övrigt propsas det på att man ska minska på mikroplasterna, men reningsverken använder tonvis, säger han.

Hässleholms vatten använde 4,2 ton polymer 2017, enligt sin miljörapport. I de senare rapporterna finns ingen uppgift om åtgången, men polymer används fortfarande.

– Polymer blir geléaktigt. Det kan vara en överdosering eller ett läckage. Det kan bero på att det kommit in för mycket vatten. Då blir det en väldigt snabb hastighet genom verket och polymer kan följa med ut istället för att sedimentera i bassängen, säger Per-Åke Fagrell.

Alternativt skulle det kunna handla om ett kemikalieutsläpp.

– Det var synd att ingen tog ett vattenprov, säger han.

Oavsett ifrågasätter han både Hässleholms vattens och miljökontorets agerande.

– Om reningsverkets ansvariga vet om det har de ansvar för att så fort som möjligt åtgärda och anmäla till berörda myndigheter, säger han.

Per-Åke Fagrell ser det som troligt att ytskiktet kommer från ett utsläpp från reningsverket. Foto: Berit Önell

När han får veta att underhållsarbete i sedimenteringsbassängerna skedde just i samband med att det märkliga skiktet observerades ser han skäl att misstänka ett samband.

– Det kan ändå vara ej fullt upplöst polymer. Annars kan det vara upplagrade slamrester från sedimenteringsbassängen. De kan innehålla arsenik, tungmetaller, läkemedel, bakterier av olika typer, covid-19 med mera.

Han betonar att det kan vara allvarligt.

– Det kan handla om gravt kontaminerat slam som lämnat verket. Vattnet förgiftas och sprider sig med strömmarna.

Han tvivlar på Hässleholms vattens lugnande ord i anmälan till miljökontoret om underhållsarbetet.

– Det kan läcka ut, men de beskriver det som att det inte finns några skäl att oroa sig, säger han.

Fusk på många reningsverk

Han säger att miljökontoret alltid ska kontrollera och undersöka.

– Men de håller varandra om ryggen, säger han.

Han ser inte heller redovisningen av fosforvärdena som garanti för att ingenting läckt ut.

– Det fuskas med siffror på många svenska reningsverk, det är för dålig rening och de använder kemikalier som inte borde vara tillåtna. Det som kommer in i verken är också många gånger problematiskt. Till slut kommer det ut i Östersjön, den är rena kloaken. Svensk vattenvård är en skandal.

– Algblomningarna beror på kväve och totalfosfor. Fosforn kommer bara från reningsverken.

Frilagt har åter sökt reningsverkets chef Jan Sjöström angående om slam och polymer kan ha läckt ut i samband med underhållsarbetet.

Berit Önell

Komplettering:

Varken slam eller polymer
enligt reningsverkets chef

Det kan varken vara slam eller polymer som läckt ut från reningsverket. Det förklarar reningsverkets chef Jan Sjöström i ett mejl till Frilagt på torsdagen.

– Slam tar sig inte igenom sandfiltren och polymer används inte på vattenfasen i Hässleholms reningsverk, skriver han.

Han berättar också att en slamcentrifug i reningsverket byttes under tiden mellan vecka 20 och 23.

Centrifugen avvattnar slammet efter att det förtjockats med hjälp av polymer.

– Vattenfasen från centrifugen går tillbaka till inkommande, skriver Jan Sjöström.

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com