Hässleholms reningsverk har en betydande påverkan på miljön i Finjasjön. Det bedömer i alla fall konsultfirman Tyréns i ett utkast till miljöbedömning av förslaget till detaljplan. Kommunens miljö- och stadsbyggnadskontor ifrågasätter uppgifterna och presenterar alternativa mätvärden. Kommunen har också invänt mot länsstyrelsens krav att lokaliseringen av reningsverket ska prövas på nytt för att det ska kunna planläggas. Konsulternas slutsats är dock att det ligger bäst där det ligger – under förutsättning att skyddsplanteringar skapas och att den växtlighet som finns bevaras. Inga bostäder bör tillåtas inom 200 meter från reningsverket och de befintliga kan planläggas som natur.
Målsättningen är att detaljplanen ska gå ut på samråd i höst.
Åtta år efter att det kommunala va-bolaget Hässleholms vatten ansökte om planbesked närmar detaljplanen sig ett förverkligande. Om inga ytterligare miljöutredningar krävs kan politikerna i miljö- och stadsbyggnadsnämnden få ärendet på sitt bord i oktober. Därefter blir det troligen kommunfullmäktige som beslutar om förslaget ska på samråd i den form det då är.
Som en lokalisering av ett nytt reningsverk
Enligt lag ska detaljplaner för miljöfarliga tillståndspliktiga verksamheter som reningsverk anses medföra betydande miljöpåverkan. Kommunen ville göra avsteg från detta men länsstyrelsen menar att en prövning måste göras på samma sätt som om det gällde en ny lokalisering av ett reningsverk.
– Det innebär att markens lämplighet måste bedömas på nytt, skriver länsstyrelsen i ett yttrande till kommunen.
Länsstyrelsen motiverar sin hållning bland annat med risken för översvämningar.
– Det kommer troligen att krävas en omfattande utredning samt säkerställande av åtgärder för att visa att detta är lämpligt kopplat till risken för översvämning, står det i länsstyrelsens tjänsteanteckningar efter ett så kallat planmöte med kommunen.
Anteckningarna tar också upp bland annat risk för försämring av vattenkvaliteten i sjön och markföroreningar, med anledning av “uppgifter om att det lagts förorenade massor inom området”.
Länsstyrelsen fick vid mötet frågan om den juridiska grunden för tvångsinlösen av bostäderna inom det tilltänkta skyddsavståndet. Frilagt har tidigare berättat att experter sagt att det inte skulle vara lagligt. Men länsstyrelsen svarade bara att den inte kan ge juridisk rådgivning.
Tyréns har nu presenterat ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning som kommunen lämnat synpunkter på. Den omfattar tre aspekter: översvämningsrisker, vattenmiljö, inklusive dagvattenhantering, och omgivningspåverkan i form av lukt och smittorisker.
Tyréns konstaterar att Finjasjöns ekologiska status är otillfredsställande och att sjön inte heller uppnår god kemisk status. Klassificeringen kommer från VISS, vattenmyndigheternas databas Vatteninformationssystem Sverige. Där klargörs också att sjön är övergödd och att reningsverket har en betydande påverkan. Andra orsaker är enskilda avlopp, jord- och skogsbruk, dagvatten och historiska föroreningar.
Ökade utsläpp av fosfor
Enligt konsulterna har näringstillförseln från Hässleholms reningsverk visserligen minskat de senaste 30 åren, främst genom anläggandet av Magle våtmark, men de senaste åren har utsläppen av bland annat fosfor ökat. Utkastet talar om ett trendbrott sedan 2017 och hänvisar till Helgeåkommitténs årsrapport 2019.
– Resultat från utsläppspunkten efter Magle våtmark visar på mycket höga halter av fosfor, skriver Tyréns.
Enligt Helgeåkommitténs rapport var det dock 2018 som årsmedelhalterna av fosfor var mycket höga. 2019 var de något lägre, men enligt bedömningen fortfarande höga. Kvävehalterna vid samma provpunkt var mycket höga under alla åren 2017-2019.
Mest fosfor från Tormestorpsån
Efter synpunkter från Hässleholms vatten med flera ifrågasätter miljö- och stadsbyggnadskontoret Tyréns utkast på flera punkter. Bland annat gäller det näringstillförseln till Finjasjön från Hässleholms reningsverk.
– Enligt de beräkningar vi gjort i Finjasjöprojektet så står avloppsreningsverket för närvarande för cirka 12 procent av fosforn i till Finjasjön inkommande vatten, skriver planhandläggaren Andreas Ask i en sammanställning av kommunens och Hässleholms vattens synpunkter på utkastet.
Enligt hans inofficiella uppgifter kommer desto mer från Tormestorpsån, hela 32 procent. 21 procent tillförs från Hovdalaån och 13 procent från Mjölkalångaån.
Andreas Ask vänder sig också emot beteckningen trendbrott.
– Jag vill inte kalla årsvisa fluktuationer som ofta har att göra med årsnederbörd och den tid på året dessa kommer som något “trendbrott”. Hässleholms avloppsreningsverks utsläpp ligger stabilt och uppfyller miljötillståndet, skriver han.
Han vill nyansera konsulternas resonemang och hävdar att Finjasjöprojektet ser potentialen att minska närsaltbelastningen som betydligt större från jordbruket än genom ytterligare åtgärder i reningsverket. Han undrar också om skälen för omprövning av reningsverket inte främst är kapacitetsskäl och ny teknik för att ta hand om läkemedelsrester, droger med mera.
Men enligt Helgeåkommittén som sedan många år övervakar vattenkvaliteten i hela Helgeåns avrinningsområde är Hässleholms reningsverk den största enskilda källan till näringstillförseln till Almaåns delavrinningsområde.
Denna bedömning grundar sig på Hässleholms vattens egen årsrapport där det framgår att utsläppen 2019 var 400 kilo totalfosfor och 37 ton totalkväve. Fosforutsläppet är jämförbart med 2018 och drygt 100 kilo lägre än 2017 medan kväveutsläppet på 37 ton innebar en ökning sedan 2018 med fem ton och en minskning sedan 2017 med ett ton.
Även i kommunens egna årliga limnologiska rapporter, som sammanställts av konsultföretaget Regito, har tidigare beräkningar av fosfortransporter från åarna visat att Tormestorpsån tillfört mer totalfosfor till Finjasjön än Magle våtmark och reningsverket via Maglekärrsbäcken. Fosforhalten är däremot överlägset högst från Maglekärrsbäcken. Åren 2009-2010 stod Tormestorpsån för 28 procent och Maglekärrsbäcken för 27 procent av fosfortillförseln. Det förklaras med att Tormestorpsån har ett betydligt större flöde än Maglekärrsbäcken. Tormestorpsån belastas av jordbruk, reningsverken i Sösdala och Tjörnarp och gamla tippar.
Regitos mätningar visar också ett trendbrott i fosforhalterna i Finjasjön, men inte 2017 utan redan 2015. Under åren 2015-2018 försämrades fosforhalterna i Finjasjön enligt dessa rapporter tills de var de sämsta sedan mitten på 1990-talet, 75 mikrogram per liter. Siktdjupet minskade samtidigt. 2019 var värdena oförklarligt bättre igen.
Ingen god status enligt EU
Enligt EU:s vattendirektiv är det dock en bra bit kvar till “god status”. Sven-Inge Svensson, kommunens tidigare miljöchef som leder forskningsprojektet om Finjasjön, berättade vid en presskonferens i maj i år om en så kallad fosforbudget där fosforhalterna redovisas i diagram med målsättningen att nå ner till cirka 37 mikrogram totalfosfor per liter. Fosforbudgeten skickade Andreas Ask nu till Tyréns.
Tyréns utkast utgår från “underlagsdokument” som säger något annat om nivån för god status, 26 mikrogram totalfosfor per liter.
Konsulterna analyserar hur ett genomförande av detaljplanen påverkar miljön jämfört med ett nollalternativ. Nollalternativet skulle kunna leda till att bostadsområden byggs ut för nära reningsverket eftersom inga skyddszoner upprättas och att reningsverket inte kan utvecklas. Det kan innebära problem när kommunen planerar för 5 – 6 000 nya bostäder och därmed ökad mängd avloppsvatten.
– En ökad belastning på verket, utan möjligheter till att bygga ut och utveckla reningsprocesserna, kan leda till ökade utsläpp till Maglekärrsbäcken och Finjasjön, skriver Tyréns.
Jämfört med nollalternativet kan ett genomförande av detaljplanen ge positiva konsekvenser eftersom ytor som kan användas för ytterligare rening säkras.
Ingen alternativ lokalisering av reningsverket har utretts. Konsulterna menar att bedömningen inte bör gälla om platsen är den bäst lämpade utan snarare bedöma den påverkan befintlig verksamhet har och förutsättningarna för en utbyggnad.
– Reningsverket är en av flera påverkanskällor där åtgärder behöver göras för att klara miljökvalitetsnormerna i Finjasjön, skriver Tyréns.
Att reningsverket uppfyller sitt miljötillstånd, i huvudsak från 1973, betyder alltså inte att allt är bra.
Andreas Ask säger att detaljplaner för reningsverk ofta görs i samband med tillståndsprövning. Men för Hässleholms del är det inte aktuellt att ompröva tillståndet, trots att det är så gammalt.
– Just nu ser vi inte behov av det. Möjligen kommer det att diskuteras efter samrådet. Eventuellt görs då en ny bedömning utifrån de synpunkter som kommit in, säger Andreas Ask.
Mer skydd för översvämningar kan behövas
En kompletterande översvämningskartering har redan gjorts på konsulternas uppmaning. De citerar Boverkets riktlinjer om att samhällsviktig verksamhet bör lokaliseras till områden som inte hotas av översvämningar. Skyddsvallen som byggdes vid reningsverket 2019 bedöms dock skydda huvudanläggningarna mot höga vattennivåer i Finjasjön. Konsulterna ser behov av ytterligare översvämningsskydd kring de nya pumpstationerna och en transformatorstation utanför vallen. Nya kontors- och laboratorielokaler planeras i sydväst och där vill konsulterna också att en lägsta nivå på golv eller mark ska bestämmas.
Tyréns konstaterar att det inte finns några lagkrav på skyddsavstånd till reningsverk, men att det finns risk för lukt och viss smittspridning via aerosoler. De utredningar som gjordes inför den fördjupade översiktsplanen för Hässleholm bedöms tillräckliga. Det innebär att det inte ska vara bostäder inom ett avstånd på 300 meter, dock görs undantag för de flesta med motiveringen att de ligger på mer än 200 meters avstånd och redan är detaljplanelagda. Risken för smitta ska minimeras genom en skyddsplantering. Konsulterna påminner också om att den natumiljö och växtlighet som omger reningsverket enligt den fördjupade översiktsplanen ska bevaras för att skydda mot lukt, buller och andra störningar från reningsverket.
Bostäder blir natur
Tyréns ifrågasätter inte att ny bebyggelse inom ett påverkansområde på mellan 300 och 1 000 meters avstånd ska prövas särskilt, inte heller att bostäder inom 200 meter som inte redan är planlagda ska planläggas som allmän plats, natur. Enligt Andreas Asks sammanställning är dock varken Hässleholms vatten eller miljöavdelningen med på formuleringen om påverkansområdet, möjligen kan nya bostäder och verksamheter prövas på 750 meters avstånd.
Tvångsinlösen av de två bostäderna väster om reningsverket nämns inte. Men om detaljplanen drivs igenom finns möjligheten. Dessutom kan de boende då kräva att få sina fastigheter inlösta, till marknadspris plus 25 procent.
Andreas Ask säger att det inte är aktuellt att göra detaljplanen annorlunda och låta bostäderna vara kvar.
– Jag har fortfarande samma uppdrag, säger han.
Han menar dock att bostäderna inte behöver tvångsinlösas även om planen tillåter det.
– Tvångsinlösen är en politisk fråga och i slutändan tekniska nämndens ansvar och beslut, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
2018-05-10 Mycket allvarligt läge för Finjasjön 2017
2019-05-24 Finjasjöns negativa utveckling fortsätter
2019-10-18 Tvångsinlösen av bostäder vid reningsverket på agendan igen
2019-12-21 Boverket svarar: Inga reglerade skyddszoner vid reningsverk
2020-02-01 Dålig effekt för våtmarker när dränering av åkrar fortsätter
2020-05-11 Näringsrika sediment i Finjasjön undersöks
2020-05-20 Mindre algblomning i sjön – men mer alger på fiskenäten
