Rivningshot mot bostäder brott mot grundlagen

Detaljplanen för Björklundaområdet som kommunfullmäktige antog i förra veckan kan vara olaglig eftersom ingen bedömning av proportionaliteten i att lösa in och riva privata fastigheter för att få mer grönområde gjorts.

Att kommunen offrar någons hem för att planlägga marken som natur bryter sannolikt mot både svensk grundlag och Europakonventionen. Hässleholms kommun gjorde inför beslutet att riva två befintliga bostäder på Björklundaområdet inte den proportionalitetsbedömning som numera krävs i varje enskilt fall innan privat mark föreslås för allmänna ändamål.

– Det stärker saken att det är ett hem, säger Karin Åhman, expert på konstitutionell rätt och Europakonventionen.

Kommunens planchef Marie Nilsson medger på onsdagen att lagen inte följts och att det är en av anledningarna till att kommunen nu vill justera detaljplanen. Hon berättar att en proportionalitetsbedömning nu också görs för bostäderna som kommunen vill riva vid reningsverket.

Enligt ett pressmeddelande för några timmar sedan backar kommunen när det gäller rivningen av 1800-talstorpet Furutorp för att man fått veta att det numera är fullt renoverat och bostad för en familj. Men det är alltså inte hela sanningen.

Kommunen verkar tills Frilagt började ställa frågor om Furutorp helt ha missat det starka skydd för den privata äganderätten som finns i grundlagen (regeringsformen). Sedan Europakonventionen skrevs in i svensk lag 1995 står det bland annat: “ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen”. 

Tillämpningen har sedan utvecklats efterhand genom rättsfall i både Sverige och andra EU-länder. Ett rättsfall från Högsta domstolen 2018, kallat Parkfastigheten, har förtydligat att en särskild prövning av proportionaliteten mellan allmänintresset och den enskildes egendomsintresse ska göras i varje enskilt fall. Bedömningen ska ske i tre led; om ingreppet är ändamålsenligt, om det är nödvändigt för att tillgodose ändamålet, eller om det finns andra mindre ingripande alternativ, och om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde.

– Genom domen har äganderätten stärkts, säger Karin Åhman, universitetslektor på Stockholms universitet med fokus på frågor om Europakonventionens förhållande till svensk rätt, bland annat angående proportionalitetsprincipen.

Kommunen tittar nu på om detaljplanen kan korrigeras så att Furutorp kan vara kvar. Äganderätten är stark och har stärkts ytterligare genom en dom i Högsta domstolen 2018. Foto: Berit Önell

Grundlagen står över alla andra lagar. Det aktuella rättsfallet gäller en lantmäteriförrättning där privat mark inte får tas i anspråk, trots att fastighetsbildningslagen inte kräver en proportionalitetsbedömning. På samma sätt står grundlagen över plan- och bygglagen när det gäller detaljplaner som på Björklunda i Hässleholm.

– Man måste använda äganderättsreglerna i grundlagen, säger Karin Åhman.

Särskilt skydd av hem

Frågan om vad som är ett angeläget allmänt intresse behandlas i förarbetena till lagen, men ska ställas emot den skada som drabbar den enskilde. Gäller det en bostad krävs därmed mer.

– Frågan är vems intresse som är starkast. När det är en bostad handlar det både om äganderätt ocvh anspråk på ett hem som är särskilt skyddat i artikel 8 i Europakonventionen, säger Karin Åhman.

En detaljplan får inte strida mot lagen. Det kan den göra om kommunen inte gjort någon bedömning och inte redogjort för den i planbeskrivningen eller inte beaktat de enskildas intressen.

Det går inte att vänta tills det är aktuellt att lösa in privata fastigheter.

– Det är med hjälp av detaljplanen som fastigheterna kan lösas in, säger Karin Åhman.

Hon menar att de drabbade bör kunna överklaga, men säger att regler kring överklagande inte är hennes gebit. Hon hänvisar också till rättsfall där klagande fått rätt mot kommuner som gjort detaljplaner utan att ta hänsyn till proportionalitetsbedömning.

Karin Åhman konstaterar att lagarna inte alltid följs av myndigheterna.

– Det beror nog på viss okunskap och även en tro på att det ingår i systemet så att man inte behöver ha koll i det enskilda fallet. Men det är precis det som den här HD-domen säger att man alltid måste ha koll på, säger hon.

Har inte läst vägledande rättsfall

Marie Nilsson säger att hon inte har läst Högsta domstolens vägledande rättsfall som Frilagt frågade henne om i ett mejl på tisdagen. Men det är en del av diskussionen kring att planen nu ska ändras.

– Det är det vi håller på och tittar på nu, säger hon.

Marie Nilsson förklarar att de vägledande rättsfallen ofta är det som gör att kommunerna uppmärksammar ny rättspraxis.

– Annars kan lagstiftningen ofta vara svår att tolka, säger hon.

Har ni inte skyldighethet att känna till lagarna?

– Det är klart att vi har skyldighet att känna till alla lagar, säger Marie Nilsson.

Men denna kände ni inte till?

– Nej, det kan vara vara så att vi missat. Vi får ta det med oss och lära oss av det.

Marie Nilsson håller med om att kommunen borde haft mer kontakt med fastighetsägarna i ett tidigare skede. Plan- och bygglagen kräver visserligen ingen dialog utan enbart information om samråd och utställning, men det räcker knappast för att tillvarata enskildas intressen inför inlösen av bostäder när grundlagen ska följas.

– Jag kan tycka att vi kunde gjort annorlunda. Men i vissa planer finns 200 sakägare, säger Marie Nilsson.

Det är väl ett mindre antal som berörs av att kommunen vill ta mark i anspråk?

– Ja.

Varför stod det inte i pressmeddelandet att inlösen av husen inte skulle vara laglig?

– Pressmeddelandet var Kennys (miljö- och stadsabyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M)).

Men det var du som var citerad om underhållet av Furutorp?

– Vi ville förklara att fastigheten inte varit så välunderhållen. Sedan har det hänt saker under tiden sedan samrådet.

Vid samrådet 2009 var båda fastigheterna dock inritade som bostäder. Renoveringen har skett därefter och var klar 2016.

Marie Nilsson kan inte förklara varför det ändrades och säger att hon inte fått tag i tidigare handläggare. Tidigare planchefen Gertrud Richter, som arbetar kvar i Stadshuset, har hon inte heller pratat med.

Kontakt med båda fastighetsägarna

Enligt Marie Nilsson har Kenny Hansson nu kontakt med båda fastighetsägarna för att höra deras synpunkter.

– Det andra kommer inte att kunna planläggas som bostad på grund av närheten till järnvägen, säger hon.

Att låta det ligga utanför planlagt område ser hon inte som ett alternativ.

– Då finns det ingen byggrätt om ägaren till exempel vill bygga ut, säger hon.

Normalt sett kan en bostad utanför planlagt område dock göra både mindre utbyggnader och komplementsbyggnader utan bygglov.

– Men det är skillnad om det är tättbebyggt område, säger Marie Nilsson.

Huset ligger dock mitt i skogen idag, enligt planförslaget i natur som ska lämnas orörd.

Vill lösa in för skyddsavstånd
vid reningsverket

Bostäderna vid reningsverket i Hässleholm har under många år varit hotade av inlösen med motiveringen att det behövs ett skyddsavstånd kring reningsverket. Linus Jepsson tvingades redan 2013 sälja och riva sin tidigare bostad där efter att han nekats kommunalt dricksvatten på grund av skyddsavståndet. 2019 beslöt länsstyrelsen att han hade rätt till vatten i sitt nuvarande hus inom samma område – och att ett eventuellt skyddsavstånd inte var skäl att neka honom det.

Nu görs en proportionalitetsbedömning även av kommunens ambition att lösa in och riva bostäder vid reningsverket.

När Frilagt i förra veckan ringde upp Marie Nilsson för att ställa frågor om hur det kunde vara rimligt att lösa in Furutorp och huset vid järnvägen för att få mer natur svarade hon att det var samma situation för dem som för bostäderna som berörs av den kommande detaljplanen för reningsverket.

— Jag förstår att det är det du är ute efter, sa hon då.

Marie Nilsson vill nu inte säga mer om husen vid reningsverket än att en proportionalitetsbedömning görs. Det förslaget till detaljplan kommer att behandas i miljö- och stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott om en vecka.

Furutorps ägare Alexander Ban och hans mamma Cia Larsson, som tidigare ägt fastigheten, har kontaktat advokat för att överklaga detaljplanen.

Frilagt har sökt miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M).

Berit Önell

Läs mer:

2020-10-03 1800-talstorp rivs för att ge Björklunda mer natur

2020-10-05 Namninsamling för att rädda Furutorp

2020-10-07 Kommunen backar om Furutorp

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com