Överklagar Björklundas detaljplan

Björklundaområdets detaljplan överklagas nu, bland annat på grund av rivningshotet mot 1800-talstorpet Furutorp. Ägaren Alexander Bans hävdar äganderätten, med stöd av mamma Cia Larsson och morfar Ingvar Nilsson på bilden. Foto: Berit Önell

Detaljplanen för Björklundaområdet går till domstol. Furutorps ägare Alexander Ban överklagar planen med motiveringen att den utgör ett oproportionerligt ingrepp i hans äganderätt och Annedals lantbrukare Lars Larsson överklagar främst för att marken är olämplig att bebygga.

Fler överklaganden kan komma in eftersom tiden går ut först i slutet på nästa vecka.

Efter Frilagts artiklar om att inlösen och rivning av Alexander Bans 1800-talstorp sannolikt strider mot lagen backade kommunen och lovade att torpet skulle få stå kvar. Men Alexander Ban överklagar ändå för säkerhets skull.

Hans advokat Henrik Sundström, expert på fastighetsrätt och tidigare moderat kommunpolitiker i Uddevalla, hänvisar i överklagandet till ett vägledande rättsfall i Högsta domstolen 2018. Frilagt har tidigare berättat om domen som förtydligar att en proportionalitetsbedömning i tre steg ska göras i varje enskilt fall där det är aktuellt att ta privat egendom i anspråk för “angelägna allmänna intressen”. Den skada som den enskilde drabbas av måste uppvägas av nyttan för det allmänna intresset.

Henrik Sundström skriver att kommunen har brustit i sin skyldighet att göra en proportionalitetsbedömning enligt den vägledande domen och även i sin skyldighet enligt förvaltningslagen att kommunicera ärendet med Alexander Ban. Han redogör för familjens omfattande restaurering av torpet med höga kostnader för att bevara byggnadens kulturhistoriska värden. Den enda information som kommunen skickade ut om detaljplanen var ett allmän hållet informationsblad där det inte framgick att hans fastighet skulle tas i anspråk och att hans äganderätt i princip utsläcks.

Detaljplanen som kommunfullmäktige antog den 28 september utsläcker enligt advokat Henrik Sundström i princip Alexander Bans äganderätt till Furutorp.

Henrik Sundström säger att enskilda rättigheter traditionellt inte varit så starka i Sverige.

– Samhällsnyttan har spelat störst roll. Det är först genom EU-medlemskapet som mänskliga rättigheter blivit en mer aktiv del av den svenska rättsordningen, säger han.

Hans uppfattning är att det inte är så gott om planhandläggare som har intresse för enskildas rättigheter kontra samhällsintressen.

– Men det är framförallt politikerna som bör känna till det här. Om inte tjänstemännen sett bör politikerna reagera. Frågan är hur välinformerade politikerna är. Det här är inget smickrande betyg för dem direkt. Tyvärr är det väl så det fungerar, tjänstemännen lägger ett antal tusen frågor varje år på politikernas bord och de hinner inte reflektera, säger han.

Själv har han aldrig sett något fall liknande Björklunda i Hässleholm tidigare, varken som advokat eller under 20 års erfarenhet som kommunpolitiker. Han tycker att politikerna borde ha reagerat.

– Det här är så pass stort. När det gäller personen som fått sin egendom berörd har kommunen uppenbarligen brustit. Det borde man ha förstått, man måste ju kommunicera med den som är på väg att få sin fastighet exproprierad och det har man inte ens försökt, säger han.

Han har också svårt att förstå vad kommunen skulle vinna på att ta bort fastigheten. Diskussionen om att stoppa biltrafik på cykelvägen tycker han låter som ett svepskäl.

– Sedan kan jag tycka att det är lite korkat, om nu Hässleholm behöver bli större och man tycker att det är bråttom med det. Genom att bygga in sådana här konflikter i detaljplanen är man garanterad att den blir överklagad, säger han.

– Om det fanns någon förhoppning från kommunens sida att de berörda skulle bli av med sin klagorätt för att de inte kommit in med något yttrande är förvaltningslagen ganska tydlig. Så kan man ju inte göra, att fatta beslut utan att kommunicera. Det finns vägledande domar på det också, säger han.

Han hänvisar till förvaltningslagens 25 § som, säger att innan en myndighet fattar beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att yttra sig över materialet.

Lars Larsson, som äger Annedals gård och arrenderar marken där hans kor och hästar går på bete av kommunen, vill stoppa hela detaljplanen, främst på grund av markförhållandena. Han påpekar att områdets lämplighet för bebyggelse sedan lång tid tillbaka har ifrågsatts av såväl länsstyrelsen som Hässleholms vatten, miljönämnden, flera politiska partier med flera. Han hänvisar till det förslag till översiktsplan för kommunen utanför Hässleholms stad som nu är ute på remiss. Där står bland annat: “Båtnadsområden ska inte bebyggas”. Texten förklarar att dessa områden, liksom dikningsföretag, är lågpunkter och särskilt utsatta översvämningsområden.

Kommunen hade stora problem med den sanka marken när de första villorna hade byggts på Björklunda. För att avleda vattnet grävdes en stenkista där stenar togs från ett gammalt stengärde som skulle ha bevarats.

– Ändras förutsättningarna i dessa områden, vid exempelvis ny exploatering, kan det påverka hur avvattningen av området fungerar, skriver miljö- och stadsbyggnadskontorets tjänstemän.

De förklarar också att naturliga vattenvägar inte ska skäras av genom bebyggelse eller hårdgjord yta, utan avsättas som park eller naturområde.

Lars Larsson menar att det inte kan uttryckas tydligare. Han konstaterar att området är ett av stadens lägst belägna och att det krävs omfattande tillförsel av utfyllnadsmassor för att området ska kunna bebyggas. Inom vissa delar behöver marknivån höjas med två meter och kostnaderna beräknas till över 100 miljoner kronor. Risken för översvämningar och marksättningar som kan ge skador på bebyggelsen är enligt Larsson mycket stor.

– Detta är inte bara onödigt utan direkt oansvarigt.

Han framför också att marken som kommunen nu tänker exploatera för bostäder har områden som är registrerade med särskilt höga naturvärden, enligt länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering.

Lars Larsson påtalar att delar av betesmarkerna har särskilt höga naturvärden.

Dessutom påtalar han att utbyggnaden av området kan komma i konflikt med reningsverket och påverkansområdet på 1 000 meter. Länsstyrelsen har också ifrågasatt att jordbruksmark tas i anspråk för bostadsbebyggelse och uppmanat kommunen att visa att behovet av mark inte går att lösa på annan plats.

– Någon sådan redovisning har kommunen aldrig presenterat, förklarar Larsson.

Han anser att annan lämplig mark redan finns utpekad i den tidigare översiktsplanen från 2007. De viktigaste är Åhusfältet och Norden. Kommunen har dock, efter att länsstyrelsen 2015 påtalade att jordbruksmarken bara får bebyggas om det inte finns andra alternativ, markerat hela Åhusfältet som jordbruksmark i den fördjupade översiktsplanen 2018.

– Alla hässleholmare, även de som tagit beslutet, vet att Åhusfältets 10 hektar “hårdgjord” grusyta inte har något som helst att göra med jordbruksmark, skriver Larsson.

Sista dag för överklagande till mark- och miljödomstolen är den 23 oktober. Enligt plan- och bygglagen kan inte bara sakägare utan alla invånare i kommunen överklaga en detaljplans laglighet. Sakägare kan även överklaga dess lämplighet.

Berit Önell

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com