– Varför använder ni inte ordet korruption mer?
Den frågan ställde Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till oss journalister som hörde hans föreläsning vid Föreningen Grävande Journalisters seminarium i Kalmar förra året.
Korruption betyder att utnyttja sin ställning för att ge sig själv, släkt eller vänner fördelar. Sådant är väldigt vanligt, men enligt Olle Lundin nämns det alltför sällan vid sitt rätta namn i svensk media.
En anledning är att korruption som begrepp inte nämns i svensk lag. Det kan förleda oss att tro att sådant inte förekommer här. Men naturligtvis gör det det, liksom på andra håll i världen. Det är absolut mer utbrett i många andra länder. Men i Sverige är det värre än de flesta vill tro, trots att vi genom avslöjanden i media ofta påminns om hur samhällets makthavare skor sig eller hjälper närstående på olika sätt på det allmännas bekostnad.
Sverige har alltid fått bra resultat i Transparency Internationals korruptionsindex som jämför olika länder. Men det visar inte faktisk korruption utan hur mycket korruption folk tror att det finns i landet.
Eftersom medvetenheten hos den svenska allmänheten är låg är det sällan misstänkt korruption polisanmäls. Lagen förbjuder ju inte heller uttryckligen korruption, däremot finns ett antal närliggande brott, främst mutbrott och trolöshet mot huvudman. Även i fall där dessa inte går att bevisa kan det vara fråga om korruption.
Många vet inte heller att kommunens beslut ofta kan överklagas av invånarna, om det finns misstanke om att de är olagliga, exempelvis om de bryter mot kommunallagens bestämmelser om likabehandling eller att ett enskilt företag inte får gynnas.
Det är långt ifrån självklart att svenska kommuner och andra myndigheter följer lagen. I Hässleholms kommun har varken tjänstemän eller politiker tagit reda på vad lagen säger innan de gör anspråk på invånares privata bostäder, föreslår fastighetsköp till priser som verkar vara långt över marknadsvärde och exploaterar skyddsvärd natur. Detta och mycket annat har Frilagt avslöjat.
De senaste veckorna har det bland annat gällt planerna på att lösa in och riva 1800-talstorpet Furutorp på Björklunda, fortsatta turer kring de likaså rivningshotade bostäderna vid reningsverket i Hässleholm och att ett köp av gamla postterminalen till dubbla marknadsvärdet skulle vara olagligt. Utan vår granskande journalistik hade detta sannolikt inte kommit fram.
Är de ansvariga okunniga? Eller vet de faktiskt att de ägnar sig åt olagligheter, men hoppas att de ska komma undan med det? Gynnar de allmänhetens inressen eller någon annans? Handlar det rent av om korruption? För det talar att invånarna behandlas olika. Vissa riskerar bli av med sina hem, andra, som har goda kontakter med makthavarna, tycks få använda kommunal mark hur de vill.
När myndigheter inte själva följer lagen blir även rättssystemet korrumperat. Det leder till att invånarnas tilltro till samhällets institutioner minskar och hotar i förlängningen både demokratin och samhällets överlevnad. Hur ska invånarna motiveras att betala skatt och följa lagarna om inte politiker och tjänstemän gör det?
Frilagts granskningar har avslöjat många “affärer” de senaste åren, men nya skandaler inträffar gång på gång. Samhällets makthavare behöver tydligen ständigt ha ögonen på sig.
– Om det finns en möjlighet att någon kan sko sig så kommer någon också att göra det, sa Nils Hansson, tidigare chef för SVT:s Uppdrag Granskning när han föreläste i Hässleholm 2016 då den svenska pressfriheten firade 250 år.
När korruption och andra missförhållanden avslöjas kan det både leda till förändring och förebygga nya fall. Därför är oberoende granskande journalistik så viktig.
Frilagt fortsätter att granska makten i Hässleholm – så länge vi har läsarnas förtroende och får ekonomiskt stöd att göra det.
Tidningen kan läsas kostnadsfritt, men är inte gratis att göra. Antalet läsar ökar ständigt och det är roligt. Tyvärr ökar inte antalet stödprenumeranter i samma omfattning och det har blivit svårare att sälja annonser på grund av pandemin. Frilagt får inte heller en krona i presstöd. För närvarande kan undertecknad inte ta ut lön varje månad.
Frilagt behöver en stabilare ekonomi och vi vädjar därför till alla läsare som vill att tidningen ska överleva att betala en frivillig stödprenumeration på förslagsvis 50 kronor i månaden.
Berit Önell
Här kan du stödja Frilagt:
Bankgiro: 597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
