Kritik mot förslag på höghastighetståg långt från Hässleholm

Ett förslag på en billigare dragning av höghastighetsjärnvägen kan göra att den dras vid Perstorp istället för genom centrala Hässleholm. Hässleholms kommun kämpar för att tågen, kanske liknande de franska TGV, ska stanna här. Foto: Sven-Åke Eriksson, Sverigeförhandlingen

Hässleholm kan helt missa höghastighetsjärnvägen om ett av Trafikverkets tre nya, bantade förslag blir verklighet. Spåren dras i så fall ett par mil väster om Hässleholm med en så kallad bytespunkt någonstans mellan Tyringe och Perstorp där Skånebanan korsas. Dessutom ska inga regionaltåg trafikera banan.

Förslaget ifrågasätts av Hässleholms kommun.

– Vi sa direkt att det inte är acceptabelt och inte vad vi kom överens om i Sverigeförhandlingen, säger kommunalrådet Lena Wallentheim (S) som företrädde kommunen vid det symboliska handslaget 2016.

Regeringen gav i juni Trafikverket i uppdrag att ta fram kompletterande förslag på nya stambanor för höghastighetståg inom en investeringsram på 205 miljarder kronor. Det är betydligt mindre än de över 250 miljarder som Riksrevisionen utgick ifrån i sin granskning av projektet 2019. Fortfarande ska syftet med den nya järnvägen vara att ge snabba resor mellan Stockholm och Malmö samt Göteborg och främja en överflyttning från flyg, men också bidra till regional utveckling och öka kapaciteten i hela järnvägssystemet.

Riksrevisionen riktade svidande kritik mot statens planering av megaprojektet i granskningsrapporten med titeln “Att tänka efter före – statens planering av höghastighetsjärnvägar”, Bland annat gällde det att kostnadsberäkningarna höll för låg kvalitet och att alternativa och billigare åtgärder först borde ha övervägts.

Den bantade ramen gör enligt Trafikverket att det blir för kostnadsdrivande att uppfylla löftena i den så kallade Sverigeförhandlingarna där kommuner, bland andra Hässleholm, lovades en centralt placerad station för höghastighetståg.

Alternativ utan regionaltåg

Det mest drastiska förslaget, RU3, är ett helt separerat höghastighetssystem utan regionaltåg. Det har i huvudsak externa stationer i anslutning till större städer. Bara Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund kan få centrala stationslägen, Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås externa stationer. Ett par bytesstationer placeras i korsningspunkter med andra banor någonstans där terrängen medger en kostnadseffektiv sträckning, såsom för Skånebanan i Perstorpstrakten.

Förslaget visar en mer västlig sträckning av spåren, med en så kallad bytespunkt nära Perstorp. Hässleholm nämns inte.

I de andra två alternativen, RU2 och RU3, finns möjligheten att Hässleholm får ett centralt stationsläge och också en kopplingspunkt mot Södra stambanan.

Trafikverket delredovisade uppdraget på 205 miljarder till regeringen redan i augusti. Sedan har det varit tyst ett tag. Den 2 november fick Hässleholms kommunledning tillsammans med andra kommuner, regioner med flera delta i en så kallad hearing, en digital konferens med information och möjlighet att ge synpunkter på förslagen. En vecka dessförinnan skickades underlag ut.

Vill hålla fast vid Sverigeförhandlingen

– Alternativ tre är helt utanför kommunen, bortåt Perstorp. Det är inget alternativ som för Hässleholms del är ok, säger Lena Wallentheim.

Vid Sverigeförhandlingen lovades kommunen att få en centralt belägen station längs höghastighetsjärnvägen mot medfinansiering på 53 miljoner kronor, lån på lika mycket och byggnation av 7 000 nya bostäder tillsammans med Kristianstad. Hässleholms andel har senare preciserats till 4 000 bostäder eftersom den största nyttan med järnvägen förväntas här.

Lena Wallentheim vill hålla fast vid Sverigeförhandlingen.

– För vår del är det det som gäller, säger hon.

Sommaren 2016 tog kommunstyrelsens dåvarande ordförande Lena Wallentheim (S) och Sverigeförhandlingens Catharina Håkansson Boman i hand på att Hässleholm ska få en höghastighetsstation i centralt läge. Foto: Berit Önell

Hon ser inte någon stor samhällsnytta med att bara satsa på höghastighetståg med några få kopplingspunkter och inga regionala snabbtåg.

– Vill de att folk ska välja tåg istället för flyg? Med den här lösningen behöver många byta både två och tre gånger för att komma dit de ska, säger hon.

Restiden skulle kunna bli längre

I vissa fall skulle resan på det sättet kunna ta längre tid än idag. Nyttan skulle främst vara för resenärer mellan Stockholm och Malmö/Göteborg.

— Man tappar den regionala nyttan, säger kommunalrådet Lena Wallentheim (S). Foto: Berit Önell

– Man tappar den regionala nyttan. För Skåne och södra Sverige är de regionala snabbtågen oerhört viktiga, för att människor ska ta sig till arbete och studier. Om vi frånkopplar en del tåg från de befintliga spåren kan godståg och pågatåg få mer utrymme där, säger Lena Wallentheim.

Kommunen kan också yttra sig skriftligt senast den 30 november och kommer att göra det.

– Vi måste framföra våra synpunkter för att påverka det här, säger Lena Wallentheim.

Själv ska hon ta vara på sina kanaler inom partiet.

Hon utesluter inte att uppdraget från regeringen till Trafikverket syftar till att visa effekterna av en mindre budgetram för höghastighetstågen.

– Så gör vi i kommunen också för att se vad det blir för konsekvenser. Vi vet att några partier centralt dragit sig ur. Frågan är då om vi kan bygga billigare. Om vi ska bygga en ny järnväg måste vi titta på nyttorna. Jag hoppas att regeringen har inställningen att man ska titta på andra nyttor än restiden Malmö-Stockholm. I Sverigeförhandlingen handlade det även om bostäder och regionala nyttor, jag hoppas att vi kommer tillbaka till det tänket, säger hon.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har också uttalat sig till förmån för regionaltågen och centrala stationslägen både i Kristianstadsbladet och Norra Skåne.

Lena Wallentheim vill nu arbeta för detta gemensamt med andra aktörer i Skåne och även Blekinge och Kronoberg.

– Hässleholm är en viktig knutpunkt. Jag tror inte att det är särskilt svårt att mobilisera fler kommuner och även näringslivet. För näringslivet är det regionala väldigt viktigt. Men vi ska inte glömma att det är bra att snabbt kunna komma upp till Stockholm också. En ny stambana behövs även för att det är väldigt trångt på spåren idag och det kommer att bli ytterligare godstrafik på sikt. När vi ändå måste bygga, ska vi bygga framtidens spår eller ska vi bygga som man gjorde för länge sedan?

Avtalet faller

Lena Wallentheim har både kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) och kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) bakom sig.

– Att dra järnvägen långt väster om Hässleholm är vi klart emot. Då kan vi inte korta restiderna regionalt och inte heller förbättra kapaciteten, säger Lars Johnsson.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) anser att avtalet i Sverigeförhandlingen faller om Hässleholms inte får en central höghastighetsstation. Kommunens åtaganden var att bygga 4 000 nya bostäder och att medfinansiera järnvägen med 53 miljoner kronor. Foto: Berit Önell

Han konstaterar också att förslag tre inte följer den tidigare överenskommelsen. Kommunen har dock inte veto i frågan.

– Formellt har inte regeringen beslutat om Sverigeförhandlingen när det gäller Hässleholm. Men om vi inte får en centrumnära station kommer vi inte att medfinansiera. Då faller avtalet, säger han.

Kan lika gärna lägga ner

Hanna Nilsson berättar att hon fick kännedom om de nya förslagen via media. Hon betonar att hennes parti från början varit negativt till höghastighetsjärnvägen.

– Men om vi ska göra den får det vara rimligt och stationen får ligga där folk reser ifrån. Om den hamnar långt utanför Hässleholm blir det ingen vinst och man kan lika bra lägga ner projektet, säger hon.

Hon tror inte att det går att bygga en “light-version”. Även hon säger dock att den skånska järnvägen på något sätt måste byggas ut.

Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD). Foto: Berit Önell
Richard Heingard, utvecklingsstrateg för infrastruktur i Hässleholms kommun, vill inte att höghastighetsstationen ska krympa till en ”Hässleholm västra” med en pressbyråkiosk utanför Perstorp. Foto: Urban Önell

Richard Heingard, kommunens utvecklingsstrateg för infrastruktur, var med på hearing den 2 november tillsammans med kommunalråden. Han är också starkt kritisk till förslag Ru3.

– Om man enligt det drar en rak linje från Lund till Jönköping hamnar den vid Perstorp. Risken är att det skulle bli en Hässleholm Västra med en pressbyråkiosk, säger han.

Han konstaterar dock att det inte alls är klart att det är något av förslagen för 205 miljarder som gäller.

– Trafikutskottet har varit tydliga med att de behöver ett alternativ till. Nu kommer förslagen att ligga på bordet och det är politikerna som avgör, säger han.

Han säger att alternativet Ru1 är lite bättre för Hässleholm än Ru2 med lite bättre restider till andra tätorter. Men han hoppas att utredarna också tittar mer på andra sätt att få ner kostnaderna, exempelvis genom andra byggsätt.

Samtidigt pågår lokaliseringsutredningen som ska peka ut korridorer där järnvägen kan dras. Den 20 januari ska den presenteras.

Berit Önell

Läs mer:

2016-06-15

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com