Yttrandefriheten på sociala medier

INSÄNDARE. Jag har tänkt en del på yttrandefriheten efter skådespelet med den förre presidenten i USA. Att han blev avstängd från Twitter och flera andra sociala medier har tydligen fått högern och framförallt den extrema högern att reagera kraftigt. “Hot mot yttrandefriheten!” sägs det ofta, och framförallt från Jimmie Åkesson (SD). I en debattartikel på DN förkunnade han hur Tech-jättarna stryper det fria ordet och hindrar åsikter att komma fram och anklagar (in)direkt den sittande regeringskoalitionen för medverkan till detta. Det digitala åsiktstorget har tagits som gisslan tydligen.

Men är det verkligen så? Att uttrycka sig på sociala medier lyder under samma lagstiftning som om man gick ut och förkunnade sin åsikt på ett torg. Ingen skillnad. 

Jo, en skillnad är det dock. På ett torg syns och hörs du. På sociala medier kan du gömma dig för insyn genom att vara anonym. 

Om jag går in på en valfri öppen sida på Facebook som handlar om till exempel SD, nazism, diverse klimatförnekar-portaler, så får man se en strid ström av indignation, till och med hat och anspelningar, inlägg med “skott i huvudet” “lynchning” “vänsterterrorister” och så vidare. 

Låt oss ponera, hade dessa personer verkligen stått på ett torg och skrikit ur sig dessa ord? 

Om vi säger så här, om du nu är avig mot invandring och invandrare så jag vågar sätta en tusenlapp på att du aldrig vågat ställa sig på torget i Rosengård i Malmö och basunerat ut dessa åsikter. Du väljer hellre att anonymt lufta detta på Facebook och Twitter. Utan att ta ansvar eller riskera mothugg.

Är det verkligen yttrandefrihet?

Och annan viktig fråga; vad är det du inte får säga på Facebook eller Twitter som du nu får säga på ett torg i till exempel Hässleholm? Jag skulle väldigt gärna vilja veta detta, för i min värld ska båda “torgen” följa samma lagstiftning. Jag skulle önska att ni som tycker er yttrandefrihet är hotad kunde ge mig exempel och fakta på detta. 

Och ännu bättre, debattsidan på denna fantastiska tidning lyder också under samma lag och modereras väl utifrån debattörens hyfs och vett. Vad får du säga här då som du nu inte får säga på Facebook och Twitter? Vad är skillnaden?

Låt mig få spekulera. De som tycker yttrandefriheten är hotad på grund av att de sett att sajter och kanaler blivit nedsläckta eller fått sina inlägg bortplockade, det är de som oinskränkt spridit hat och lögner. De som vill propagera för att förolämpa och sprida indignation och vill göra det utan att bli påkomna eller ens ta ansvar. För att ta ansvar för det man säger är en viktig hörnsten i ett fritt samhälle och en del av yttrandefriheten som vi har. Vill du hata och förolämpa så får du göra det, men då får du allt ta ansvar för följderna också.

Och tycker en partiledare för ett av Sveriges största partier att yttrandefriheten är hotad på grund av att de sociala medierna korrekt agerar efter den lagstiftning som finns i bland annat Sverige, ja då är hans motiv något helt annat än att främja yttrandefriheten. 

Och som Robin Vetter, digitaliseringsexpert, tankesmedjan Fores, säger i sin slutreplik på DN Debatt till Jimmie Åkesson (SD), citat: 

“Jag delar Sverigedemokraternas åsikt om att det behövs ytterligare utredning av frågan, men med en viktig skillnad: fokus måste ligga på hur vi förhåller oss till sociala medier och hur vi skapar ett balanserat demokratiskt samtal, inte på att direkt överföra och skydda en modell som tydligt gynnar Sverigedemokraternas – och andra populistiska aktörers – retorik.”

Ulf Nilsson

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com