Hässleholms kommuns hade inte tillräcklig beredskap för att hantera smittspridning av covid-19 inom äldreomsorgen och verksamheten för personer med funktionshinder. Det bedömer kommunens förtroendevalda revisorer efter en extern revisionsgranskning. Åtgärder krävs nu och omsorgsnämnden ska lämna ett skriftligt svar senast den 11 juni.
Granskningen grundas på intervjuer och dokumentstudier under hösten 2020 och gäller både kommunstyrelsens och omsorgsnämndens beredskap. Kommunstyrelsens ledande, samordnande och övergripande ansvar har granskats och klarar sig utan allvarlig kritik.
För omsorgsnämnden är det värre. Revisorerna konstaterar att situationen varit unik och svår att förutse, men är kritisk till att omsorgsnämndens åtgärder ofta har kommit sent, “varit mer retroaktiva än proaktiva”. Det räcker inte att nya åtgärder efter hand vidtagits för att förbättra situationen.
Revisorerna hänvisar till lagens krav på att kommuner ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser och ha en plan för hantering av extraordinära händelser. Omsorgsnämnden har visserligen gjort en riskbedömning på övergripande nivå, men de planerade åtgärderna har inte följts upp och dokumenterats.
Ett antal brister listas i revisorernas rapport.
– Vår bedömning grundar sig på att det har saknats ändamålsenliga lokaler för barriärvård, en låg följsamhet till basala hygienrutiner och en bristande samordning mellan sjuksköterskor och enhetschefer inom äldreomsorgen. Därtill har det även funnits en relativt låg följsamhet till beslutade rutiner vilket vi bedömer är resultatet av ett otydligt ledarskap inom omsorgsförvaltningen, skriver de.
Bland det allvarligaste är att det inte i tid gjordes något åt de bristfälliga lokalerna på korttidsboendena Lyckåsa och Linnégläntan där rummen saknar egen toalett och dusch. Revisorerna konstaterar att kommunen var medveten om riskerna, ändå beslöt omsorgsnämnden först i september 2020 att säga upp hyresavtalet med Linnégläntan på grund av att lokalerna inte var ändamålsenliga för barriärvård. Först då aktualiserades också planerna på att bygga om Lyckåsa.
Under våren smittades enligt revisionsrapporten 18 av 20 vårdtagare på Lyckåsa och tio avled med covid-19. Enligt intervjuer tros smittan ha kommit in på boendet via en vårdtagare som blivit smittad på sjukhus men inte hade några symptom och enligt dåvarande rutiner därför inte testades. Samtidigt placerades personer från hemtjänst med konstaterad covid-19 på boendet. Smittan spreds snabbt på boendet där många av vårdtagarna är demenssjuka och har svårt att ta till sig instruktioner om att hålla avstånd.
Under hösten skedde omfattande smittspridning på Högalidshemmet. Smittan tros ha kommit in via personal och anhöriga utan symptom. En riskfaktor var också att personal på nätterna behöver hjälpa varandra mellan avdelningarna. Dessutom hade personal från flera verksamheter omklädningsrum i lokalerna. Frilagts avslöjande om att en anställd på LSS-boendet på Högalid beordrades arbeta trots positivt testsvar nämns av revisorerna.
Även kommunikationen mellan enhetschefer och sjuksköterskor och sjuksköterskor emellan är bristfällig. Det framgår av en anmälan om allvarlig vårdskada enligt lex Maria till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Elva sjuksköterskor var då inblandade i fem dagars vård av en covid-patient, men ingen hade gjort någon bedömning av patientens tillstånd.
– Svårigheterna består enligt MAS bland annat i bristande tillit och kompetens avseende hälso- och sjukvårdsuppdraget i kommunal verksamhet. Situationen har blivit särskilt tydlig vid hantering av patienter med konstaterad av covid-19, skriver revisorerna.
Andra brister i hanteringen av pandemin var otillräcklig informationsförmedling från förvaltningen till politikerna i omsorgsnämnden och även ut till personalen i verksamheterna. Hög sjukfrånvaro orsakade personalbrist. Ökad möjlighet till testning blev avgörande för förutsättningarna att förhindra smittspridning.
Avsaknad av skyddsutrustning hade kunnat bli ett stort problem då den första beställningen inte gjordes förrän i februari. Den 13 mars kom beskedet att ingenting kunde levereras. Hjälp från andra branscher och egentillverkade visir blev räddningen för en tid. Senare samordnades inköpen med andra kommuner och resurser från andra delar av kommunen hjälpte till med koordineringen. Därefter har en koordinator anställts.
Följsamheten till de basala hygienrutinerna, som ska vara den viktigaste åtgärden för att förebygga och förhindra smittspridning inom omsorgen, har förbättrats i kommunen under pandemin, men ligger fortfarande på en låg nivå. 2020 följdes rutinerna till 39,5 procent. När det gäller korrekt användning av handskar hade Hässleholm 2020 lägst resultat i landet, 55 procent. Enligt nya riktlinjer kan skriftlig varning nu ges till medarbetare som inte följer hygienrutinerna.
Revisorerna tar också upp det olagliga lokala besöksförbudet på äldreboendena och konstaterar att det inte finns några dokumenterade beslut om detta.
Utifrån granskningen rekommenderar revisorerna åtgärder på fyra punkter. En god följsamhet till basala hygienrutiner ska säkerställas. Systematiken för genomförda riskbedömningar ska förbättras. Nämnden ska se till att det finns ändamålsenliga lokaler för barriärvård och en ändamålsenlig samverkan mellan enhetschefer och sjuksköterskor samt tillräckliga resurser för sjuksköterskorna att utföra sina uppdrag.
Berit Önell
