Fick 30 kilo död fisk i näten i Finjasjön

Mats Bengtssons nät i Sjörrödsviken innehöll 30 kilo död fisk.

30 kilo död fisk i näten, kraftig algblomning och en obehaglig stank från Finjasjöns vatten fick kommunens vårdfiskare Mats Bengtsson att i början på veckan kontakta miljökontoret. Både kommunens tillförordnade miljöchef Carina Westerlund och Kristian Wennberg, chef för länsstyrelsens vattenenhet, anser att situationen är ovanlig. Under torsdagen tog konsultföretaget Calluna vattenprover och mätte syrgashalten i Sjörrödsviken där fisken dog.

Extrema algblomningar har plågat Finjasjön och särskilt området kring Sjörröd i flera veckor, en obehaglig stank kommer och går och både död fisk och döda fåglar har legat vid stränderna.

Mats Bengtsson, som har uppdraget att ta upp främst mört och braxen för att förbättra den ekologiska balansen i sjön, berättar att han hittade den stora mängden död fisk i ett bottengarn vid Sjörröd. Det var flera fiskarter: braxen, sutare, sarv, mört och gärs.

Mats Bengtsson sliter för att ta upp cirka 70 ton fisk per år för att förbättra Finjasjöns vattenkvalitet. Han rengör näten från alger i en specialbyggd anläggning. Foto: Berit Önell

Han tror att fisken dött av syrebrist kopplad till algblomningen. Den ovanliga lukten kan också ha kommit från algerna. Han skriver i ett sms till Frilagt: “Troligtvis stark doft av döende alger som var koncentrerade i området vid tillfället”.

Carina Westerlund menar också att odören i trakten kring Sjörröd och Ormanäs med största sannolikhet beror på den kraftiga algblomningen och den nedbrytning som blir följden.

Hon berättar att miljökontoret utreder situationen efter att Mats Bengtsson tagit kontakt om fiskdöden och en lukt som han inte kände igen.

– Det har luktat väldigt mycket nu, beroende på vindarna, och det är algblomning i princip i hela sjön. Det är mer än vanligt, säger hon.

Mats Bengtsson tänke skicka ett par fiskar för analys, men Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som gör sådana undersökningar, bedömde att det inte var lönt.

– Det är ofta hopplöst att säga vad de dött av. SVA tittar mer på smitta, virus och andra hälsoproblem. Här var det förmodligen syrebrist om det inte var något utsläpp, säger Kristian Wennberg.

Själv är han dock inte så säker på det, även om lokal fiskdöd årligen förekommer i övergödda sjöar.

– Vi vet faktiskt inte. I och med att det är så lokalt och ganska grunt vatten är det inte så uppenbart. Det kan vara något annat. Tyvärr är det svårt att identifiera om man inte vet att det hänt något annat, till exempel en olycka där diesel läckt ut. Inget sådant har hänt vad vi vet, säger han.

Han nämner att fisk också kan dö av giftig svavelvätgas som kan uppstå vid syrebrist.

– Men även fisk som normalt är ganska tålig har dött i näten, sutare till exempel, säger han.

Även fisk som normalt är ganska tålig mot syrebrist har dött i näten, konstaterar Kristian Wennberg, vattendirektör på länsstyrelsen. Foto: Berit Önell

Han förklarar att syrebristen kan öka när algerna dör.

– När de bryts ner förbrukar de jättemycket syre.

Han berättar att Calluna, som har kommunens uppdrag att ta vattenprover i Finjasjön, nu tar extra prover i Sjörrödsviken, bland annat syrgashalt och pH-värde. Vem som ska stå för kostnaden är inte bestämt. Men Kristian Wennberg har erbjudit finansiering av utredningen via det fleråriga forskningsprojekt för Finjasjön som han leder och som även stöds av Havs- och vattenmyndigheten.

– Kostnaden ska inte vara ett problem i sådana sammanhang. Det är bättre att slippa dividera så att det blir något gjort, säger han.

Han förklarar att det annars normalt är kommunen som bekostar utredningar om fiskdöd, såvida det inte är uppenbart att exempelvis ett företag är skyldigt till ett utsläpp.

Kanske kan utredningen av fiskdöden också tillföra något till forskningsprojektet. Konsultföretaget Ekologigruppen har påbörjat arbetet med en slutrapport.

Algblomningen har varit extrem i Finjasjön den senaste tiden. Bild från Sjörrödstrakten på torsdagen.
En död storskarv i Sjörröd den 8 augusti.

– Framförallt ska vi sammanställa åtgärdsförslag för att få sjön frisk igen, säger Kristian Wennberg.

Det kan bland annat innebära ytterligare sedimentundersökningar i delar av sjön.

Någon annan möjlig orsak än syrebrist, svavelvätegas och algblomning har alltså inte ringats in ännu. Men något som varit annorlunda i år, åtminstone under våren och försommaren, är att Hässleholms reningsverk på grund av problem med det biologiska reningssteget dubblerat och tredubblat sin dosering av fällningskemikalien järnklorid. Det är känt att järn gynnar algblomningar och också att järnklorid delvis förs vidare till vattendrag från reningsverk. Men enligt Hässleholms vatten kan det inte vara orsaken till algblomningen och lukten i Finjasjön.

Kristian Wennberg känner till att algerna “äter” järn.

– Jag vet faktiskt inte hur det kan påverka en sjö, men jag kan ta med mig det i diskussionerna. Det är inget man brukar prata så mycket om, det handlar mest om fosfor och kväve, säger han.

I reningsverket binder järnet fosfor.

– De gör säkert allt för att fosforhalten inte ska öka. Järnet kan binda fosfor i sedimenten i sjön också, säger Kristian Wennberg.

Men den förmågan hos järnet försvinner vid låga syrgashalter.

I samband med kraftiga regn i söndags bräddades också orenat avloppsvatten från ett reningsverk och en pumpstation vid sjön. Från Sösdala reningsverk kom 239 kubikmeter ut i Tormestorpsån som mynnar i Finjasjön. Från Tyringe pumpstation skedde en bräddning ut i Svartevadsbäcken och vidare via Mjölkalångaån till Finjasjön. I anmälan om driftstörning på den anläggningen framgår dock inte volymen bräddat vatten.

Berit Önell

Läs mer:

2021-06-08 Alger stoppar fiske i Finjasjön

2021-06-18 Tredubblad kemikaliedosering för att rädda reningsverket

2021-07-20 Stora mängder död fisk i Finjasjön

2021-08-06 Avrådan från bad i Björkviken igen

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com