Robin vill få slut på mobbning i skolan

Robin Schalin, idag 23 år gammal, blev  mobbad under hela skoltiden i Bjärnum och det kunde slutat illa. I årskurs sju försökte han tre gånger  ta livet av sig.

– Många som blir mobbade får problem som vuxna också, men jag har klarat mig bra, säger han.

Idag har han fast jobb och egen lägenhet i Bjärnum.

Robin har svårt att tro på skolans uttalanden om att problemen på Bjärnums skola nu är åtgärdade.

– Jag tycker att den skolan skulle tvångsförvaltas. Jag tror inte att de klarar att ändra det själva. Många barn går igenom samma sak som jag, de kan bli förstörda, säger han.

 

Robin Schalin mår idag bra, trots de svåra åren på Bjärnums skola. Foto: Berit Önell
Robin Schalin mår idag bra, trots de svåra åren på Bjärnums skola. Foto: Berit Önell

Han har själv sett mobbning på skolgården när han gått förbi.

– En gång förra året kom två små barn fram och ville klappa min hund. De berättade att en kille är dum mot dem. Jag sa att de skulle säga till sin lärare, men de svarade att lärarna inte gör något åt det.

Han är tacksam för att hans pappa gjorde så mycket när skolan inte hjälpte honom mot mobbarna.

– Annars hade jag kanske inte varit där jag är idag, säger han.

I årskurs åtta gjorde pappan en anmälan till Skolverket. Han berättade hur Robin blev slagen, knuffad och skuren och kallad Hitlerunge på grund av sitt tyska ursprung. Lärarna tyckte att det var Robin som skapade konflikter.

Fallet uppmärksammades i både lokala och rikstäckande tidningar, vilket ledde till att Robin under en tid fick en livvakt på rasterna. Senare fick han medverka i tv, både i Uppdrag granskning och i debattprogram.

Robin berättar att han har lätt för att bli arg, men att han nästan alltid går undan och lugnar sig. Bara en gång tappade han humöret i skolan och var våldsam tillbaka mot angriparna.

– Det svartnade för ögonen på mig. Jag puttade in en kille i ett skåp och slog näven i en vägg så att det blev hål. Skolan tyckte att jag skulle stå för lagningen av väggen, men jag vägrade, berättar han.

Han hade svårigheter att klara studierna, men kämpade hårt och fick godkänt i alla ämnen utom två. Han fick läsa ett år på Ungdomscentrum och klarade sedan gymnasiet.

– På UC var det några som började bråka, men rektorn tog tag i det med en gång och sa att de skulle bli avstängda om de fortsatte. Därefter var det lugnt både på UC och Jacobsskolan och jag fick nya vänner, berättar han.

Skolinspektionen kritiserade så småningom kommunen för att skolan inte uppfyllt sin skyldighet att motverka kränkande behandling. Men barn- och elevombudet beslöt att inte kräva skadestånd. Då anlitade Robin en advokat och begärde på egen hand skadestånd från kommunen. Det slutade med en förlikning där kommunen betalade 75 000 kronor.

Då var Robin 19 år gammal och utsattes fortfarande för hot och trakasserier från mobbarna.

Han berättar att det än idag händer att han har problem med ungdomar från högstadiet. Bland annat har de ryckt bort nummerplåtarna på hans bil och ritat hakkors i snön på framrutan.

Hur har du orkat?

– Många har sagt att de beundrar mig för att jag klarat av allt det jag utsatts för. Det har varit jobbigt, men jag försökte alltid gå till skolan för att inte missa för mycket, säger han.

Robin tycker att han har lättare att förstå andra som mår dåligt tack vare det han själv gått igenom.
Robin tycker att han har lättare att förstå andra som mår dåligt tack vare det han själv gått igenom.

Han tycker också att han haft en del nytta av det han gått igenom.

– Jag har kunnat hjälpa vänner som varit deprimerade. Jag kan förstå hur de känner för jag har själv varit med om det, förklarar han.

Han har numera också en trygghet i sig själv.

– Jag tänker att jag är den jag är och folk får tycka vad de vill, säger han.

Han har nyligen fått reda på att han troligen har adhd.

– Utredning pågår. Det skulle förklara varför jag haft svårt att koncentrera mig i skolan och ibland får vredesutbrott. Jag vill att det ska vara slut med det. Egentligen borde det också ha varit skolans uppgift att följa upp när de såg mina problem, säger han.

Han ser nu framåt och planerar att renovera lägenheten och hoppas hitta en flickvän att bilda familj med.

– Men jag vill inte gärna berätta för mina ungar om mobbningen, inte när de är små i alla fall. Det är sådant jag aldrig vill att de ska behöva vara med om. Jag hoppas att det blir någon ändring i skolan till dess. Om det ändå skulle hända skulle jag gå raka vägen in i skolan och ta en diskussion med deras föräldrar också.

Berit Önell

Läs tidigare artiklar:

http://www.frilagt.se/2015/06/13/manga-ars-mobbning-pa-bjarnums-skola/

http://www.frilagt.se/2015/06/13/skolchef-och-rektor-vill-inte-blicka-tillbaka/

 

 

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com