Trots fint väder är det få som har badat i Finjasjön den gångna veckan. Alger och skumbildning avskräcker de flesta. Värst är situationen inte vid Björkvikens officiella badplats utan vid den gamla badplatsen Finjasjöbaden i Sjörröd och vid Maglekärrsbäckens utlopp där utsläppen från reningsverket och Magle våtmark sker.
Men både Hässleholms vatten och miljökontoret tonar ned problemen. De har inte heller gjort de undersökningar som länsstyrelsen uppmanat dem till.
De blågröna algerna har synts i sjön till och från under hela sommaren. Men när värmen kom i början på veckan satte algblomningen rejäl fart. På tisdagen konstaterade kommunens miljöinspektör Jenny Olsson algblomning både vid Björkviken och vid Mjölkalånga.
Vid Sjörröd syntes vitt skum i ränder. Vid Maglekärrsbäckens utlopp låg ett tjockt lager skum.
Efter blåsten och skyfallet natten till onsdagen klarnade vattnet snabbt upp, men lika snabbt kom algerna tillbaka när värmen åter steg på torsdagen.
Sven-Ove Berndtsson var ute och gick med hunden Tiffy. Han har sommarhus i Sjörröd sedan cirka 40 år och förstår inte att kommunen inte gör mer för att få sjön frisk.
– Om turister kommer hit och ser detta blir de ju avskräckta. Vi hade lite hopp om sjön i fjol, men nu får vi köra och bada på andra ställen. Tänk att vi ska behöva köra omkring när vi har sjön så nära. För några dagar sedan hade vi riktigt unken lukt här också, berättade han.
Sofie Stjernberg var en av många som solade vid Björkviken på torsdagseftermiddagen.
– Jag har sett någon som badat, men väljer själv att avstå på grund av algerna. Det är tråkigt att det är så här, det hade kunnat vara jättebra, perfekt med sjön så nära stan, sa hon.
Annette Nordgren och Irene Holmqvist doppade sig inte heller.
– Jag har bara badat fötterna och benen upp till knäna. Men jag har följt utvecklingen och var beredd på att det skulle vara algblomning, så jag hade inte räknat med att bada. Det är synd att det blivit så här, Finjasjön är annars en liten idyll. De borde försöka göra något åt den, tyckte Annette Nordgren.
Miljöinspektör Jenny Olsson tycker att de gör rätt. Hon var både vid Björkviken och Sjörröd på torsdagen och såg alger, dock mindre än på tisdagen. Något vitt skum såg hon inte. Bilder på det har dock skickats till miljökontoret.
– Mängden alger kan variera, men är det alger så avråder vi från bad, säger hon.
Blågröna alger är inte alltid farliga, men de kan bilda cyanobakterier som bland annat kan ge allvarliga skador på levern. Små barn är särskilt känsliga.
Miljöchef Sven-Inge Svensson tycker också att det är bäst att ta det säkra före det osäkra.
– För några år sedan skickade vi alger för analys i Norge för att få reda på om de var giftiga. Men det var för komplicerat, om olika algarter konkurrerar kan de exempelvis bli mer giftiga. Därför är det bättre att bara informera om att när det finns synliga alger ska man inte bada, säger han.
Algerna ökar även risken för andra bakterier i vattnet, exempelvis E-coli som uppmättes vid Björkviken för några veckor sedan. Vid ett omprov var dock värdena normala igen.
– Fågelskit och annat kan lätt fastna i algerna och E-colibakterier kan växa till, säger Sven-Inge Svensson.
Han vet inte vad skummet beror på, men tror att det kan handla om alger i olika stadier av nedbrytning. Varför skummet förekom mest vid utloppet från reningsverket vet han inte heller.
– Allting bidrar ju, men reningsverket har tillstånd att släppa ut kväve och fosfor och klarar marginalerna. Vad mer kan man göra, undrar han och påpekar att han tycker att det är mer anmärkningsvärt att en läckande gödsellagun under förra året bidrog med mer näringsämnen till sjön än vad reningsverket gjorde.
Han nämner också andra tillskott av näring, exempelvis skogsavverkningar och åkrar.
– En del skyddszoner vid vattendrag har plöjts upp igen när lantbrukarna inte längre får EU-stöd för dem. Det är trist att det bidraget drogs in för det hade effekt, säger han.
Han tror att Sjörröd också drabbas värre av algerna på grund av att vinden normalt är sydvästlig.
– Men vi har fått ett bakslag i år. Vad vi ska göra åt det återstår att se, säger han.
Han betonar att sjön förbättrats mycket sedan 1980-talet då utfiskningen startade.
-Den är inte perfekt, men utifrån den historiska belastningen har det gått bra. Jag tror på biologiska metoder för att få balans i sjön, plus begränsade utsläpp från tillflödena, säger han.
Länsstyrelsen uppmanade vid ett möte i juni miljökontoret att kartlägga om avloppsvatten läcker in i dagvattenledningarna eftersom höga bakteriehalter upptäckts i en dagvattendamm. I så fall kan det också påverka sjön.
– Det är en hypotes. Vi har inte hunnit titta på det än, säger Sven-Inge Svensson.
Hässleholms vatten har inte heller följt länsstyrelsens uppmaning vid samma möte om att provta det märkliga skummet för att undersöka förekomsten av närsalter och bakterier.
– Så vitt jag vet är ingen sådan provtagning gjord, jag har hört ryktas om att det ska göras men inte sett något beslut, säger Per-Åke Nilsson, laboratorieansvarig på reningsverket.
Han säger att skummet kan uppstå naturligt eller komma från tvål och tvättmedel från det renade avloppsvattnet.
– Det kan såklart passera tvättmedel. Det är inte det som reningsverket renar. Vi renar främst kväve och fosfor och några ämnen till, säger han.
Han förklarar att vissa ämnen kan stabilisera skum så att det inte löser upp sig som det normalt gör.
– Det är ämnen som finns inuti växtceller, exempelvis då bakterier eller alger dör och sönderfaller. Exakt vad det här skummet beror på är svårt att avgöra. Jag har svårt att tänka mig att det skulle påverka sjön, säger han.
Per-Åke Nilsson förklarar att han aldrig sett någon metodik för provtagning av skum.
Berit Önell
