torsjö live

Kommunen nekar elever praktikplatser

Kommunen nekar elever praktikplatser

Daniel Morenius på el- och energiprogrammets datainriktning fick inte ens svar från kommunen på sin fråga om praktikplats. Foto: Berit Önell
Daniel Morenius på el- och energiprogrammets datainriktning fick inte ens svar från kommunen på sin fråga om praktikplats. Foto: Berit Önell

Eleverna på gymnasiets yrkesprogram har mycket svårt att hitta praktikplatser. Men kommunens egna verksamheter ställer inte upp.

– Jag fick inte ens svar från kommunen, berättar Daniel Morenius på Jacobsskolans el- och energiprograms datainriktning, som aldrig haft någon praktikant på kommunens IT-avdelning.

Skolledningarna och skolpolitikerna vill nu att kommunstyrelsen ger kommunens samtliga förvaltningar och bolag i uppdrag att erbjuda praktikplatser.

I yrkesprogrammen ingår minst 15 veckors så kallat arbetsplatsförlagt lärande, APL. Det är en obligatorisk och viktig del av utbildningen. Utbildningar kan alltså tvingas lägga ner om skolan inte kan få fram APL-platser. Idag tvingas en del Hässleholmselever söka praktik i andra kommuner. I undantagsfall kan praktik ordnas på skolan.

Hittills har det löst sig för de elva elever som nu går tredje årskursen på datainriktningen. Men i vår väntar ytterligare sju praktikveckor och alla har inte fått besked ännu.

– Jag tycker att det är lite dåligt att kommunen inte har praktikplatser. Det är ju en kommunal skola, jag tycker att de borde ta in oss, säger Daniel Morenius.

I god tid inför den första praktikperioden på våren i årskurs två skickade han ansökningar till olika möjliga praktikplatser, bland annat till kommunens IT-avdelning.

Till slut fick han praktik på Norra Stations IT-avdelning.

Han är väldigt nöjd med sina praktikveckor.

– Praktiken ger en inblick i hur det är att jobba. Det är annorlunda än i skolan, säger han.

Han fick samarbeta med olika företag på Norra Station och även med kommunens utbildning Flexvux som hyr in sig där.

– Jag lärde mig riktigt mycket och fick både göra egna uppgifter och arbeta tillsammans med kollegor. I början var jag lite osäker. Men sedan flöt det på bra och jag kände mig välkommen, berättar han.

-Det är ju vi som är framtiden, säger Oscar Wassbjer.
-Det är ju vi som är framtiden, säger Oscar Wassbjer.

Oscar Wassbjer har haft all sin praktik på sin pappas företag Caddex AB i Höör.

– Det har varit jättebra och jag vill hjälpa pappa också, säger han.

Men han tycker inte att det borde vara så svårt att ordna praktikplatser.

– Det är viktigt med praktik. Företagen biter sig själva i röven om vi inte får praktik och utbildning, då får de inga anställda. För kommunen är det samma sak. Det är ju vi som är framtiden!

Lärarna Helen  Shirinbab och Peter Nilsson har arbetat på Jacobsskolan i många år och sett hur det blivit allt svårare att få praktikplatser till eleverna.

– Vi har slitit våra hår i flera år och försökt bearbeta kommunen, säger Peter som i princip gett upp.

Lärarna Helen Shirinbab och Peter Nilsson får kämpa hårt för att hitta praktikplatser till eleverna som kan den senaste tekniken, i bakgrunden Cisco, ett system som kommunen snart ska skaffa.
Lärarna Helen Shirinbab och Peter Nilsson får kämpa hårt för att hitta praktikplatser till eleverna som kan den senaste tekniken, i bakgrunden Cisco, ett system som kommunen snart ska skaffa.

Han har svårt att tro att politikerna nu ska kunna ändra på något även om han hoppas.

– Det handlar om att ställa upp för ungdomarna så att de får sin utbildning och kan komma ut i arbetslivet. Vi kan inte tvinga privata företag, men kommunen kan ta ansvar, säger han.

Sedan kommunen fick en central IT-avdelning för några år sedan har ingen praktikant från Jacobsskolan tagits emot.

– Vill de ha den välutbildade arbetskraften måste de börja hjälpa till, säger Peter.

Hittills har ingen elev blivit utan praktik, men Helen hann bli riktigt arg innan hon lyckades hjälpa sina elever i år.

– I våras ringde jag runt till de företag som vi brukar kontakta. Ingen kunde hjälpa till och kommunen sa nej. Jag fick googla för att få fram alla tänkbara företag i närheten, ringa, sms:a, mejla och besöka företag här och i Kristianstad, tills jag fick napp för nio personer. De andra två fixade själva, berättar hon.

Lärarna lägger alltså väldigt mycket tid på att söka praktikplatser.

Oscar Wassbjer får lite hjälp av sin lärare Helen Shirinbab.
Oscar Wassbjer får lite hjälp av sin lärare Helen Shirinbab.

– I höst fick alla tack och lov förlänga och nu har jag uppmanat dem att fråga även om våren, förklarar Helen.

Men jakten fortsätter. I vår ska elever i en ny årskurs två också ha praktikplatser. Lyckligtvis finns det några trogna företag som ställer upp så mycket de kan. En del till och med över förväntan.

– Det är hemskt att kommunen inte vill hjälpa oss, säger Helen.

Hon har tidigare erfarenhet från Älmhults kommun där kommunen hjälpte till med IT-praktik. Hässleholmselever har fått APL i både Kristianstads och Perstorps kommuner.

– Här säger de att det blir säkerhetsproblem, men det är bara trams. De kan skapa gästkonto och begränsa elevernas åtkomst till systemen, om de vill, säger Helen.

Hon visar ett brev från IT-chefen John Palmqvist som hänvisar till ett gemensamt beslut i samarbetsprojektet Unikom med Höörs, Hörbys och Östra Göinges kommuner. Kommunerna har beslutat att inte ta emot elever från sina egna skolor eftersom de då ska hantera system som de inte ska ha tillgång till som elever i kommunens skolor. Däremot kan praktikanter från andra kommuner tas emot.

– Det är lättare eftersom de inte är användare i samma kommun, men jag ska lyfta frågan igen, för vi vill kunna erbjuda praktik, säger Palmqvist.

Tidigare var han IT-tekniker på Jacobsskolan och tog då emot praktikanter.

Han förklarar att det är svårt att ge en meningsfull praktik om eleverna inte får åtkomst till systemen.

De andra gymnasieutbildningar i Hässleholm som har svårt att få APL-platser och ofta får nej av kommunen är vård- och omsorgsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och handels- och administrationsprogrammets administrativa inriktning.

Skolledningarna vill konkret att en inventering av lämpliga APL-platser görs och att det sedan skrivs avtal mellan kommunala förvaltningar eller bolag och skolan där ett givet antal platser kan tillhandahållas utifrån behov.

– Vi anser att det behövs ett tydligt uppdrag från kommunstyrelsen, säger Jan-Olof Olofsson, verksamhetschef för Hässleholms gymnasier.

Uno Nilsson, rektor på Jacobsskolan, håller med.

– De skyller på att de inte har tid och på säkerhet och sekretess. Men vi kan inte fortsätta utbilda om vi inte får APL-platser, säger han bestämt.

Politikerna i barn- och utbildningsnämnden tog dock inte med den delen av förslaget.

Joachim Fors (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Foto: Urban Önell
Joachim Fors (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Foto: Urban Önell

– Vi tycker att kommunstyrelsen ska pusha på alla verksamheter, men vi vill ha det på mer frivillig basis, säger Joachim Fors (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Han påpekar att det också finns planer på att starta både omsorgscollege och teknikcollege där avtal skrivs med kommunala och privata verksamheter. Dessutom ska en samordnare för samverkan mellan skola och arbetsliv anställas.

– Vi hoppas att allt detta ska hjälpa. Det är inte säkert att det blir bra praktikplatser om det blir tvång, säger Fors.

Frågan togs upp i barn- och utbildningsnämnden den 19 november. Kommunstyrelsen har ännu inte behandlat den.

– Självklart är jag positiv till att kommunen ska ta fram fler praktikplatser till våra elever i gymnasieskolan, det är ju en mycket viktig del i utbildningen och för att programmen ska kunna finnas kvar. Här måste koncernen hjälpas åt, kommenterar kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) via sms till Frilagt.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se