Hässleholms kommun kan ha snedvridit konkurrensen när Jacob Karlssons byggföretag fick köpa Officersparken med musikpaviljongen.
– Det finns anledning att kritisera kommunens rutiner för markförsäljning. Det är väldigt olämpligt att sälja centralt belägen mark med byggrätt i ett attraktivt läge utan att göra en oberoende värdering eller gå ut på öppna marknaden, säger Viktor Robertson, expert i upphandlings- och konkurrensfrågor hos den fristående juristgruppen Konkurrenskommissionen.
Som Frilagt tidigare berättat sade kommunen i april 2015 upp optionsavtalet med Brinova, trots att bara sex av avtalade tio år gått, sedan Jacob Karlsson uttryckt intresse för fastigheten. Kort tid därefter skrevs köpeavtal med Karlsson Equity Holding AB. Priset var en miljon kronor för 1 000 kvadratmeter och kommunen skulle stå för att flytta musikpaviljongen, vilket senare visade sig kosta mer än köpeskillingen.
Viktor Robertson ger kommunens mark- och exploateringschef Jakob Ruter rätt i att ett optionsavtal för ett fastighetsköp inte är juridiskt bindande. Men han har andra invändningar emot hur fastigheten såldes till Jacob Karlsson.
Någon oberoende värdering av fastigheten gjordes inte före försäljningen.
– På vilken grund baserar sig då köpeskillingen? Man borde i vart fall ha tagit in två oberoende värderingsmän. Ofta anlitas en från säljarens och en från köparens sida. Alla funktioner bör bedömas, här är ju en viktig faktor att det finns en färdig detaljplan och byggrätt, det höjer värdet. Men i första hand borde fastigheten ha sålts på öppna marknaden, säger Viktor Robertson som gått igenom handlingarna i ärendet.
Robertson hänvisar till kommunallagens regler om likabehandling och EU-regler om fri konkurrens.
Han konstaterar att entreprenören Jacob Karlsson i efterhand låtit göra en värdering för att motivera att han vill ha skadestånd om SD-motionen om att ändra detaljplanen går igenom vid kommunfullmäktige på måndag och han inte får bygga.
– Där har han ett intresse av att visa ett högt värde. Enligt det värderingsintyget är fastigheten värdefull av flera skäl: den har ett gott läge, risken för vakanser (tomma lägenheter) är låg och den är attraktiv på fastighetsmarknaden, konstaterar Robertson.
Enligt värderingsintyget från Värderingsbyrån är det uppskattade värdet på fastigheten när den är bebyggd 33,5 miljoner kronor.
– Med det menas sannolikt priset vid en försäljning på öppna marknaden, säger Robertson.
Marken är dock inte värderad utan byggnad i detta intyg.
Jacob Karlsson har använt värderingen som argument för att han lider en förlust på cirka åtta miljoner kronor om han inte får bygga. Tillsammans med hans uppgivna kostnader för ritningar, konsulter med mera på 470 000 kronor anser han att han skulle ha rätt till ett skadestånd på 8,4 miljoner kronor.
Men fastighetsköpet är inte fullt genomfört förrän paviljongen är flyttad. Enligt köpeavtalet är tillträdesdagen först därefter. Hur det påverkar rätten till skadestånd är oklart.
I köpeavtalet står också att det för att vara giltigt ska ha godkänts av behörigt kommunalt organ.
Viktor Robertson ifrågasätter om tekniska nämndens arbetsutskott är rätt instans.
– Enligt kommunallagen ska frågor av principiell beskaffenhet beslutas i kommunfullmäktige. Här handlar det om en centralt belägen tomt med tillhörande kulturföremål. Men vad som är frågor av principiell beskaffenhet får en domstol avgöra, säger han.
Han anser dock att det är ”olyckligt och beklämmande” att genomföra en försäljning av en attraktiv fastighet på det här sättet.
Hässleholms kommun har delegationsregler som ger tekniska nämndens arbetsutskott rätt att sälja fastigheter till en köpeskilling på maximalt en miljon kronor.
– Var det därför de satte priset till en miljon? Även om delegationen ger dem rätt till sådana försäljningar borde de i ett sådant här fall gått till fullmäktige för att minimera risken att de gör något olämpligt eller olagligt, säger han.
Berit Önell
