Motionen om att ändra i detaljplanen för att rädda musikpaviljongen får vänta en månad. Det blev resultatet av mer än två timmars debatt vid måndagskvällens kommunfullmäktige som lockade en stor åhörarskara till församlingshuset. John Bruun (L) begärde återremiss med motiveringen att beslutsunderlaget var för bristfälligt. Bland annat fanns inte länsantikvariens yttrande med i handlingarna. Risken att paviljongen inte klarar en flytt och oklarhet om byggföretagets rätt till skadestånd om det inte blir något bygge bidrog till att Bruun fick många med sig. Men helst ville han att kommunledningen skulle försöka hitta en annan tomt till K-fastigheters femvåningshus.
Bland åhörarna fanns aktivisterna Evert Storm och Leif Henningsson, som arrangerat konserter i paviljongen, ansökt om byggnadsminnesförklaring med mera. De var ganska nöjda med beslutet.
– Helst ville vi förstås att motionen skulle ha gått igenom, men det här är ändå bra. Nu har vi en månad på oss och hinner rota ännu mer i det här, sa Leif Henningsson.
Evert Storm var lite förvånad över debatten.
– Det var lite polsk riskdag. En säger si och en säger så, det var för mycket som var oklart, sa han.
Även Jacob Karlsson på K-fastigheter fanns i publiken. Han var inte så glad över återremissen.
– Nu dröjer det en månad. Trist att inte komma vidare. Tidsfaktorn är en kostnadsfaktor för oss. Men det är bra om beslutet fattas på riktiga grunder och om de inte har tillräcklig information är det bättre att inte fatta beslut, sa han.
Han förklarade för Frilagt att det inte är aktuellt att byta till någon annan tomt, men att det främst beror på att kommunen inte har någon annan detaljplanelagd mark att erbjuda.
– Om det hade funnits färdig mark hade det kunnat vara ett alternativ, sa han.
Årets första fullmäktige inleddes med gudstjänst i kyrkan. Sammanträdet hölls sedan i församlingshuset istället för i kulturhuset som brukligt.
Byggnadsnämndens ordförande Leif Nilsson (S) med flera betonade att näringslivet måste kunna lita på att endetaljplan gäller.
– Vilka vågar bygga i Hässleholm om man inte kan vara säker på att byggrätten finns kvar när det är dags?
Håkan Spångberg, som tillsammans med Patrik Jönsson skrivit motionen, talade om paviljongens och parkens kulturhistoriska värden och kommunens målsättning i förslaget till fördjupad översiktsplan att bevara stadens entréer och parkerna.
– Om ni beslutar att flytta eller riva paviljongen gör ni det i strid med en stor och engagerad folkopinion, förklarade han och fick applåder.
Sedan ytterligare några ledamöter som talat för paviljongens bevarande fått applåder sa fullmäktiges ordförande Irene Nilsson att det fick räcka. Några trotsiga åhörare började dock igen efter en stund.
John Bruun påminde om att cirka tio procent av dem som röstade i Hässleholms kommun 2014 skrivit på protestlistorna.
Han var själv med och beslöt anta detaljplanen 2009.
– Att våga ändra åsikt visar bara att vi är klokare idag än igår, sa han.
Per-Åke Purk (V) föreslog att återremissen skulle avgöras genast för att undvika onödig debatt och spara skattepengar, men Irene Nilsson beslöt att låta ledamöterna debattera.
Patrik Jönsson passade på att sjunga en sång från talarstolen: ´´Lyckliga gatan, du finns inte mer…”
– Jag har aldrig varit med om en så stark opinion i politiken. Tio procent har skrivit på, men hade vi haft en folkomröstning hade det säkert varit 70-80 procent som ville bevara paviljongen, förklarade han.
Han poängterade att parken och paviljongen ger en vacker infart i staden norrifrån.
– Parken är ett värdigt minnesmärke över stadens militära historia. Om vi tar bort den tar vi bort en del av Hässleholm, sa han.
Den styrande minoriteten var överens om att avslå Sverigedemokraternas motion om att revidera detaljplanen så att Officersparken skyddas från byggnation och bevaras i orört skick med paviljong. Därför skulle ett ja till motionen kräva att alla ledmöter i oppositionen, det vill säga 31, mangrant röstade för det. För en minoritetsåterremiss krävdes bara en tredjedel av rösterna, i detta fall 21.
Moderaterna var splittrade och hade beslutat att var och en fick rösta efter eget samvete och kristdemokraterna tvekade in i det sista. Liberalerna föreslog från början återremiss. Patrik Jönsson (SD) förklarade en bit in i debatten att han också tänkte rösta för återremiss om SD inte fick tillräckligt stöd för att få igenom motionen. Även FV insåg att återremiss var det enda möjliga alternativet. En del av Moderaterna anslöt och voteringen slutade med 27 röster för en återremiss och 34 för att avgöra frågan omedelbart.
Kommunalrådet Mats Sturesson (C ) var en av flera som argumenterade för att musikpaviljongen måste flyttas eller rivas med motiveringen att detaljplanen från 2009 inte får ändras och att K-fastigheter kan ha rätt till skadestånd på åtta-tio miljoner kronor om det inte blir något bygge.
-Detaljplanen får inte ändras om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig detta, sa Sturesson.
Men han fick mothugg.
– Nu har det gissats tillräckligt om äganderätten. Kontraktet förutsätter att man flyttar paviljongen och skriver ett köpebrev. Överlåtelsen har alltså inte skett ännu och därför är det vi som kommunens företrädare som äger tomten, förklarade Douglas Roth (M).
Skadeståndskraven avfärdade han som fantasisummor.
Advokaten Lars Johnsson (M) ifrågasatte om skadestånd alls kunde vara aktuellt och läste innantill ur köpeavtalet.
– Det står att det är giltigt under förutsättning att erforderlig fastighetsbildning sker, då ingår att paviljongen först flyttas. Sker detta ej är köpeavtalet till alla delar förfallet utan krav på ersättning från någondera parten.
Björn Widmark (FV) drog därefter slutsatsen att kommunledningen lämnat vilseledande underlag till fullmäktige.
– Kommunalrådet talar om skadestånd, men när advokaten läser en punkt ur köpeavtalet blir det något helt annat, konstaterade han.
Kommunfullmäktiges ordförande Irene Nilsson (S) protesterade lite mot återremissen och fick John Bruun att skriva om motiveringen med fokus på att beslutsunderlaget var bristfälligt.
Berit Önell
