logga-ligg-tjock

Ja till flyktingboende på Stattena

Ja till flyktingboende på Stattena

Kommunstyrelsens arbetsutskott beviljade 1,6 miljoner kronor till ombyggnad av en villa på Stattena i Hässleholm där ett HVB-hem för ensamkommande barn med svåra trauman planeras.

Stadsbyggnadskontoret har bedömt att bygglov inte behövs och inte heller någon ändring av detaljplanen för att göra om villan till HVB-hem. Därmed behöver grannarna inte informeras. Vid bedömningen fanns dock ingen information om vilken typ av vård det gällde.

Ulf Erlandsson (SD) var emot ett boende för ensamkommande barn med svåra trauman på Stattena. Foto: Urban Önell
Ulf Erlandsson (SD). Foto: Urban Önell

Frilagt har tidigare berättat att tekniska nämnden vill köpa villan för 1,7 miljoner kronor under förutsättning att kommunledningen beviljar medel till ombyggnaden.

Ulf Erlandsson (SD), som hade haft kontakt med oroliga grannar, argumenterade mot förslaget, men det gick igenom med röstsiffrorna 4-1.

Övriga ledamöter ansåg inte att det var något problem att lägga ett boende av det här slaget i ett villaområde.

– Ulf Erlandsson har tydligen blivit uppringd av hälften av de boende på Stattena. Men vi andra har inte blivit uppringda, sa kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) vid presskonferensen efter ksau:s sammanträde.

Lena Wallentheim (S). Foto: Urban Önell
Lena Wallentheim (S). Foto: Urban Önell

Ulf Erlandsson var inte närvarande vid presskonferensen.

Kommunalrådet Mats Sturesson (C ) tyckte att förslaget var positivt.

– Det kan vara en del av integrationen att placera ensamkommande flyktingbarn där, sa han.

Grannarna diskuterar nu hur de ska gå vidare.

Robert Samuelsson, byggchef på stadsbyggnadskontoret, berättar att han inte fått veta att boendet skulle ha förhöjd bemanning för att kunna ta emot ungdomar i åldern 15-17 år med särskilda behov i form av svåra trauman, självskadebeteenden, utagerande eller begynnande missbruk .

Han förklarar att om ett bostadshus blir ett HVB-hem, hem för vård och boende, räknas det normalt inte som enväsentlig ändring av användningen av byggnaden. Skiljelinjen är om huvudsyftet är vård eller boende. Det beror på graden av vårdinslag.

Inte med i underlaget

I det aktuella fallet har stadsbyggnadskontoret bedömt att HVB-hemmet kan räknas som gemensamhetsboende, alltså bostad, och inte som vårdhem – men tjänstemännen hade inte fått veta att det gällde ungdomar med svåra trauman som behöver extra stöd.

– Nej, det var inte med i det underlag vi fick. Men jag tror ändå att det kan bedömas som bostad. Annars ska de i princip vara där just för att få vård, inte för att ha någonstans att bo. Men den gränsen är lite flytande, det står ingenting i plan- och bygglagen om HVB-hem utan det finns bara i socialtjänstlagen, säger Robert Samuelsson.

Om ett vårdhem ska placeras i ett område som är detaljplanelagt för bostäder krävs bygglov och eventuellt ändring av detaljplanen. Då måste grannarna också informeras.

Möjligt att klaga

Stadsbyggnadskontorets bedömning är inte ett beslut som går att överklaga. Den som inte är nöjd kan dock klaga till stadsbyggnadskontoret och hävda att bedömningen är felaktig.

– Då blir det ett tillsynsärende som vi fattar beslut i och sedan kan det i sin tur överklagas, säger Robert Samuelsson.

Frågan om medel till renoveringen går vidare till ett kommande sammanträde i kommunstyrelsen.

Socialförvaltningen har för avsikt att informera grannarna, trots att det formellt inte krävs.

Berit Önell

Läs tidigare artikel i ämnet:
2/2 Villa blir boende för flyktingar med trauma

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se