Förslaget om att låna upp maximalt 190 miljoner i rörelsekapital till kommunens fibernät gick inte igenom i kommunfullmäktige. Efter intensiv debatt blev det återremiss.
Flera ledamöter i oppositionen ansåg att underlaget var för bristfälligt, bland annat för att kalkylerna bygger på en 71-procentig anslutningsgrad.
– Hur vet vi att det räcker med 190 miljoner, om bara 50 procent eller 30 procent ansluter sig, undrade Kenny Hansson (M).
IT-chefen John Palmqvist fick inleda kommunfullmäktiges sammanträde med en information om fibernätet. Inga frågor fick då ställas.
Han berättade 95 procent av invånarna ska ha fått möjlighet till fiber år 2020. Kommunen lovar fullständig utbyggnad 2021. I det nya avtalet med kommunikationsoperatör räknar kommunen med att få in 120 kronor i nätavgift, så kallad kickback, per hushåll och 400 kronor per företag.
En diskussion pågår om att fräsa ner kablarna istället för att gräva. Det skulle gå minst dubbelt så snabbt, i vissa delar sex gånger så snabbt.
Kommunalrådet Mats Sturesson (C ) hävdade att kommunen behöver ha rådighet över fiberutbyggnaden för att alla invånare ska kunna erbjudas fiber till samma pris.
– Fri konkurrens gäller både i våra upphandlingar av entreprenörer när vi bygger nätet och av kommunikationsoperatör, sa han.
Han förklarade också att kommunen räknar med ett positivt rörelseresultat för driften av nätet redan från början. Investeringen ska vara återbetald på 14 år.
Mikael Koenen (L) var den förste som tog upp risken att pengarna inte räcker om färre ansluter sig till kommunens fibernät. Han yrkade återremiss på hela ärendet, inklusive prislistan för grossistfiber (till företag).
Lars Johnsson (M) menade att de 71 procenten nog är en glädjekalkyl.
– Från början skulle projektet vara självfinansierande när utbyggnaden är klar, på 46 miljoner i rörelsekapital, nu är det 190 miljoner som vi kanske får tillbaka i framtiden. Jag hoppas att vi får se de här kalkylerna och inte bara får till svar att de ansvariga inte tycker att det behövs (som i renhållningsfrågan), förklarade han.
Björn Widmark (FV) påminde om att hans parti var ensamt om att protestera när de första 46 miljoner i rörelsekapital avsattes i maj 2015. Han var inte imponerad av Mats Sturessons tal om fri konkurrens.
– Alla tycker inte det, det är väl därför som kommunen är anmäld till Konkurrensverket, sa han och uttryckte förhoppningen att privata alternativ så fort som möjligt släpps in så att invånarna snart kan få fiber.
Han undrade också hur kalkylerna påverkas av Telias inträde på marknaden, vilket borde innebära mindre marknadsandelar till kommunen.
Kenny Hansson ansåg att det måste göras både en så kallad känslighetsanalys och att marknadsrisken måste bedömas.
– Är fiber ens aktuellt 2021? Tekniken förändras oerhört snabbt, kanske behövs då 190 miljoner till. Vi ligger alltid ett steg efter, funderade han och undrade hur många procent som anslutit sig till kommunens fiber idag.
Det fick han inget svar på.
Votering om återremissen slutade med röstsiffrorna 34-26, vilket räckte för en minoritetsåterremiss.
John Palmqvist är inte förvånad med tanke på den debatt som varit. Han tror att IT-avdelningen kan ta fram de kompletterande underlagen inom två veckor, så att ärendet kan förberedas redan inför nästa fullmäktige, den 28 november.
– Självklart kan vi räkna på 30- och 50-procentig anslutning, säger han.
Han tycker att all försening är olycklig. Framför allt vill han gärna ha fram prislistan för företagen så snart som möjligt.
– De planerade stråken gräver vi ändå, men affärsuppgörelserna med företagen kan bli senare nu, säger han.
Fullmäktige debatterade också bland annat delårsbokslutet där kommunstyrelsens ordförande Lena Wallentheim (S) såg positivt på det mesta trots att revisorernas slutsats var att de av kommunfullmäktige beslutade målen inte nås.
– Har hon lyssnat för mycket på Guld och gröna skogar, undrade Douglas Roth (M).
Kenny Hansson frågade Lena Wallentheim om kommunfullmäktige ska få möjlighet att diskutera och debattera den förestående centrumbyggnaden.
– Det är tekniska nämnden som äger frågan och pengarna, blev svaret, alltså ett nej.
Lena Wallentheim kunde dock tänka sig att kommunfullmäktige får en bra information om projektet framöver.
Diskussionen blev också het kring interpellationen från Ulf Erlandsson (SD) om ersättningen för ensamkommande flyktingbarn.
Där svarade Lena Nilsson (S), ordförande i socialnämnden, att kommunen när staten sänker bidragen tappar antingen 20 miljoner eller 27,3 miljoner årligen, beroende på beräkningsmodell. Målsättningen är dock att minska kostnaderna i motsvarande grad, bland annat genom att övergå till stödboende med lägre bemanning istället för HVB-boenden.
Berit Önell
