– Stäng reningsverket i Hässleholm och bygg ett nytt i Kristianstad!
Det har Leif Åkesson i Finjasjöns fiskevårdsförening flera gånger föreslagit i kommunens Finjasjögrupp, utan att få gehör. Nu får han stöd av miljönämndens ordförande Christer Jönsson (M). Även kommunstyrelsens ordförande Pär Palmgren (M) tycker att förslaget är värt att titta på.
Men varken miljöchef Sven-Inge Svensson eller Per-Åke Nilsson på reningsverket håller med. Nilsson anser bland annat att avloppsvattnet behövs för att hålla grundvattennivåerna stabila. Att det skulle förorena grundvatten och brunnar vill ingen prata om, men nu ska fler prover tas.
Leif Åkesson ser det inte som hållbart att fortsätta släppa ut avloppsvatten i Finjasjön där det sommaren 2016 var badförbud både på grund av algblomning och bakterier. I år vill fritidskontoret inte lägga ut badbryggan vid Björkviken och för en månad sedan bredde smutsvattensvampen ut sig vid Sjörröd.
– Orsaken till att sjön ser ut som den gör är främst reningsverket, anser Leif Åkesson.
Han är medveten om att nivåerna av kväve och fosfor håller sig innanför gränsvärdena, men menar att det inte räcker.
– Reningsverket tar varken hand om kemikalier eller läkemedelsrester och dagvattnet renas inte utan går bara rätt ut i sjön, säger han.
Han anser att reningsverket, som byggdes i slutet på 1940-talet och sedan byggts till, är för omodernt.
– Finjasjön är det viktiga för mig. Men det skulle vara bra även för turismen om sjön är i ordentligt skick, säger han.
Han tycker att det bästa skulle vara ”ett riktigt superreningsverk” i Kristianstad, kanske även i samarbete med Östra Göinge kommun.
– Det blir nog dyrt, men då är det bra om flera kommuner hjälps åt och investeringar behövs ändå, säger han.
Han gissar att det är på grund av att det kostar pengar som politikerna hittills inte varit speciellt intresserade.
”En död hand
över området”
Han ser många fördelar med att få bort reningsverket från nuvarande plats.
– Då kan man sanera och bygga där. Idag ligger reningsverket som en död hand över området, säger han.
Leif Åkesson tycker att kommunens satsning på vårdfiske är för kortsiktigt, bara en symptombehandling.
– Det är bättre att lösa problemen från grunden. Jag tjatade i Finjasjögruppen om att vi halva tiden skulle diskutera långsiktiga åtgärder, berättar han.
Han befarar att politiker hellre lägger pengar på annat än ett reningsverk, exempelvis ombyggnad av centrum.
– Det syns bättre till valdagen, säger han.
Det är dock inte fiskevårdsföreningens gemensamma uppfattning att reningsverket borde flyttas.
– Nej, vi är inte riktigt överens i föreningen. En del vill hellre lägga energin på Tormestorpsån. Men jag tycker inte att det ena utesluter det andra, säger Leif Åkesson.
Kan gräva ner avlopp
samtidigt med dubbelspår
Christer Jönsson säger att han helt nyligen tagit del av Leif Åkessons idé. Då hade han just varit i Lund och fått veta att där fanns planer på att föra över avloppsvattnet därifrån till Malmö.
– Då for polletten runt i huvudet. Jag började tänka. Det är två mil mellan Lund och Malmö och två och en halv mil härifrån till Kristianstad, säger han.
Han tycker att det kunde vara lämpligt att gräva ner en avloppsledning till Kristianstad i samband med att det grävs för dubbelspår på järnvägen mellan Hässleholm och Kristianstad.
– Det är en vild och djärv idé och vi har för lite tokiga idéer, säger han.
Han manar till större vidsynthet.
– Båda kommunerna blir sannolikt tvungna att göra något åt sina reningsverk snart. Östra Göinge skulle också kunna vara med och får redan sitt dricksvatten från Kristianstad, säger Christer Jönsson.
Han tycker inte att diskussionen om reningsverket och Finjasjön kan överlåtas enbart till Finjasjögruppen som han anser ofta ensidigt har talat positivt om sjöns hälsotillstånd och till och med friskförklarade den 2013.
– Jag har fått mycket skäll för att jag kritiserat gruppen, men jag tror att en förskjutning är på gång nu, säger han.
Han är beredd att ta upp frågan politiskt inom kort.
– Det går inte att fortsätta ha avloppsvattnet till Finjasjön, den klarar inte det, säger han.
Palmgren vill
ta reda på mer
Pär Palmgren säger att han är beredd att lyssna.
– Idén är intressant och det kan vara bra att samarbeta med grannen. Vid ett nybygge finns det möjlighet att använda den senaste tekniken. När jag ser och läser om sjön undrar jag hur bra den mår. Kanske behövs nya grepp. Det är angeläget att se till så att sjön blir badbar. Om detta är ett steg som skulle göra sjön bättre är det ett tungt argument. Men vi får ta reda på mer, säger han.
Miljöchefen vill inte flytta
utsläpp närmare Östersjön
Sven-Inge Svensson tror inte på en flytt av reningsverket.
– Min ståndpunkt är att jag, med den vetskap vi har idag, inte anser att det är aktuellt med ett storskalig förflyttning av avloppsutsläpp närmare Östersjön, säger han.
Han bedömer att kvävereningen skulle minska eftersom en del av den sker på vägen till Östersjön. Ju kortare avstånd desto mindre rening.
– I princip tycker jag också att det är fel att flytta problem från ett ställe till ett annat om man kan lösa det på plats, säger han.
Han betonar också att bara 10-15 procent av den kväve och fosfor som tillförs Finjasjön idag kommer från reningsverket.
– Mycket annat behöver förbättras, till exempel skogsbruksmetoder och skyddszoner på åkrar vid vattendragen. Det största problemet är granplanteringarna, säger han.
Inte säkert att nytt
reningsverk är bättre
Per-Åke Nilsson, processingenjör på reningsverket, kommenterar förslaget på Hässleholms vattens hemsida.
– Hässleholms reningsverk har en mycket väl fungerande rening som med god marginal uppfyller de krav som ställs. Inget säger att ett nybyggt reningsverk skulle fungera bättre, förklarar han.
Han menar att en flytt av utsläppen till Kristianstad visserligen skulle ge en viss minskad belastning på Finjasjön, men ökad på vattenriket och Hanöbukten.
– Ska vi slänga skiten hos grannen?
Enligt Per-Åke Nilsson är reningen av läkemedelsrester redan relativt god vid Hässleholms reningsverk och i Magle våtmark. När nya myndighetskrav kommer menar han att reningsverket kan kompletteras ytterligare.
Avloppsvatten ger
vattenbalans?
Han förklarar också att grundvattennivåerna skulle påverkas om utsläppen av avloppsvatten från reningsverket i Hässleholm upphörde.
– Upprätthållande av vattenbalansen i varje område för stabila grundvattennivåer ses också som en viktig faktor när det gäller transport av avloppsvatten, skriver han kryptiskt.
När Frilagt frågar vad han menar hänvisar han till länsstyrelsen.
– I sina beslut angående överföring av grundvatten tittar länsstyrelsen även på vattenbalans för recipienten. Ett (om än marginellt) minskat flöde till Finjasjön kommer naturligtvis att påverka vattennivåer i sjön och nedströms liggande vattendrag och indirekt även grundvattennivåer, skriver han i ett mejl till Frilagt.
När Frilagt ställer följdfrågor svarar han inte. Inte heller miljöinspektör Per Fribing, som har ansvar för tillsynen av reningsverket, svarar på flera dagar.
Inte reningsverkets uppgift
upprätthålla grundvattenivåer
Anna-Karin Rasmussen, grundvattenexpert på länsstyrelsen, betonar att hon inte vet vad som står i Hässleholms reningsverks tillstånd, men är förvånad över Per-Åke Nilssons uttalanden.
– Det låter jättekonstigt, som om han menar att recipienten är grundvattnet. Slutsatsen måste vara att grundvattennivån höjts genom utsläpp av avloppsvatten, säger hon.
Hon kan inte tänka sig att det är reningsverkets uppgift att upprätthålla grundvattennivåerna.
– Nuvarande grundvattennivå är väl inte naturlig. Vad skulle det då leda till för skada om reningsverket flyttade och grundvattennivåerna sjönk? Så länge de har ett utsläpp är det möjligen viktigt att hålla uppe grundvattnet så att det inte blir för lite flöde i bäcken, men om alltihop flyttar behövs det inte, säger hon.
I vilket fall anser hon inte att grundvattennivåerna är ett argument för att säga nej till att flytta reningsverket.
– Påverkan på grundvattnet får väl utredas i så fall, säger hon.
Nya provrör för grundvatten
efter problem med slamtorkbäddar
Frilagt har tidigare berättat att brunnar i reningsverkets närområde innehåller föroreningar som tyder på påverkan av både avloppsvatten och lakvatten.
Grundvattenprover vid reningsverkets otäta så kallade slamtorkbäddar hösten 2015 visade också påverkan av föroreningar, bland annat klorid, sulfat, kväve, fosfor och tungmetaller som nickel och bly. Vissa ämnen hade högre halter uppströms och andra nedströms slamtorkplattorna. Därför bedömde miljökontoret att reningsverket måste utöka antalet grundvattenprover i sitt egenkontrollprogram så att verksamhetens påverkan på grundvattnet kan klarläggas.
Egenkontrollprogrammet har nu kompletterats med nya provtagningspunkter för grundvatten och gäller från och med årsskiftet. De första provtagningarna på de nya platserna kommer att tas under våren och provrör sattes ut på fredagen.
Berit Önell
Ett urval av Frilagts tidigare artiklar i ämnet:
2015-11-13 Slambäddar bara för tillfälligt bruk i 40 år
2015-12-08 Tungmetaller i jord bakom slamtorkbäddar
2015-12-16 Grundvatten provtas vid slamtorkbäddar
2016-05-17 Extrema provsvar i Sötekärrsbäcken
2016-05-17 Riskabelt fylla igen förorenad bäck
2016-05-31 Förorenad bäck utreds och led kan stängas
2016-07-23 Orenat avlopp släpps ut när det regnar
2016-11-17 Kommunal tipp kan ha förorenat bäcken
2017-02-09 Fluffiga svampar tar över Sjörrödsviken
2017-02-10 Smutsvattensvamp från reningsverket?
2017-02-15 Smutsvattensvamp kan ha stört reningsverket
