I den ständiga dragkampen om resurser finns det en grupp som ständigt prioriteras bort och sätts på undantag och det är våra pensionärer. Det välstånd och överflöd vi åtnjuter idag är till stor del uppbyggt under perioden efter andra världskriget av människor som idag är till åren komna och borde få leva i trygghet och ekonomisk stabilitet utan att behöva kämpa för att få vardagen att gå ihop.

Pensionsnivåerna har inte på något sätt uppdaterats i nivå med hyres – och prisnivåer och pensionärerna kompenseras därmed inte för ökade levnadskostnader.

Nästan var femte pensionär förväntas klara sig på mindre än 12100 kronor per månad vilket är under EU:s gräns för fattigdom.

Pensionärsorganisationen SPF Seniorerna har räknat ut att lönerna har ökat med 17 procent jämfört med en genomsnittlig pension, och om vi då räknar med ökande livsmedelspriser och hyreshöjningar kan alla se hur klyftan ökar. Det är inte heller alla pensionärer som har anhöriga att förlita sig på utan många är utlämnande till samhällets omsorg.

Sverigedemokraterna prioriterar sänkta skatter för pensionärer som ett sätt att förbättra situationen. En omfördelning av resurser från nyanlända är en annan önskvärd åtgärd. Demensvård i livets absoluta slutskede är ett område som behöver förbättras och belysas. Överhuvudtaget behövs en ny äldrepolitik med fokus på värdighet och rättvisa. Då krävs också en ny politik och ny Regering.

Sven Lundh SD
Patrik Jönsson SD