Hur blir barnkonventionen levande hos oss? Det var rubriken på en halvdag med utbildning och inspiration för totalt nära 1 000 kommunanställda i kulturhuset i Hässleholm. Elever från T4 Montessoris årskurs fem hälsade välkommen och var konferencierer under onsdagens program som var det tredje och sista tillfället. Bland de medverkande fanns juridikprofessorn Titti Mattsson och underhållaren och författaren Micke Gunnarsson.
Arrangörer var Samarbete 3 förvaltningar som kommunens omsorg, skola och socialtjänst utvecklat under några år.
– Det känns väldigt bra att kunna samla så många i Hässleholm kring barnkonventionen, sa Solveig Jansson, processledare för samarbetet.
Syftet var främst att skapa en beredskap hos personalen inför att barnkonventionen blir lag i Sverige, enligt planen den 1 januari 2020.
Barns inspelade röster om vad en familj betyder och hur jobbigt det kan vara om den inte fungerar gav en stark inledning till konferensen.
– Det är skönt att ha en familj när det är jobbigt och man behöver stöd.
– Min farmor och farfar luktade alkohol när de kom till min födelsedag.
– Min mormor och morfar är jättesnälla.
Fem barn presenterade programmet och dagens första föresläsare, Tina Strömberg, enhetschef för socialförvaltningens barn- och ungdomssupport. Hon berättade bland annat om de föräldrakurser utifrån ett barnrättsperspektiv som hölls under hösten och att en ny grupp startar i Sösdala i april.
Tina Strömberg menade att barn har samma behov som vuxna av att bli respekterade.
– Skulle vi säga till en grupp vuxna som vi gör till en grupp barn: Nu får ni vara tysta och lyssna för nu säger jag bara det här en gång?
Dock konstaterade hon att barn inte är små vuxna.
– Vi måste ta på oss ledarskapet, men på ett respektfullt sätt, sa hon.
Dagens konferencierer presenterade Titti Mattsson som en ”stencool professor”. Hon undervisar idag på Lunds universitet och har bland annat arbetat hos Barnombudsmannen. Hon fokuserade på vad barnkonventionen som lag kan innebära för kommunen.
Sverige ratificerade FN-konventionen om barnets rättigheter 1990 och har sedan dess i princip haft en skyldighet att följa den. 2013 beslöt regeringen utreda hur lagarna stämmer med barnkonventionen och analysera för- och nackdelar med att inkorporera hela konventionen som svensk lag. Lagrådet var emot en inkorporering bland annat med motiveringen att texterna är för allmänt hållna och kan krocka med annan lagstiftning, men nu ska det alltså ändå bli så.
– Vad händer då? Det vet vi faktiskt inte, men jag brukar säga att en inkorporering i lagen stärker barnets rättigheter. Det gäller till exempel angående barnäktenskap bland asylsökande, sa Titti Mattsson.
Den nya barnrättslagen kommer att göra det tydligare att barn ska behandlas lika i hela landet.
– Idag tillämpas exempelvis LSS på väldigt olika sätt, sa Titti Mattsson.
Hon förklarade att barn också kommer att få rätt att överklaga vissa ärenden, vilket inte är möjligt idag.
– Informationen ska då också anpassas. Kan till exempel en treåring få rätt att yttra sig eller överklaga ett beslut som berör en förskola? Det är lika bra att vara beredd, sa Titti Mattsson.
Programmet var uppskattat. Det var tydligt bland personalen från Stoby skola som var representerad med sex personer.
Skolan har redan arbetat en hel del med barnkonventionen, både på lektionstid från förskoleklass och uppåt och på ett välbesökt föräldramöte då Tina Strömberg medverkade.
– Det är frågor vi diskuterar ganska mycket, det behövs absolut och det är bra att det lyfts så här, sa Kristina Lindblad i kaffepausen.
Pia Jangenhed Larsson ser också risker med en lag som kan bli svår att följa upp.
– Vad händer om den inte följs?
Hon påpekade att det är viktigt att tala om både rättigheter och skyldigheter.
– Barn kanske annars tror att de bara har rättigheter.
Mari Nilsson ser stora fördelar med att barnkonventionen blir lag.
– Då tas den nog mer på allvar. Kanske blir det också ringar på vattnet och bättre för barn överlag i världen. Det är ett stort steg, men vi måste börja någonstans, sa hon.
Berit Önell
