Transportledet i Hässleholm, ett av landets största åkerier med 280 anställda, stämde Sparbanken 1826 för att ha orsakat konkursen i maj 2013 genom att ogrundat säga upp checkräkningskrediten med omedelbar verkan och spärra kontot. Dagen därpå lämnade bolaget in en konkursansökan eftersom det inte fanns tid att vidta andra åtgärder, exempelvis skaffa kapitaltillskott, begära anstånd från fordringsägare eller ansöka om företagsrekonstruktion.

Banken hävdade att säkerheten för krediterna inte var betryggande och att bolaget inte skulle kunna uppfylla sina förpliktelser mot banken.

På fredagen avslutades rättegången i Hässleholms tingsrätt efter fyra dagar. Dom meddelas först om sju veckor, den 8 juni.

Parterna är överens om att Transportledet hade haft dålig lönsamhet under flera år vid tiden för konkursen. Räkenskapsåret 2011 visade 18,6 miljoner kronor i förlust och bolagets revisor varnade då i revisionsberättelsen för en ”osäkerhetsfaktor som kan leda till tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten om inte lönsamhetfrämjande åtgärder vidtas”. En del åtgärder vidtogs, men 2012 blev resultatet ändå minus 12,9 miljoner.

– Resultatet var dåligt, men bättre 2012 än 2011 och det fanns också indikationer på att 2013 skulle bli bättre, sa bolagets advokat Anders Bohmansson i sin slutplädering.

Trots fortsatt röda siffror i början på 2013 har flera experter bedömt att Transportledet inte var på obestånd förrän banken sa upp krediterna. Tvärtom hade bolaget förutsättningar att lösa den akuta krisen. Bara på en del av sina fordon skulle bolaget ha kunnat låna ytterligare 30 miljoner kronor inom tre månader. Checkkrediten gällde 25 miljoner kronor, varav vid tiden för konkursen 4,7 miljoner kronor utnyttjats.

– Det är bara ett löst påstående att Transportledet inte hade betalningsförmåga. Beslöt banken att stänga krediten på hörsägen eller var det ett missförstånd, undrade Anders Bohmansson.

Han förklarade också att bolagets företrädare strax före konkursen meddelat banken att prognosen för maj skulle kompletteras.

Han ansåg att banken inte hade någon grund för sitt agerande. Om krediten ändå skulle sägas upp borde det ha skett på normalt sätt med uppsägningstid enligt avtalet.

– Att stänga checkkrediten så här orsakade omedelbart ett obestånd. Bolaget kom ju inte åt några pengar, konstaterade Bohmansson.

Han menade att konkursen var framtvingad av en avtalsstridig spärr av kontot som gav rätt till skadestånd. Stämningen gäller 62 miljoner kronor, ett belopp som beräknats utifrån Transportledets bedömda marknadsvärde, trots de röda siffrorna, på 25 miljoner kronor och bristen i konkursboet som uppgick till 37 miljoner kronor.

Banken hävdar att avtalet följts. Krediten kan sägas upp med omedelbar verkan om banken gör bedömningen att säkerheten inte är betryggande eller att bolaget inte kommer att kunna uppfylla sina förpliktelser mot banken.

I andra hand menar banken att om den anses ha vållat konkursen är Transportledet medvållande genom att ha lämnat in konkursansökan istället för att tillskjuta medel eller vidta andra åtgärder. Det tillbakavisas av bolagets företrädare, främst eftersom det inte fanns tid.

– Om inte konkursansökan hade gjorts då hade tredje man drabbats. Bolaget hade ingen skyldighet att vidta andra åtgärder, men hade haft rätt att behålla krediten, sa Anders Bohmansson som ansåg att banken handlat uppsåtligt eller grovt vårdslöst.

Bankens advokat Martin Gynnerstedt konstaterade att målet gäller en avtalstvist och menade att banken hade följt avtalet när krediten sades upp.

– Banken har en plikt och ett ansvar att bevaka sin krediter, förklarade han.

Han konstaterade att banken haft en tät uppföljning av Transportledets ekonomi.

– På tre veckor under maj månad blev det ett negativt resultat på 3,2 miljoner. Därefter väntade sommaren som brukade vara en mycket svag period, sa han.

Han beskrev också företagets minskande rörelsekapital och en soliditet som våren 2013 var nere på 3,5 procent.

– Och det är inte banken som räknar fram siffrorna, det är företaget, betonade han, men menade att bolaget mot slutet inte hade någon korrelation mellan prognoser och verklighet.

Den sista tiden fick Transportledet också stora summor i förskottsbetalning från den största kunden, DHL.

Martin Gynnerstedt anklagade bolagets företrädare för naivitet och missriktad optimism.

– Även här i tingsrätten gör man allt för att bagatellisera en katastrofal situation, hävdade han.

Berit Önell