INSÄNDARE. Järnvägen skapade Hässleholm. Vid förra sekelskiftet var järnvägarna i Hässleholm en stor arbetsgivare med flera hundra anställda. När jag först kom till Hässleholm på 60-talet var det aktivitet dygnet runt, med en omfattande växling. Idag är Hässleholm fortfarande en viktig järnvägsknut, men med ett fåtal anställda.

1907 kom militären. Vid garnisonens nedläggning år 2000 var försvaret kommunens näst största arbetsgivare med 720 anställda.

Hässleholm var även en skolstad med den vitt kända tekniska skolan, en av två i sitt slag i landet. Senare tiders utbildningssystem har gjort att så inte längre är fallet.

Från att ha haft karaktären av järnvägs-, garnisons-, och skolstad har Hässleholm idag karaktär av……ingenting.

Om man därtill lägger den omfattande förstörelsen av den äldre stadsmiljön som ersatts av fyrkantiga lådor, förundras man inte över att staden intagit en framträdande plats i omröstningen om Sveriges fulaste stad.

För att återge något av bilden av det tidigare Hässleholm föreslår vi i Medborgar-Partiet att det inrättas ett stadsmuseum i f. d Kyrkskolan.

Visserligen finns Hembygdsmuseet, men byggnaden går knappast att utveckla vidare och dessutom saknas förrådsutrymmen.

Dessutom skulle en värdefull äldre miljö intill kyrka och hembygdspark kunna bevaras, samtidigt som ortens historia återges, från landets äldsta bosättning vid Finja, snapphanekrig och industrihistoria med bl. a landets första läkemedelsindustri, såväl som ortens roll som transportknutpunkt, garnisonsstad och skolstad.

Idag har de flesta skånska städer ett stadsmuseum. Varför inte Hässleholm?

Peter Alf
Medborgar-Partiet