torsjö live

Många frågor på debatt om Finjasjön

Många frågor på debatt om Finjasjön

I panelen ingick från vänster Mats Bengtsson, Finjasjöns fiskevårdsförening, Heléne Annadotter, Regito, Kristian Wennberg, länsstyrelsen, Liselotte Stålhandske, Hässleholms vatten, Sven-Inge Svensson, miljöchef, Arne Dahlström (KD), ordförande i tekniska nämnden, Christer Jönsson (M), ordförande i miljönämnden, och Johan Forssblad, Regito. Foto: Lotta Persson

Paneldebatten om Finjasjön på torsdagskvällen lockade många att ställa frågor till företrädare för kommunen, länsstyrelsen, Hässleholms vatten, Finjasjöns fiskevårdsförening och Regito. Men svaren gav inte full klarhet. Ingen vet när Björkviken kan få en ny badbrygga, vad det är som triggar igång algblomningarna eller varför det är så gott om slemmiga organismer på sjöbottnen numera. Hässleholms vatten verkar inte heller ha koll på felkopplade avlopp, bräddningar av orenat avlopp och eventuellt läckage till grundvattnet.

Panelen avslöjade att flera undersökningar är på gång den närmaste tiden: en dykexpedition där sjöbottnen ska filmas, en inventering av musslor och en ny undersökning av eventuella miljögifter i fisk.

Mats Bengtsson är ordförande i Finjasjöns fiskevårdsförening och Heléne Annadotter, är algexpert på Regito som under många år skött provtagningarna i Finjasjön. Foto: Berit Önell

Det var tidningen Norra Skåne som inbjöd till debatten i ett tält vid Björkvikens strand. Sjön blänkte vackert i kvällssolen, men många var bekymrade över dess tillstånd som försämrades drastiskt under 2017.

Miljönämndens ordförande Christer Jönsson (M) beskrev Finjasjön som en sjö under stress på grund av sjösänkningarna med totalt tre meter under 1800-talet och alla föroreningar från avlopp och annat som bildat sediment på bottnen..

– Grunden till problemen är att sedimenten läcker fosfor som ger upphov till algblomningar, förklarade algexperten Heléne Annadotter från Regito.

Det räddningsförsök som gett bäst resultat hittills är reduktionsfisket av mört och braxen som bökar i sedimenten på bottnen. Men trots fisket ökade algblomningarna förra året, siktdjupet minskade och kleggiga bakterier täppte igen fiskenäten. I vår har fisket gått bättre, men påväxten ökade efterhand.

Fritidsnämndens ordförande Agneta Olsson Enochsson (L) ville veta om sjön kommer att bli så bra att det är lönt att satsa på en ny badbrygga. Hon fick dock frågan tillbaka eftersom fritidsnämnden både har ansvaret och pengar avsatta i budgeten. Foto: Lotta Persson

En central fråga vid debatten var om det är tillrådligt att bada i Finjasjön.

Agneta Olsson Enochsson (L) – ordförande i fritidsnämnden som beslutar om badbryggan och har pengar avsatta i årets budget för en ny brygga – undrade om de ansvariga kunde ge besked om sjöns status blir så bra att en brygga kan läggas ut igen. Svaret från panelen var i princip ja till bad. Christer Jönsson badar själv dagligen. Miljöchef Sven-Inge Svensson avråder bara vid kraftig algblomning.

Agneta Olsson Enochsson undrade också vad som görs för att undvika ytterligare utsläpp av ”kloakvatten” från reningsverket.

Liselotte Stålhandske, vd på Hässleholms vatten förklarade att Finjasjöns vatten är så rent att det går att dricka. Däremot är ledningsnätet gammalt och vid extrema flöden, exempelvis när det regnar mycket, bräddar ledningarna, vilket de är byggda för. Men då kan avloppsvatten

-Vattnet i Finjasjön går att dricka, hävdade Liselotte Stålhandske, vd på Hässleholms vatten. Foto: Berit Önell

komma ut i Finjasjön. I Tyringe skedde bräddningar hela nio gånger 2017, enligt Hässleholms vatten på grund av att folk slänger våtservetter och annat olämpligt i avloppet.

– Våtservetter blir som cement och det behövs vinkelslip för att få loss det, förklarade Liselotte Stålhandske som förklarade att man arbetar aktivt med att sanera och bygga om ledningsnätet.

18,3 miljoner liter orenat avloppsvatten rann 2015 ut i en dagvattendamm i Hässleholm och vidare till Finjasjön på grund av undermåliga ledningar.

Heléne Annadotter ville se en storskalig undersökning av det som kommer ut i sjön från tillflödena respektive reningsverket och berättade att en dykexpedition ska göras i sommar för att kartlägga hur bottnarna ser ut. Eventuellt läckage från Magle våtmark bör också undersökas.

Johan Forssblad, Regito, har länge argumenterat för en brygga av den typ som finns i Skyrup, en bit ovanför vattenytan för att få cirkulation och med en extra plattform för fåglar. Foto: Berit Önell

Hon bad åhöraren Linus Jepsson, bosatt vid Sjörrödsviken, berätta om hur han upptäckte den gulfärgade dammen och hur vattnet i sjön vid flera tillfällen tydligt skiftat i gult innan massförekomsten av de gulaktiga fluffiga organismerna som kallats smutsvattensvamp visade sig under isen i februari 2017.

– Det är dessa organismer som ger påväxt på bottnar och alger. Vi är lite oroliga att de kan bidra till fosforläckage, förklarade Heléne Annadotter.

Bräddmagasin utan botten

Linus Jepsson påtalade att i reningsverkets redovisade bräddningar ingår inte det orenade avloppsvatten som släpps ut i det så kallade bräddmagasinet utan botten vid reningsverket i Hässleholm varje gång det kommer ett större regn.

Kristian Wennberg, vattendirektör på länsstyrelsen, förklarade att det är miljönämnden, som tillsynsmyndighet över reningsverket, som ska agera om bräddmagasinet inte är tätt. Foto: Berit Önell

– Ingen vet hur kontaminerat grundvattnet är, sa han och berättade att han hade höga ammoniumhalter i sitt brunnsvatten.

Han kunde också meddela att det för närvarande inte alls går att bada i Sjörröd på grund av slam och alger, vilket Regito bekräftade.

Liselotte Stålhandske medgav att det inte räknas som bräddningar när bräddmagasinet används, såvida det inte blir fullt och avloppsvattnet rinner vidare ut i sjön.

Linus Jepsson vände sig till länsstyrelsen med frågan om att bräddmagasinet inte är tätt.

Kristian Wennberg, vattendirektör på länsstyrelsen, menade att det är kommunen som är tillsynsmyndighet, länsstyrelsen kan bara stödja.

Sven-Inge Svensson hävdade, till skillnad från länsstyrelsen, att ett bräddmagasin inte behöver vara tätt. I villkoren i tillståndet för reningsverket från 1973 står bara att det ska finnas ett bräddmagasin, inte hur det ska vara utformat.

-Det är inte lätt att kräva mer, sa han.

Kristian Wennberg höll bara delvis med.

-Om det som står i tillståndet inte verkar räcka ska man titta på om det behöver omprövas, till exempel om det är otätt, sa han.

Att flytta reningsverkets utsläppspunkt är ingen bra idé, enligt miljöchef Sven-Inge Svensson.

Diskussionerna fortsatte om möjligheterna att stoppa inflödet av nya föroreningar till sjön och ta bort de gamla alternativt få dem att ligga stilla. Jordbrukets inverkan och Försvarsmaktens dumpade ammunition diskuterades också.

En flytt av reningsverkets utsläpp till Almaån avfärdades av de flesta. Sven-Inge Svensson betonade att ån är en skyddad lokal för tjockskalig målarmussla och att allt liv där skulle kunna dö om det händer något i reningsverket.

Ett förslag är att täcka sedimenten med aluminiumklorid efter modell från Växjö där tekniska nämndens ordförande Arne Dahlström (KD) varit på besök under dagen.

– Om vi bara kan få loss pengar, sa han.

Christer Jönsson var övertygad om att metoden är intressant för Finjasjön, men att behandlingen i så fall måste ske försiktigt på fyra års sikt.

– Det är kostsamt, men vi har inte råd att ha sjön som den är. Den ska locka folk till Hässleholm och främja friluftsliv, sa han.

Christer Jönsson M) lät övertygad om att aluminiumklorid är lösningen för Finjajsön. Foto: Berit Önell
Arne Dahlström KD), ordförande i tekniska nämnden, hade varit i Växjö för att informera sig om restaurering med hjälp av aluminiumklorid. Foto: Berit Önell

Meningarna om metoden gick dock isär.

– Det skulle kännas som ett nederlag om vi inte kan reducera fosfor på något annat sätt. Det måste vara allra sista utvägen, sa Heléne Annadotter.

Åhöraren Per Jönsson föreslog att sand från de grunda delarna av sjön skulle användas för att täcka över sediment i de djupare delarna.

-Bra med kreativa förslag. Det här har testats på andra platser och fungerat, men det har varit mindre sjöar, sa Kristian Wennberg.

Per Jönsson tyckte att ansvariga käbblar för mycket inbördes.

– Det är faktiskt vi skattebetalare som betalar. Då tycker jag att ni ska komma överens, sa han.

Sven-Inge Svensson förklarade att kommunens företrädare har olika uppgifter och att det inte handlar om käbbel. Han nämnde miljönämndens ansvar att kräva undersökningar av Sötekärrsbäcken där varken tekniska nämnden eller Hässleholms vatten ville hjälpa till.

– Ibland är det kanske bättre att ta några små prover, till exempel för att se om det finns fenol. Det borde kommunen eller kanske länsstyrelsen kunna bekosta, sa Kristian Wennberg.

Niklas Cronqvist drog redan för två år sedan slutsatsen att det bara var att åka till en annan sjö och bada, trots att han bor nära Finjasjön. Han är inte säker på att en debatt leder någon vart. -Det är mycket spekulationer och ingen vill väl ta ansvar eftersom det kostar pengar, säger han. Foto: Lotta Persson

Flera i publiken vittnade om att antalet musslor i Finjasjön har minskat drastiskt de senaste åren. Enligt Mats Bengtsson i Finjasjöns fiskevårdsförening finns det fortfarande gott om musslor i sjön, men han får också upp många döda i näten.

– De har förmodligen blivit kvävda av påväxten, liksom undervattensväxterna, sa Mats Bengtsson.

En del av åhörarna ville se mer positivt på sjöns status.

– Hur ska vi komma till rätta med de negativa skriverierna, undrade åhöraren Gunnar Persson, ordförande i Finjasjöns fiskevårdsområde och ledamot i kommunens Finjasjöarbetsgrupp.

Han förklarade att Finjasjöns fisk är mest undersökt i landet och inte innehåller några miljögifter. Mats Bengtsson från Finjasjöns Fiskevårdsförening berättade dock att föreningen beslutat att i år göra en ny undersökning av miljögifter i fisken, exakt vilka är inte bestämt ännu. Den förra gjordes 2012.

När det gäller nervgiftet BMAA som konstaterats i Finjasjöfisk hävdade Gunnar Persson att halterna är försvinnande låga jämfört med andra undersökta platser.

Kristian Wennberg ansåg inte heller att det fanns anledning till panik på grund av BMAA.

– Det är väldigt obehagligt att se de här kopplingarna. Men samtidigt är det inget stort problem i Sverige, enligt forskning här, sa han.

Berit Önell

Tältet vid Björkvikens strand var mer än fullsatt när Finjasjöns status debatterades. Foto: Lotta Persson

 

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se