Kommundirektör Bengt-Arne Perssons dotter och hennes sambo fick bygglov för en villa med utsikt över Finjasjön, trots att det enligt tjänstemännen på stadsbyggnadskontoret är ett tvåvåningshus, vilket strider mot detaljplanen som bara tillåter en våning. Paret förklarade i en skrivelse att stadsbyggnadskontoret tidigare gett muntligt besked om att bygget skulle godkännas. Politikerna i byggnadsnämnden godkände det därefter som envåningshus.

Tomten ligger inom den detaljplan där två fastigheter nu får vänta på besked om bygglov för uterum eftersom bestämmelserna ska ändras.

Efter att bygglovsansökan kom in i november påpekade handläggaren att förslaget inte följde detaljplanen och förklarade att det inte kunde godkännas. Motiveringen var att villan på grund av en större utbyggnad med takkupa skulle räknas som tvåvåningshus.

Avvikelsen från detaljplanen bedömdes inte som så liten att det räckte att fråga grannarna. Därför informerades grannarna inte. Enligt tjänstemännen hade det också blivit en onödig kostnad för både kommunen och de sökande.

Stadsbyggnadskontoret föreslog att kupan skulle förminskas och flyttas in cirka en meter. Med dessa kompletteringar kunde förslaget godkännas.

Men det blev inga kompletteringar. Istället kom en skrivelse där paret vädjade om att få bygga sitt drömhus. Att minska kupan skulle både ta bort bostadsyta och förändra husets helhetsintryck.

– Kupan spelar en mycket stor roll för oss.

Beräkningsmodell och domstolsfall

Handläggaren Paul Eriksson förklarar att lagstiftningen inte innehåller exakta mått för när ett hus med takkupa övergår från att räknas som envånings- till tvåvåningshus. Dock används en beräkningsmodell som sätter gränsen vid om en framskjuten byggnadsdel upptar mer än en tredjedel av takfotens längd – vilket den gör i detta fall.

– Det handlar om en sammanvägd bedömning av utbyggnadens storlek i förhållande till huset och också att den utskjutande delen är väldigt dominerande. Vi har tittat på tidigare prövningar i domstol, säger Paul Eriksson.

Nära grannens tomtgräns

Han nämner också byggnadens placering som inte är i linje med grannhusens längs gatan och bara två meter från grannens gräns.

– Det är planenligt som det ser ut nu. Men i den nya detaljplanen föreslås fyra meter till tomtgräns, säger Paul Eriksson.

Han känner inte till att någon skulle ha gett något muntligt löfte om bygglov.

– Den enda gång vi kan ge besked i förväg är om vi diskuterar något som självklart skulle kunna bli ett bekymmer. Det är mer en rådgivningsfråga i så fall, säger han.

Han vill inte svara på om det skulle vara känsligt att säga nej till kommundirektörens dotter.

– Vi ska behandla alla lika, säger han.

Återremiss för att höra grannar

Byggnadsnämndens ordförande Kenny Hansson (M) ville att nämnden skulle godkänna förslaget som planenligt och bevilja bygglov med en gång vid sammanträdet i mars.

Den borgerliga alliansen och SD ställde sig bakom hans förslag. Men de rödgröna med andre vice ordförande Leif Nilsson (S) i spetsen röstade med en rösts övervikt igenom en återremiss för att berörda grannar skulle höras.

När det gällde placeringen av huset bedömde politikerna att den skulle godkännas utifrån gällande detaljplan. Det var inte tal om att vänta med beslut på grund av att nya bestämmelser är på gång, så som samma nämnd beslutade vid samma sammanträde när det gällde en utbyggnad av en villa med, enligt kommande detaljplan, fel golvhöjd.

Inga grannar hade synpunkter och vid nästa sammanträde, i april, sa byggnadsnämnden enhälligt ja till bygglov. Tjänstemännen föreslog dock fortfarande avslag.

– Det var samma ritningar, vi kunde inte göra någon annan bedömning, förklarar Paul Eriksson.

Träden kunde ramla in på tomten

Fastigheten tangerar också det område som föreslås undantas från skyddsavståndet på 300 meter till reningsverket.

Bakom tomten finns kommunägd mark där parkförvaltningen nu har tagit ner träd. Grannen har gjort likadant och dessutom har större delen av en liten ås tagits bort. Längre upp mot reningsverket planerar kommunen att skydda villorna vid Ormanäsvägen genom att anlägga en vall med växtlighet.

Parkförvaltare Gunnar Swärdh berättar att de nya ägarna till tomten hörde av sig och påpekade att det fanns farliga träd på kommunens mark.

– Det är inget konstigt, det underlättar för oss. Vi får inte veta om folk inte hör av sig, säger han.

Han förklarar att träden sågades ner för att de var ruttna.

– De stod inte i tomtgränsen, men kunde ramla in på tomten, säger han.

Han förklarar att det skulle bli svårare att komma åt träden när tomten bebyggts.

Han var själv där och märkte ut dem som han bedömde var dåliga.

Är det inte viktigt att ha växtligheten kvar som skydd mot reningsverket?

– Det finns gott om växtlighet kvar, säger Gunnar Swärdh.

En gammal trädgårdstipp har också tagits bort från kommunens mark.

Vill inte kommentera närmare

Kommundirektör Bengt-Arne Persson säger att han har hållit sig så långt ifrån bygglovsärendet som det varit möjligt.

– Just för att det är min dotter har jag inte lagt mig i. De har köpt en tomt och sökt bygglov – vad har det med mig att göra?

Han vill inte kommentera saken närmare.

– Det här är så främmande för mig. Ingen ska ha fördel eller nackdel av att råka känna någon eller ha släkt, säger han.

Frilagt har sökt Bengt-Arne Perssons dotter.

Berit Önell