Kommunens skolverksamhet måste spara 49 miljoner kronor i år. Hur det ska gå till är inte klart. Förvaltningschef Eva Andersson presenterade internbudgeten och besparingsuppdraget för skolledarna i fredags och uttryckte en oro för att skollagens krav inte ska kunna uppfyllas.
Gymnasieskolan får det största sparkravet, hela 15 miljoner kronor.
– Så ligger förslaget. Det är ett utomordentligt svårt uppdrag. Vi får titta på alla delar av verksamheten, säger Jan-Olof Olofsson, verksamhetschef för Hässleholms gymnasium.
Politikerna i barn- och utbildningsnämnden får internbudgeten på sitt bord den 31 januari.
När kommunens budget för 2019 beslutades den 6 december fick barn- och utbildningsnämnden ett tillskott på 18,2 miljoner kronor. Det var långt ifrån det beräknade behov på 98 miljoner kronor som Eva Andersson redovisat för politikerna.
Enligt hennes powerpoint-presentation ska grundskolan, inklusive förskoleklass och fritidshem, i år spara tio miljoner kronor, den gemensamma administrationen 7,7 miljoner, förskolan sex miljoner, särskolan tre miljoner och kulturskolan två miljoner medan verksamhetsövergripande besparingar ligger på 5,3 miljoner kronor. Summan av sparkraven blir mer exakt 48 973 000 kronor.
Även planerade utökningar och satsningar som ingår i underlaget till internbudgeten redovisades vid mötet med skolledarna. Eva Andersson förklarade att flera av dessa kan komma att reduceras eller strykas under arbetet med besparingsuppdraget.
Hon deklarerade till och med att förvaltningsledningens bedömning är att skollagens krav inte fullt ut kan efterlevas om besparingsuppdraget fullföljs. Det gäller angående att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina personliga förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Inte heller kravet på likvärdig utbildning kan, enligt förvaltningsledningens bedömning, efterlevas fullt ut. I detta lagkrav ingår bland annat studiero, trivsel och arbete mot kränkningar.
Bland konsekvenserna för personal, elever och barn listades också minskade förutsättningar för att arbeta mot måluppfyllelse, erhålla stöd från specialkompetenser och utvecklingsstöd.
Risk kommer att finnas för försämrad arbetsmiljö och till och med risk att säkerheten åsidosätts vid låg bemanning. För skolledarna kan konsekvenserna bland annat bli ökad administrativ belastning och sämre möjligheter att fullgöra arbetsgivaransvaret och leda verksamheten. Förutsättningarna för kvalitetsarbete, kompetensutveckling och måluppfyllelse försämras.
Den fackliga förhandling, så kallade samverkan, om internbudgeten som hölls på tisdagen slutade i oenighet.
Eva Andersson vill inte kommentera besparingsuppdraget närmare i dagsläget eftersom politikerna i barn- och utbildningsnämnden ska besluta om internbudgeten innan den blir gällande.
– Men det jag kan säga är att vi påvisat ett behov som redovisats inför kommunfullmäktige och att vi inte fått medel utifrån det behovet i budgeten, förklarar hon.
Nu handlar arbetet om att visa vilka konsekvenser detta får.
– 98 miljoner kronor var det sammantagna behovet vi redovisade för alla barn- och utbildningsnämndens verksamheter, säger Eva Andersson.
Förvaltningens totala budget ligger på totalt cirka 1, 25 miljarder kronor. Gymnasieskolans andel är 216 miljoner.
Jan-Olof Olofsson konstaterar att 15 miljoner är en stor del av gymnasieskolans budget.
– Det innebär stora förändringar, säger han.
Han kan inte idag säga vad av verksamheten som kommer att påverkas.
– Det är lite tidigt att säga. Nästa vecka ska jag träffa skolledarna, sedan tittar vi på utfallet av elevernas val, förklarar han.
Det gäller både gymnasieelevernas val av inriktningar och niornas gymnasieval. Politiska beslut krävs om förändringar ska ske angående vilka utbildningar och inriktningar som ska erbjudas på gymnasieskolorna Jacobsskolan och Hässleholms tekniska skola.
Berit Önell
