Badplatsen i Björkviken hade mindre problem med algblomningar i somras än på flera år. Sommarmedelvärdet för siktdjupet blev 1,75 meter, att jämföra med en meter sommaren 2018.

Men Finjasjön var inte helt utan algblomning sommaren 2019, som ett pressmeddelande från kommunen nu ger sken av. Frilagts bilder från i somras visar något annat och både i Sjörrödsviken och vid Tormestorps båthamn syns fortfarande alger, trots höstkylan. Någon förklaring till förbättringen efter tre år av ökande algblomningar finns inte heller, mer än vädret.

Miljöchef Sven-Inge Svensson tycker att det varit för negativa rubriker om Finjasjön.

– Vi vill nyansera bilden, säger han till Frilagt.

Enligt pressmeddelandet har Finjasjön aldrig varit så klar under en hel sommar sedan provtagningarnas början 1987. Det har också badats mer än vanligt.

– Rubrikerna kring Finjasjön har under de senaste åren varit alarmerande och handlat om badförbud och algblomning. I år har badgästerna sluppit den soppan.

Historieskrivningen kring Finjasjön handlar i pressmeddelandet om att problemen uppstod förr i tiden, genom sjösänkningen på 1800-talet och utsläpp av obehandlat avloppsvatten under 1900-talets första hälft. Därefter har reningen i Hässleholms reningsverk successivt förbättrats och många åtgärder gjorts för att förbättra sjöns kvattenkvalitet, bland annat reduktionsfisket, anläggandet av Magle våtmark och dämmet vid utloppet i Almaån.

– Att senare års åtgärder börjar ge resultat är glädjande. Klimat och temperaturförhållanden kommer alltid att påverka sjön men att som i år ha en sommar helt utan grön algsoppa visar att vi är på rätt väg. För att nå resultat måste vi hålla i och hålla ut. Stora framsteg har gjorts men med den historik Finjasjön har så behövs en fortsatt varsam omvårdnad, säger Sven-Inge Svensson i pressmeddelandet.

Det som inte tas upp är bland annat de döda bottnarna vid Sjörröd där musslorna utrotats, invasionen av smutsvattensvamp och den nya arten av giftiga blågrönalger som dokumenterats de senaste åren.

Dock nämns kiselalgerna som massförökar sig vid stor näringstillgång och täpper igen fiskenäten, vilket försvårat reduktionsfisket. Under våren hade fiskaren Mats Bengtsson problem med dessa, liksom de två tidigare åren, men de försvann fram emot sommaren.

Konsultföretaget Regito, som under många år utfört provtagningarna i sjön, har enligt pressmeddelandet också konstaterat att det i år inte varit lika mycket blågröna alger i sjön som tidigare år.

– Vi har endast haft mindre algansamlingar vid stranden under ett par dagar, vilket vi anser vara en stor förbättring mot tidigare år, säger Regito i pressmeddelandet.

Men Johan Forssblad på Regito, som tagit prover en gång i veckan under hela sommaren, håller inte riktigt med om den beskrivningen.

– De flesta gånger har det varit badbart i Björkviken, några gånger inte. Men det har varit avsevärt bättre än året innan, säger han.

Han konstaterar att 1,75 i medelsiktdjup under sommaren är väldigt bra. Siktdjupet har annars sjunkit tre år i rad, 2016-2018.

Årets siktdjup är dock inte det bästa sedan 1987. Exempelvis var sommarmedelvärdet 2015 hela 1,93 meter.

Vädret påverkar till stor del algblomningen. Algerna frodas vid varmt och vindstilla väder som under förra sommaren. I år har det varit mer blåsigt och då blommar de inte lika mycket.

Regitos limnologiska årsrapport för 2018 beskrev en allvarlig negativ utveckling kopplad till att vattnets näringsinnehåll ökat. Sommarens totalfosforhalt var 2018 den högsta på 24 år. Rapporten konstaterar att både reduktionsfisket och Magle våtmark har minskat fosforhalterna kraftigt under åren. Dock uttrycks nu frågetecken kring Magle våtmarks funktion eftersom de utgående fosforhalterna ökat under sommaren de senaste åren, den årstid när upptaget av näringsämnen borde vara som störst.

Kommunen skickade i år inte ut något pressmeddelande om den limnologiska årsrapporten, vilket annars varit brukligt. Hittills är det såvitt känt inga andra medier än Frilagt som uppmärksammat den.

Sven-Inge Svensson beskriver situationen 2018 som ett bakslag för Finjasjön.

– Vi får sätta det i ett större perspektiv. Nu har vi i 25-30 år jobbat för att få en bättre sjö. Då är det synd när till exempel fritidskontoret inte sätter i bryggan och säger att det ändå inte går att bada i sjön. Det ger en signal att man gett upp Finjasjön. Varför ska vi då fortsätta med reduktionsfiske och annat, det kanske kan sparas in, säger han.

Men är det inte risk att ni blir utan resurser om ni inte uppmärksammar problemen?

– Jag tror att det är betydligt större risk att man lägger ner allt för att spara pengar om det inte verkar lönt. Vi ska inte blunda för problemen, men inte heller bara fokusera på dem, säger han.

Han medger att sommaren 2019 inte var helt algfri.

– Det kommer episoder med algblomning varje sommar, men vi vill inte att det ska vara det enda som folk tar till sig, säger han.

Han är glad att skyltarna om badförbud, som satt uppe nästan hela förra sommaren, nu är borta. De nya skyltarna informerar istället om att det är olämpligt att bada när det finns alger i vattnet.

Sven-Inge Svensson vill betona att arbetet med att restaurera Finjasjön är på rätt väg.

– Vi har lyckats rätt mycket, men vi är inte färdiga. Det är två år sedan utbrottet av smutsvattensvamp och sjön är känslig. Den är en patient som måste vårdas ömt. Den är definitivt inte robust så den klarar inte vad som helst, säger han.

Varför smutsvattensvampen dök upp är inte klarlagt, inte heller varför sjön haft en negativ utveckling de senaste åren – eller varför det nu blev bättre. Därför kan man inte säga vilka åtgärder som behövs nu.

– Inte helt, men det finns teorier och tankar, säger Sven-Inge Svensson.

Han nämner reduktionsfisket och dämmet som fortsatt viktiga åtgärder. Däremot är han skeptisk till diskussionerna om att binda sediment på bottnarna med hjälp av aluminium, något som testas i Växjö.

– Jag tycker att det i grunden är fel sätt att gå åt det, att istället för att minska tillförseln börja binda näringen på bottnen, säger han.

Han förklarar att en stor andel av den fosfor och kväve som göder algerna kommer från tillflödena Tormestorpsån och Hovdalaån.

– Det har fokuserats rätt mycket på reningsverket och Maglekärrsbäcken, men de andra åarna är definitivt också väldigt viktiga, säger han.

Det verkar dock inte hända mycket i kommunens utredningar om eventuell våtmark eller betesmark kring åarna och om hur stor påverkan är från jordbruket och dräneringssystemet som pumpar stora mängder näringsrikt vatten rätt ut i åarna och vidare ut i sjön. Markägaren, det kommunala bolaget Hibab, har inte visat något större intresse.

– Det är väl inte helt okontroversiellt, säger Sven-Inge Svensson.

I pressmeddelandet nämns skyddszoner på jordbruksmark nära åar som en av åtgärderna på 1990-talet, men dessa försvann efter några år. Nu har möjligheten återkommit genom att det går att söka EU-stöd för sådana zoner.

– Stora jordbruk har det som villkor i sina miljötillstånd, men för de mindre bygger det på frivillighet, säger Sven-Inge Svensson.

Under tisdagen håller mark- och miljödomstolen förhandling på Hässleholmsgården om kommunens ansökan om att utöka dämmet i Almaån.

Berit Önell

Läs mer:

2019-05-24 Finjasjöns negativa utveckling fortsätter

2019-06-23 Kraftig algblomning vid Björkviken Ingen avrådan från bad