Ett vårdboende för missbrukare är på väg att starta i det tidigare pensionatet Wittsjöskog i Vittsjö. Grannarna blev inte inbjudna till öppet hus om verksamheten för ett par veckor sedan. Flera av dem känner stor oro och minns att de inte heller fick någon information innan anläggningen förvandlades till flyktingförläggning 2015. En familj är nu på väg att flytta från Lehultsvägen.

– Vi är ganska trötta på att bo här, säger pappan i familjen.

Kommunen har inlett ett tillsynsärende om olovlig verksamhet eftersom de ansvariga inte ansökt om bygglov för förändringen. Fastighetsägaren anser att asylboendet var en liknande verksamhet. Även det utreddes dock av kommunen.

Hösten 2016 avvecklades asylboendet på Wittsjöskog. I början på 2017 blev det känt att vårdbolaget SwedCare planerade att starta ett så kallat HVB-hem (hem för vård och boende) för vuxna med missbruksproblem. I april 2018 beslöt IVO, Inspektionen för vård och omsorg, att inte ge tillstånd till verksamheten, bland annat på grund av att föreståndaren inte uppfyllde kompetenskraven.

Grannarna trodde då att det inte skulle bli något av projektet, men för ett halvår sedan fick de veta att SwedCare Wittsjöskog AB sökte behandlingspersonal för att öppna under hösten 2019. IVO hade då godkänt HVB för maximalt 20 boende. Den nye föreståndaren, SwedCares vd Joachim Fredriksson, har 17 års erfarenhet från liknande verksamhet.

Flera boende vid Wittsjöskog har förgäves försökt få information från kommunen. De vill veta vad det är för slags vård som planeras och undrar om alla tillstånd är i ordning denna gång.

Grannarna säger att de har sett att det lyst i byggnaden på kvällar och nätter och att rörelsevakten tänds då och då. När Frilagt kontaktar Skatteverket visar det sig att fyra personer är folkbokförda på fastigheten, samtliga med arabiskklingande namn. De har skrivit sig där under 2017, det vill säga efter att asylboendet lagts ner.

Flera grannar är rejält uppretade.

– Det är väl inte meningen att kommunen ska gå bakom ryggen på invånarna? Vi har aldrig fått information om någonting som ska hända där, säger en av dem.

De är bland annat oroliga att missbrukare ska vara farliga och undrar om de vågar släppa ut sina barn.

– När det var flyktingförläggning gick folk in i trädgårdarna. Det har inte hänt något vad jag vet. Men de höll låda, det var jättestökigt, säger en.

En granne som själv arbetat på en sjukhusakut säger att han mött många missbrukare.

– De är opålitliga om de snedtänder. Jag har brottat ner många, säger han.

Han berättar att han och familjen flyttade hit från Helsingborg för att få det lite lugnare.

– Flyktingförläggningen var ett ständigt orosmoment, säger mannen som håller på att flytta.

Han berättar om bråk och slagsmål inne på förläggningen och en fönsterruta som krossades. Han ringde polisen när det hände något, men fick kritik av förläggningens ledning.

– Vi försökte få en dialog, men vi fick hela förläggningen emot oss för att vi sa ifrån. Vi blev stämplade som rasister, säger han.

– Det har varit ett väldigt hårt tryck i lilla Vittsjö. Ska vi verkligen ha ett hem till? De kunde åtminstone kommit och ringt på dörren och presenterat sig och sagt vad de ska ha där uppe.

Istället fick han höra att det stått i Norra Skåne att det skulle vara öppet hus den 7 oktober, på dagtid när de flesta arbetar.

Grannarna fick i efterhand läsa i tidningen om att några besökare på öppet hus kom från EFS-kyrkan, med lokaler mitt emot Wittsjöskog. De uttalade sig positivt om verksamheten som enligt artikeln skulle öppna samma vecka.

– De bor ju inte här, säger en av grannarna.

Föreståndaren Joachim Fredriksson säger till Frilagt att verksamheten öppnar tidigast i november och att ingen ännu är inskriven. Hans avsikt är att ha max 14-15 personer.

Ingen bor ännu i lokalerna, men hantverkare och behandlingspersonal är på plats dagtid för att förbereda.

– Om det lyser på kvällstid har vi glömt att släcka, säger Joachim Fredriksson.

Fyra personer är fortfarande folkbokförda som boende på Wittsjöskog. Hur kan det komma sig?

– Det undrar jag också. Huset stod tomt länge innan vi tog över den 1 augusti, men här kommer post varje dag. De skrev sig här när det var flyktingförläggning. Det var säkert 70 brev i lådan när vi kom, men nu har det börjat bli färre.

Han försäkrar att ingen behöver vara rädd för personerna som skrivs in för frivillig vård mot sitt missbruk.

– Ingen har den problematiken att de är våldsamma, säger han.

HVB-hemmets behandlingsmodell utgår främst från kognitiv beteendeterapi, KBT. Vårdtagarna kan ha olika slags substansmissbruk, det vill säga alkohol, narkotika eller tabletter.

Enligt information till vårdköpare, bland andra kommuner, på ssil.se finns på “Wittsjöskog behandlingshem”18 platser för män och kvinnor i åldern 21-40 år med beroendeproblematik och/eller psykiatrisk problematik. Behandlingstiden är 3-12 månader, dygnspriset 2 995 kronor.

I en artikel i Norra Skåne 2017 lovade Joachim Fredriksson informationsmöten i god tid för grannar och andra berörda.

Varför blev grannarna inte inbjudna till öppet hus?

– Alla var inbjudna via en artikel i Norra Skåne och på vår hemsida. Det var lite folk från Vittsjö, men jag vet inte vilka som är grannar, säger Joachim Fredriksson.

Borde ni inte ha bjudit in grannarna särskilt?

– Så skulle man kunna tänka. Men om de är intresserade kan de komma in, säger han.

Han hänvisar vidare till fastighetsägaren Mathias Lindhe på Orup omsorg och service som köpte byggnaderna 2015 och alltså ägde dem även under tiden Migrationsverket hyrde dem som asylboende.

– Jag har haft kontakt med kommunen vid ett flertal tillfällen angående bygglovet. Jag fick uppgift då att fastigheten fick användas till HVB-hem. Men det är ett tag sedan nu, ett eller två år, säger Mathias Lindhe först.

Efter en anmälan inledde kommunen den 10 oktober ett tillsynsärende om missbruksvården. Mathias Lindhe uppmanades att beskriva verksamheten och skickade in en skrivelse till stadsbyggnadskontorets handläggare Per-Ole Asklund.

– Vi ska inte dra igång något om det inte är formellt rätt, säger Lindhe nu.

I skrivelsen säger han bland annat att det handlar om ett boende av tillfällig karaktär där behandlingsinsatserna är begränsade och merparten av tiden uppehälle.

– Verksamheten syftar till att skapa en trygg och förutsägbar miljö för personer som behöver olika former av stöd i vardagen och som behöver komma ifrån sin ordinarie hemmiljö under enbegränsad period.

– Vi kan inte heller se någon negativ omgivningspåverkan utan snarare tvärtom, skriver han.

Bygglovet är gammalt och gäller ett “missionshem” och senare vandrarhem med konferenslokaler som EFS drev. Det är inte helt lätt att av handlingarna uttyda vad som gäller.

– Det borde funnits ännu äldre handlingar. Ibland hittar vi inte grundlovet om det är gamla byggnader. Men här är det tydligt att det varit någon form av pensionatsrörelse, säger Per-Ole Asklund.

Hans bedömning är nu att det finns bygglov för tillfälligt boende och konferensverksamhet. Permanent boende eller vård kräver därmed en ändring. Boende tillåts i detaljplanen och därför är ett ändrat bygglov troligen inga problem. Om verksamheten ska klassas som vård är det värre eftersom det då kan krävas en ändring av detaljplanen, vilket tar tid. Om det ska göras undantag för mindre avvikelse från detaljplanen krävs att det bedöms lämpligt.

– Det är kanske inte lämpligt att placera personer med ett stort vårdbehov där om det finns grannar nära, säger Asklund.

Gränsen mellan vård och boende är inte knivskarp.

– Frågan är om vård överträder boende. Äldreboende räknas exempelvis som vård, men LSS-boende som rent boende, trots att en del behöver mycket hjälp. Frågan är vilket vårdbehovet är. Det måste beskrivas för oss, säger Per-Ole Asklund.

Han betonar att det viktiga är att verksamheten inte startar utan bygglov om det behövs. Klassningen av boendet kan även påverka brandskyddskraven.

Per-Ole Asklund förklarar att vad som räknas som tillfälligt boende har ändrats över tid.

– Det bör väl i de flesta fall vara några veckor eller någon månad. Tidigare talade man om max sex-åtta veckor, med utgångspunkt från en semesterperiod. Nu har camping på tio månader godkänts. Asylprocessen tar i normalfallet under ett år, men drar ut på tiden. För en granne spelar det kanske inte så stor roll hur länge var och en bor kvar om det gäller pensionat eller hotell där det alltid är gäster.

Per-Ole Asklund säger att det inte är utrett om personer som bodde kvar på Wittsjöskog efter att asylboendet stängts kunde räknas som tillfälligt boende.

– Det måste klargöras. Det finns fler ställen i kommunen där människor är folkbokförda, trots att de inte fysiskt bor där, säger han.

Även ett ärende om fasadändringar som gjordes utan bygglov pågår fortfarande.

Per-Ole Asklund ska inom kort göra en bedömning av om Wittsjöskog behöver söka bygglov för missbruksvården eller ej. När beslutet är klart får den som anmält del av det och möjlighet att överklaga.

Per-Ole Asklund konstaterar att ärenden av detta slag lätt blir infekterade och tycker att det är viktigt att informera berörda.

– Vi kan inte alltid se i förväg vilka olägenheter som kan uppstå. Därför är det väldigt bra att grannar får ge synpunkter redan när vi fått information om att någon söker bygglov. Ibland får vi också in sådant som inte rör plan- och bygglagen, men som vi kan skicka vidare till exempelvis miljökontoret, säger han.

Han betonar att han i kommunikationen med anmälare vill att de håller sig till sakfrågan och inte dömer människor. Men han förstår att folk blir upprörda över att inte få veta vad som händer, något han tagit upp med de ansvariga för Wittsjöskog.

– Jag har sagt till dem att de måste informera för att få grannarna att förstå, säger han.

Berit Önell