INSÄNDARE

Öppet brev till chefen för Piva

Jag har bipolär sjukdom och äter litium mot detta. Lithium är lika viktigt för mig som insulin är för en diabetiker.

I våras försämrades mina njurvärden och min läkare satte ut medicinen. Efter en vecka gick jag in i en mani. På intaget på Piva försökte min pojkvän, som känner mig bäst, påpeka för läkaren att det enda vi behövde var lithium och sen kunde vi häva manin hemma, med hjälp av öppenvården.

Nejdå… Inläggning! För en människa som inte har varit inlagd är det svårt att förstå vad det innebär. De tar dina cigg, de tar din värdighet, ja de tar tamigfan allt du har. Men det är inte det värsta. Jag kan väl stå ut med att få mina cigg utportionerade om det roar dem men det är sättet de behandlar människor på som är så vidrigt.

Jag fick ect – elchocksbehandling- mot min och min pojkväns vilja.

Det absolut värsta som hände, och som jag forfarande har men av, är isoleringen. Det gick till så att fyra vuxna män kastade sig över mig och la ner mig på golvet. Därefter släpade de in mig på isoleringen. Isoleringen är en liten cell med en bår i. Trots att jag bönade och bad och sa att jag hade cellskräck så gick de ut och låste dörren. Och där satt jag. I timmar. Detta skulle jag vilja kalla tortyr. Och inte nog med att de kör med tortyr på Piva, de ljuger dessutom om det. När jag suttit på isoleringen så ringde min pojkvän för att fråga hur natten hade varit och då svarade de att jag hade sovit lugnt hela natten. Det hade jag alltså inte, jag hade tillbringat natten i en cell.

Hur slutade det då? Jo, de satte in lithium efter två och en halv månad och tre dagar senare var jag frisk igen. Hade läkarna bara lyssnat på min pojkvän så hade vi haft en vårdtid på tre dygn.

Detta pågår just nu! Vakna!

Hur ställer du dig till dessa behandlingsmetoderna?

Mvh
Jennie Stark