Grundskolorna i Tyringe, Mala och Bjärnum samt Grönängsskolan måste göra särskilda insatser för att spara så att barn- och utbildningsnämndens budgetunderskott minskar. Årets underskott beräknades den 28 februari till nära 38 miljoner kronor.
Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde på torsdagen att godkänna förvaltningens redovisning av vidtagna och planerade åtgärder. Bland det som redan gjorts finns vakantsättning av flera tjänster, vilket dock inte minskar underskottet tillräckligt mycket.
– Det prognostiserade underskottet kommer till stor del från att grundskolans undervisningsorganisation kostar mer än vad budgeten medger. Därför kommer särskild uppmärksamhet att riktas mot rektorsområden med stora prognostiserade underskott, säger Rolf Bengtsson, förvaltningschef, i ett pressmeddelande.
De tre utpekade rektorsområdena har särskilt stora underskott. Enligt Rolf Bengtssons tjänsteskrivelse beror det också på omfattande stödinsatser till elever med särskilda behov.
– Insatser måste göras för att skapa en effektivare organisation på dessa skolor utan att ge avkall på kraven i skollagen, skriver Rolf Bengtsson.
Även övriga rektorsområden uppmanas att göra ytterligare ansträngningar för att effektivisera sina organisationer. Senast den 31 maj ska förskole- och rektorsområden redovisa åtgärdsplaner till barn- och utbildningsförvaltningen.
Modersmålsundervisning och studiehandledning ska ställas om till fjärrundervisning.
Tanken var också att föreslå mer genomgripande åtgärder, men dessa har redan strukits eftersom det inte skulle finnas politisk majoritet för dem. Det gällde bland annat nedläggning av små skolor, slut med gratis skolmat i gymnasieskolan, minskat utbud på Kulturskolan, nedläggning av öppna förskolan i Familjens hus och stopp för uppdraget att starta nattis i kommunal regi. Skolorganisationen lär dock diskuteras vidare i höst eftersom tjänstemännen sedan tidigare fått i uppdrag att ta fram ett förslag till långsiktigt hållbar skolorganisation. Om det blir aktuellt med skolnedläggningar ska de beslutas av kommunfullmäktige.
Även en nedläggning av teknikcollege nämns nu i tjänsteskrivelsen, men kräver politiskt beslut.
– Vi kommer att få en större uppföljning för sista april vid sammanträdet i maj. Därefter får vi ta ställning till åtgärder som eventuellt kräver politiska beslut, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Stefan Larsson (M).
Han konstaterar dock att de flesta av åtgärderna måste hanteras ute på rektorsområdena. Hur de ska kunna effektivisera bort hela underskottet kan han inte säga.
Efter kritik från revisorerna mot barn- och utbildningsnämndens sätt att sköta ekonomin kommer det delegarade ansvaret för resursfördelningen mellan rektorsområdena i grundskolan att flyttas tillbaka från tjänstemännen till politikerna i nämnden. Stefan Larsson tycker inte att politikerna ska gå in för mycket i detaljer.
– Men jag rättar mig efter revisorerna, säger han.
Han förklarar också att den kommande översynen av skolorganisationen kan innebära andra förslag än skolnedläggningar, exempelvis flytt av stadier.
Socialdemokraterna deltog inte i beslutet att godkänna redovisningen.
– Vi deltog inte bland annat för att vi inte står bakom detta, säger nämndens andre vice ordförande Joachim Fors (S) och menar de förslag som konstaterats sakna politiskt stöd men ändå finns med i tjänsteskrivelsen.
Dessutom hade S ett annat budgetförslag i kommunfullmäktige.
– Om vårt budgetförslag hade gått igenom hade det inte sett likadant ut, säger Joachim Fors.
Varken S eller C deltog i nämndens beslut om svar till revisorerna. Joachim Fors är bland annat kritisk till att skrivelsen lades fram direkt på nämndens bord utan att först ha behandlats i arbetsutskottet och att det var oklart om delegationen av resursfördelningen verkligen skulle tas tillbaka till nämnden.
Berit Önell
