logga-ligg-tjock

Sex miljoner i rättegångskostnader för fibertvist

Sex miljoner i rättegångskostnader för fibertvist

Kommunens försök att utestänga privata företag från fibergrävning blev dyrt, hittills sex miljoner kronor. Foto: Urban Önell

Rättsprocessen mot Konkurrensverket om fibergrävningen har hittills kostat Hässleholms kommun sex miljoner kronor. På måndag ska kommunalråden tillsammans med fiberchefen Tony Hadarson och advokaterna diskutera ett eventuellt överklagande av domen i patent- och marknadsdomstolen som förbjuder kommunen att neka privata företag att gräva ner fiber på kommunal mark. Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) är inte särskilt intresserad av att driva frågan vidare och ge kommunen ytterligare kostnader.

– Det är förspillda pengar, säger han om de redan nedlagda sex miljonerna.

Konkurrensverket stämde kommunen på grund av ett tjänstemannabeslut hösten 2015 om att inte upplåta mark till fler privata företag som ville gräva för fiber. I mars 2019 kom patent- och marknadsdomstolens första dom som vid vite på 25 miljoner kronor förbjöd kommunen att neka privata aktörer att gräva ner fiber på kommunal mark. En oenig kommunstyrelse beslöt att överklaga domen. M och FV var de enda partier som var emot medan L avstod från att delta. Både KD och SD röstade med de rödgröna för ett överklagande.

Mark- och miljööverdomstolen gav prövningstillstånd, men beslöt sedan att skicka tillbaka ärendet till underrätten på grund av att domen var för otydlig. I torsdags kom mark- och miljödomstolens nya dom som i princip förtydligade den första domen. Kommunen får inte kategoriskt neka grävtillstånd och inte heller kräva att företag måste etablera fiberanslutningar i hela kommunen för att få gräva.

Lars Johnsson är inte förvånad över domen.

– Den är rätt logisk. Jag hade aldrig trott att Konkurrensverket skulle stämma kommunen om de inte hade på fötterna, säger han.

Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) tycker att domen är logisk och vill inte att kommunen ska utnyttja sin ställning för att hindra marknadskrafterna. Foto: Henrik Andersson

2019 ville han inte att kommunen skulle överklaga för att inte lägga mer pengar på rättsprocessen. Kostnaden var redan då uppe I 3,3 miljoner kronor.

– Jag tyckte också att fiberorganisationen skulle ha fokus på det de ska syssla med, att bygga ut fiber. Spontant tycker jag så nu också. Men vi ska prata om det på måndag innan jag spikar fast mig i golvet, säger han.

Han säger dock att han har svårt att se något skäl att överklaga.

– Utifrån min ideologiska synvinkel ska marknadskrafterna inte hindras. En kommun kan inte utnyttja sin ställning hur som helst och det här är en rätt konkurrensutsatt marknad, säger han.

Beslutet att säga nej till grävtillstånd för privata företag undertecknades av både tekniska förvaltningens chef Mats Svensson och dåvarande mark- och exploateringschef Jakob Ruter. Något politiskt beslut fattades aldrig, varken i tekniska nämnden eller dess arbetsutskott eller i kommunstyrelsen.

– Men jag tror inte att förvaltningschefen tog ett sådant beslut utan att det var förankrat politiskt. Det var det tidigare rödgröna styret som valde den vägen. Jag fick det på halsen när jag blev kommunstyrelsens ordförande, säger Lars Johnsson.

Folkets väls Björn Widmark röstade i kommunstyrelsen i mars 2019 nej till överklagandet. Partikamraten Daniel Talmid, som var ersättare, lämnade en protokollsanteckning där han påminde om att FV som enda parti i kommunfullmäktige i maj 2015 röstade nej till att bygga ut fiber i kommunal regi.

– FV ansåg (och anser alltjämt) att fiberutbyggnad ligger utanför det kommunala ansvars- och kompetensområdet. FV har därför hävdat att utbyggnaden ska skötas av privata entreprenörer, står det bland annat i protokollsanteckningen

Folkets väl och Björn Widmark har hela tiden varit motståndare till fiberutbyggnad i kommunal regi. Foto: Urban Önell

De rödgröna, vid tidpunkten för beslutet om utbyggnaden, S, V, MP och C, motiverade sin ståndpunkt – att fiberutbyggnaden måste ske i kommunal regi – med att alla invånare skulle få tillgång till tekniken. De hävdade att det inte fanns några privata företag som ställde upp på att erbjuda fiber till alla fastigheter i kommunen till likvärdig anslutningsavgift i ett nät som skulle vara öppet för alla operatörer.

Lena Wallentheim (S) har, liksom de övriga rödgröna partierna, sett en utbyggnad i kommunal regi som det enda sättet att garantera fiber till alla invånare.

Kommunen gjorde under våren 2015 en fiberetableringsplan med en utredning som skulle jämföra kommunalt och privat ägande av fibernätet. Utredningens slutsats var att det var bäst för invånarna att fibersatsningen genomfördes i kommunal regi och med kommunen som ägare av det passiva nätet, alltså infrastrukturen. Efter det ställningstagandet ansåg kommunen sig ha rätt att neka företag som ville ha tillstånd att gräva för att lägga ner fiber.

Berit Önell

Läs mer:

2015-10-19 Ord mot ord om fiber till alla invånare

2015-11-09 Kommunens fibersatsning granskas

2019-01-17 Rättegång i sex dagar om kommunens fiber

2019-03-08 Kommunen förlorade fiberstriden mot Konkurrensverket

2019-03-28 Kommunen överklagar fiberdomen2

2020-01-29 Oklar dom om fiberkonkurrens rivs upp

2020-12-17 Kommunen förlorar fibertvisten igen


Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se