Kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M) fick kritik av S, C och MP för att de inte fick se tjänstemännens ursprungliga förslag till yttrande om höghastighetsjärnvägen. Enbart hans ordförandeförslag fanns med i handlingarna.
– Jag fick ett utkast först. Det formulerades om snarare än byttes ut, säger han.
Men han berättar att tjänstemännen inte ville stå bakom det nya yttrandet på grund av att det stred mot kommunfullmäktiges tidigare beslut och därför kallades det istället för ordförandeförslag.
Lars Johnsson förklarar att han alltid går igenom ärendelistan och läser tjänstemännens skrivelser innan de går ut till ledamöterna.
– Jag har inte mörkat, säger han.
Han skrev inte själv ordförandeförslaget. Det gjordes av Richard Heingard, kommunens projektledare för infrastruktur.
– Men han hade skrivit ett annat förslag först.
Det ursprungliga yttrandet var resultatet av ett 20-tal tjänstemäns och en extern konsults arbete i frågan. Det mesta av underlaget ingår också i det så kallade ordförandeförslaget, men några viktiga punkter är ändrade. Järnvägen ska inte byggas för tåg med en hastighet på 320 km i timmen utan max 250 km i timmen. Spåren ska dras längs befintlig stambana och kommunen reserverar sig mot kopplingspunkt norr om staden. Därför måste en ny lokaliseringsutredning göras utifrån dessa premisser.
Heingard formulerade alltså om yttrandet efter Lars Johnssons önskemål. Men det innebar att tjänstemännen inte ville stå som undertecknare.
– Det var för att det kom på kollissionskurs med vad kommunfullmäktige tidigare beslutat. De upplevde att de arbetade på det uppdraget, säger Lars Johnsson.
Han funderar på om kommunfullmäktige borde fatta ett nytt beslut och riva upp det tidigare ställningstagandet för överenskommelsen i Sverigeförhandlingen 2016.
– Vi får ha en diskussion om det, säger han.
Det var knappast oväntat att M skulle driva denna linje. På riksplanet bytte partiet fot angående höghastighetstågen redan 2019. Lokalt ser Lars Johnsson många skäl att säga nej, inte minst jordbruket och naturvärdena kring Hovdala och Hässleholmsgården.
– Det är inte rimligt med de enorma ingrepp en höghastighetsbana skulle innebära. Det var därför vi gjorde ett omtag. Järnvägen skulle ta helt obruten mark i anspråk och slå sönder företag inom jord- och skogsbruk. Det skulle bli en helt ny barriär i terrängen samtidigt som vi redan har en barriär och dessutom buller, säger han.
Problemet med de högre hastigheterna är att järnvägen då måste ha en rakare sträckning.
– De kan inte köra så fort med den kurvradien som den gamla stambanan har. Ska den nya järnvägen följa den får det bli högst 250, kanske lite lägre på vissa delar. Genom tätorterna får man eventuellt gräva ner den. Vi vill inte ha en barriär till, vi har redan fem i vår kommun, säger Lars Johnsson.
Han påpekar att regeringen beslutat att de två andra sträckningar som är på gång bara ska planeras för 250 km i timmen (Linköping-Järna och Borås-Göteborg).
– Jag vet inte varför vi ska offra Skåne, säger han.
Berit Önell
Läs mer:
