INSÄNDARE. Så har vi alla levt med pandemin i över ett år. Många har förlorat nära och kära. Många har levt sina liv i ensamhet och utan mänsklig kontakt. Alla som tagit sitt ansvar har levt utan sociala fysiska kontakter förutom den närmaste familjen. Sjukvården har kämpat ofta i motvind med knappa resurser avsaknad av vila och tid för återhämtning. De allra flesta har förstått allvaret och följt de rekommendationer som vi blivit ålagda. Vaccinet har givits till allt fler grupper i vårt samhälle. Snart kommer vi förhoppningsvis kunna umgås och träffas på ett sätt som vi alla räknar som normalt.
De ekonomiska konsekvenserna i pandemins spår kommer att belasta både enskilda företagare och samhället i stort. Hur vi i slutändan kommer klara de prövningarna beror även det på vilket ansvar vi tar både enskilt och inom det offentliga.

Politiken kommer ha en avgörande roll över hur vi som nation kommer klara den ekonomiska kris som blir en följd av pandemin. Skall vi ha ett samhälle av egoism? Ett samhälle där vi medvetet skapar vi och dom? Där vissa priviligierade går före i kön till studier och sjukvård? Ett samhälle där vi anser att de som valt att flytta eller fly hit skall ha särskilda regler eller hinder för att kunna utvecklas och därmed kunna bidra till vårt lands välfärd? Skall vi vara motståndare till nytänk, framskridande, utveckling?

Att tro och drömma om att allt var bättre förr och att vi kan backa i tid och utveckling är inte bara naivt det är fel och det gynnar ej vårt land!
Vi måste gå samman, inte förespråka splittring. Arbeta för att återinföra tron på vårt samhälle, våra skyddsnät, politikens möjligheter och den goda människans styrka och inte bejaka negativa egoistiska yttringar eller tankar.
Jag tror på vårt lands styrka, gruppens dynamik där vi tillsamman stöttar de svaga och utsatta! Att vi alla bidrar efter förmåga både ekonomiskt och arbetsmässigt till att utveckla ett Sverige för alla.

Anders Wallentheim, socialdemokrat