logga-ligg-tjock

Socialtjänsten ska utreda om tågdödade fick rätt stöd

Socialtjänsten ska utreda om tågdödade fick rätt stöd

En minnesplats med ljus, nallar och blommor finns fortfarande kvar vid platsen där barnen och mamman dog på tågspåret. Foto: Berit Önell

I maj sökte mamman hjälp hos socialtjänsten i Hässleholm för att tillsammans med sina två små barn komma undan den hotfulle och våldsamme pappan. De fick då skyddat boende. Den 7 juli dog de tre framför tåget i Tormestorp. Socialtjänsten har nu för avsikt att utreda sitt eget arbete och se om mamman och barnen fick rätt stöd.

Samtidigt fortsätter polisens förundersökning om mord, där mamman är misstänkt och barnen offer. Både socialtjänsten och polisen väntar på den rättsmedicinska undersökningen som ska ge en definitiv och formell identifiering av olycksoffren.

Polisen berättade samma dag som den tragiska händelsen inträffade att anhöriga till de avlidna var underrättade. En anhörig har också meddelat tingsrätten att kvinnan, som ansökt om skilsmässa, tragiskt omkommit. Men den rättsmedicinska undersökningen är alltså inte är klar ännu.

– Vi inväntar den innan vi fattar beslut, säger socialchef Sus Lantz till Frilagt.

Men beslutet gäller inte om utan hur saken ska granskas. Att det blir en utredning står klart. Det görs generellt om socialtjänsten haft en kontakt där det sedan slutat illa på något sätt.

Rutin att utreda

– Det har vi som rutin. Vi måste titta på om det finns misstanke om ett allvarligt misförhållande. Det kan antingen bli en lex Sarah-anmälan eller en risk- och händelseanalys. Vi kan göra på lite olika sätt, men vi ska titta på det i alla fall, säger Sus Lantz.

En utredning kommer att göras, enligt socialchef Sus Lantz. Foto: Berit Önell

I övrigt kan hon inte kommentera det som hänt, men känner till innehållet i de offentliga handlingarna på Hässleholms tingsrätt som visar att kvinnan sökte och fick viss hjälp från socialen och även den 21 juni i år ansökte om ensam vårdnad om barnen på grund av hot och våld från mannen.

– Utifrån det som står där verkar det uppenbart, säger hon.

Kvinnan vädjade till tingsrätten om hög sekretess på grund av skyddade personuppgifter för både sig själv och barnen och bad även att få ett beslut om skilsmässan hon tidigare ansökt om “utan betänketid”.

I en stämningsansökan mot mannen den 23 juni begär hennes advokat ett interimistiskt beslut om att hon i första hand ska få ensam vårdnad, i andra hand att barnen ska ha sitt stadigvarande boende hos henne. Texten beskriver mannen som svartsjuk och kontrollerande mot kvinnan. Enligt stämningsansökan försämrades parets relation efter första barnets födelse. Kvinnan kontaktade kvinnojouren första gången efter att mannen tagit ett stryptag på henne när hon stod med barnet i famnen. Kvinnojouren uppmanade henne att lämna relationen, men hon stannade ändå. Trots den stormiga relationen blev hon gravid igen och födde parets andra barn.

Mannen ska ha hotat henne med knytnäven inför barnen. Han ska även ha varit hårdhänt mot barnen, knipit dem i kinderna, dragit dem i håret, hotat dem med sin knytnäve, sagt fula saker till dem och blivit arg på dem när de gråtit. Mamman har kallats bland annat hora och idiot. Mannen ska flera gånger ha sagt till henne att om hon var otrogen så skulle han döda henne.

Kulturkrock

Makarna har haft olika syn på barnuppfostran, vilket tycks bottna i en kulturkrock. Mannen och hans familj, som är kosovoalbaner, hade enligt stämningsansökan uppfattningen att bebisar inte ska vänjas vid att bli burna. De ska istället ligga i en vagga där de ska sova, äta och få blöjan bytt. Mannen ville också att barnen skulle vara inlindade i lakan och “ligga i sin egen urin och avföring för att växa” och ansåg att pojkar skulle omskäras innan de fyllt tolv år.

Mamman ansökte om så snabb skilsmässa som möjligt och ensam vårdnad om barnen. Men den 2 juli drog hon tillbaka vårdnadsdelen. Fem dagar senare dog både hon och barnen framför tåget.

I maj i år meddelade kvinnan mannen att hon ville skilja sig och flyttade ut från den gemensamma bostaden. I början var de överens om att barnen skulle bo hos mamman och pappan hörde av sig när han ville träffa dem, vilket skedde på offentliga platser. Efter ett par veckor ringde han mitt i natten och skrek att han hade sett henne tillsammans med en annan man i hennes bostad. Han gick runt utanför lägenheten och körde med sin bil fram och tillbaka. Kvinnan blev rädd och ringde polisen som stannade hos henne i fyra timmar.

Polisen uppmanade henne att söka skydd

Efter detta ringde hon till socialtjänsten och berättade om sin situation. Dagen därpå hämtade pappan barnen på förskolan utan överenskommelse med mamman och tog hem dem till sina föräldrar. När mamman kom dit frågade han: “Hur känns det när någon tar dina barn?” Mannen och hans pappa slet barnen ifrån henne med våld och körde ut henne ur huset. Hon anmälde händelsen till polisen som vid förhören sa åt henne att söka skydd för sig själv och barnen. Socialtjänsten kom därefter och hämtade dem till ett skyddat boende.

Advokaten skriver att den rådande situationen är ohållbar. Det är mammans ”skyldighet att skydda barnen från den hotbild som föreligger mot dem.“

Advokaten förklarar också att det inte är möjligt att ha gemensam vårdnad om barnen med anledning av parternas icke fungerande samarbete och inte heller eftersom mammans och barnens skyddade uppgifter inte får röjas. Mamman beskrivs som barnens trygga punkt och deras relation som mycket kärleksfull.

En dryg vecka efter stämningsansökan, den 2 juli, återkallar kvinnan av okänd anledning sina yrkanden om ensam vårdnad och boende. Ansökan om skilsmässa kvarstår. Den 6 juli beslutar tingsrätten att ställa in förhandlingen om vårdnaden. Dagen därpå dör barnen och mamman.

Nej till kontaktförbud

Kvinnan hade också ansökt hos åklagarmyndigheten om att mannen skulle få kontaktförbud, men fick avslag den 14 juni. Kammaråklagare Pernilla Tallinger motiverade avslaget med att mannen inte tidigare lagförts för brott mot närstående och att det inte framkommit någonting som tyder på att han skulle komma att kontakta, trakassera eller begå brott mot sökanden. Hon skriver: “Pågående utredning ger för närvarande inte tillräckligt stöd för ansökan”.

Åklagaren ansåg inte att det fanns tillräckligt stöd för att ge mannen kontaktförbud.

Polisen är fortfarande förtegen om tragedin.

– Det är en både tragisk och hemsk händelse, säger Thomas Johansson, kommunikatör på Polisområde Blekinge och nordöstra Skåne.

Han förklarar att förundersökningen om mord inte kan avslutas innan den rättsmedicinska undersökningen är klar. Men identifieringen är en formsak.

– Man måste fastslå identiteten genom DNA eller tandkort, säger Thomas Johansson.

Hur lång tid det kan ta vet han inte.

– Jag tror inte att det blir de närmaste veckorna, säger han.

Inga vittnen förutom tågpersonal

Polisen arbetar fortfarande också med andra delar av förundersökningen.

– Det är mest rutingöromål som protokoll och förhör. Det är inte färdigt, men det stora är den rättsmedicinska utredningen, säger han.

Förhören gäller vittnen, men de är få.

– Det finns inga vittnen till själva händelsen förutom tågpersonal, berättar Thomas Johansson.

Syftet med förundersökningen är inte att åtala och döma en gärningsman eftersom det inte finns någon misstänkt i livet, utan att klarlägga det som hänt så långt det går.

– Det är en konstig situation. Det är en väldigt svår utredning mentalt och det finns fortfarande ett stort behov av integritet för anhöriga, säger Thomas Johansson.

Han kan inte kommentera om uppgifterna från tingsrättens och åklagarmyndighetens handlingar finns med i förundersökningen.

– Det är förundersökningssekretess, säger han.

Att försöka hitta ett motiv till händelsen bör dock ingå i förundersökningen.

– Man vill naturligtvis ha en så bra bild som möjligt av det som hänt, säger Thomas Johansson.

Berit Önell

Läs mer:

2021-07-07 Tre döda i tågolyckan – Utredning om mord

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se