Risk för bristande objektivitet gör att tekniska nämnden inte är lämplig att ha ansvar för kommunens framtida övergripande fordonsorganisation. Det anser en enig kommunstyrelse som därför istället själv vill ta över ansvaret. Förslaget skickas nu vidare till kommunfullmäktige.
Frågan om en gemensam fordonsenhet i Hässleholms kommun har diskuterats under flera år. Syftet är enligt kommunens utredning att skapa bättre styrning och kontroll över kommunens fordonsflotta. Det väntas leda till att billigare och färre fordon köps in, att körningen minskar och att det blir bättre kontroll på avtal och upphandlingar. På sikt ska det leda till effektivisering och spara både tid och pengar.
De förvaltningar som den 1 januari 2020 hade flest fordon var omsorgsförvaltningen med 181 och tekniska förvaltningen med 72. Då räknas enbart personbilar och lätta lastbilar.
Vid kommunstyrelsens sammanträde på onsdagen var kommundirektör Bengt-Arne Perssons tjänstemannaförslag att tekniska nämnden skulle ansvara för en kommungemensam fordonsenhet. Sverigedemokraterna genom kommunalrådet Hanna Nilsson och tekniska nämndens förste vice ordförande Ulf Berggren föreslog att kommunstyrelsen istället skulle ta över på grund av att tekniska förvaltningen är en av de enheter som har flest bilar. Beslutet blev enigt.
– Det är lättare att det blir objektivt om ansvaret inte ligger på en förvaltning där man ska fixa bilar till alla arbetskamrater, säger Hanna Nilsson.
Men även kommunledningsförvaltningen har bilar, 20 stycken, och ligger därmed på en tredjeplats på listan. Barn- och utbildningsförvaltningen har 19 fordon, socialförvaltningen 16, kultur- och fritidsförvaltningen 13 och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen tio. Totalt har kommunen 331 fordon som berörs av förslaget. Om även tyngre lastbilar och andra specialfordon räknas in består kommunens fordonspark av drygt 400 fordon. Utredningen kan inte redovisa en exakt siffra eftersom fordon ständigt köps, säljs och byts. Ändå är många av fordonen oväntat gamla, enligt utredningen.
Körning med privata fordon förekommer också. Inom barn- och utbildningsförvaltningen körs hela 76 procent av milen med privata bilar. Brukandegraden är högst inom omsorgsförvaltningen med 67 procent. Tekniska förvaltningen använder sina fordon minst, med enbart 15 procents brukandegrad. Övriga ligger på 18 procent. En låg brukandegrad ger höga kostnader. En mil med ett kommunalt fordon i Hässleholm kostar i genomsnitt 41 kronor per mil. Kommunen har också en låg andel miljöfordon, endast 47 procent av personbilarna och sju procent av de lätta lastbilarna. Det är långt under snittet för landets kommuner som ligger på 67,8 respektive 31,3 procent. Den totala kostnaden för kommunens fordonspark beräknades 2019 till 20,6 miljoner kronor.
Det är kommunfullmäktige som ska fatta beslut om fordonsenheten. Fullmäktige beslöt redan förra mandatperioden, i november 2017, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att komma med förslag på en koncerngemensam fordonsenhet. I oktober 2019 skickades ärendet tillbaka för komplettering. Förslaget var då inte längre en koncerngemensam fordonsenhet utan enbart en kommungemensam, alltså utan de kommunala bolagen. Det förutsattes att tekniska nämnden skulle ha det övergripande ansvaret. Den 23 juni i år avhandlades frågan på ett förberedande möte, så kallat beredningsarbetsutskott, där det stod klart att det fanns politiskt stöd för att inrätta fordonsenheten på kommunledningsförvaltningen.
Förslaget från kommunstyrelsen är nu att en tjänst som fordonssamordnare inrättas på kommunledningsförvaltningen från den 1 januari 2022. Denne ska tillsammans med en styrgrupp med teknisk chef, omsorgschef och ekonomichef leda genomförandearbetet. Administrativt stödsystem och elektroniska körjournaler ska köpas in. Kostnaden inklusive tjänsten beräknas till 1,4 miljoner kronor. Den 1 januari 2023 ska den nya fordonsenheten starta.
Berit Önell
