Hässleholms kommun når inte upp till sitt eget krav om god ekonomisk hushållning. Det bedömer kommunen i sin delårsrapport för januari-augusti med helårsprognos för 2021. Främsta orsaken är, liksom under de senaste åren, att kostnaderna ökar i snabbare takt än intäkterna. Enligt prognosen hade en minskning av nettokostnaderna med cirka 70 miljoner kronor krävts för att nå målet. En starkt bidragande faktor är att nämnderna inte håller budget, avvikelsen ser att landa på minus 55,4 miljoner kronor för i år. Investeringstakten är inte heller hållbar. Låneskulden beräknas öka till 1,45 miljarder kronor i år på grund av den höga investeringsnivån.

Prognosen för årets resultat ligger på 122,1 miljoner kronor, om avkastning på pensionsmedel räknas in med 128,8 miljoner kronor som ska återinvesteras. Det hade alltså blivit minus utan pensionsavkastningen, närmare bestämt minus 6,6 miljoner kronor. Nu blir det i teorin ett budgetöverskott på 133,2 miljoner kronor.

På nämndernas driftbudget väntas alltså ett minus på 55,4 miljoner kronor. Värst är det för barn- och utbildningsnämnden med minus 21,5 miljoner kronor. Socialnämnden väntas gå back 11,0 miljoner kronor, arbetsmarknadsnämnden 10,4, omsorgsnämnden 5, 8, kultur- och fritidsnämnden 5,4 och tekniska nämnden 4,2 miljoner kronor. Kommunstyrelsen visar ett överskott på 2,9 miljoner kronor och miljö- och stadsbyggnadsnämnden går plus minus noll.

Tekniska nämnden vädjar om kompensation från kommunfullmäktige för oväntat höga kostnader för detaljplaner på 5,6 miljoner kronor på grund av ändrade redovisningskrav. Det godkändes oväntat av kommunstyrelsen vid förra veckans sammanträde då alla nämndernas åtgärdsplaner behandlades. Ekonomiavdelningens förslag var att säga nej, men det ändrades vid sittande bord genom ett ordförandeförslag från Lars Johnsson (M) som bifölls. Villkoret var dock att pengarna verkligen används till planarbete.

Johnsson fick däremot inte stöd för sitt krav att arbetsmarknadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden skulle tydliggöra sina ställningstaganden för att få budgeten i balans och skicka in reviderade åtgärdsplaner senast den 15 november. Efter votering blev beslutet att kommunstyrelsen uppmanar alla nämnder att fortsatt under året vidta åtgärder. Den styrande kärnalliansen med M, KD och L reserverade sig.

– Det är rimligt att alla behandlas på samma sätt. Det är inte lätt för arbetsmarknadsnämnden att påverka kostnaderna när de inte får människor i arbete, särskilt inte så här i slutet på året, säger Lena Wallentheim (S).

Dolores Öhman (MP) lämnade en protokollsanteckning.

– Det är anmärkningsvärt att styret inte budgeterade för de ökade plankostnaderna som förväntades i år, skriver hon.

Inom skolverksamheterna är den största orsaken till underskottet en ökning av antalet elever på friskolor. Barn- och utbildningsnämnden hade tagit bort två punkter ur sin åtgärdsplan. Det gällde en avveckling av cirka 40 förskoleplatser i Hässleholms tätort, mer precist en nedläggning av Norregårds förskola på T4-området. SD föreslog att man inte skulle peka ut en viss förskola. S och C deltog inte i beslutet och därmed gick förslaget igenom. På samma sätt slutade diskussionen om nedläggning av en F-6-skola i centrala Hässleholm. Sparkraven finns dock kvar.

– Det är inga skarpa förslag, säger förvaltningschef Niklas Persson.

Nämndens vice ordförande Stefan Svensson (KD) förklarar att punkterna är förslag på vad som skulle kunna sparas in. Han bedömer att det inte är realistiskt att nå en budget i balans i år.

– Det finns inte på kartan, säger han.

Det som finns kvar på listan är bland annat att ändra resurstilldelning till 15-timmarsbarn i förskolan, minska två tjänster på förvaltningens ledningsresurs, effektivisering av centrala funktioner med två tjänster, avveckling av specialverksamhet och att spara två tjänster på gymnasieskolans elevhälsa och övrigt stöd samt att avveckla estetiska programmets musikinriktning och restaurang- och livsmedelsprogrammet permanent.

Omsorgsnämndens och kultur- och fritidsnämndens underskott kommer främst från minskade intäkter på grund av pandemin. Kommunstyrelsen vill därför att de undantas från kravet på att hålla budgeten för dessa delar.

Socialnämnden går back när det gäller externa placeringar av barn och unga, en konekvens av ett ökat inflöde av nya ärenden och orosanmälningar. Arbetsmarknadsnämndens underskott beror enligt delårsrapporten främst på en kombination av en underfinansierad budget för försörjningsstöd och ett sjunkande flyktingbidrag från Migrationsverket. EU-bidragen för olika projekt har också minskat på grund av pandemin.

Kommunens nettoinvesteringar beräknas i år uppgå till 485,2 miljoner kronor, 189,4 miljoner kronor mer än budgeterat. De större investeringarna i år är fiberutbyggnad med 78,3 miljoner kronor, utbyggnad av Grönängsskolan med 78,1 miljoner, nybyggnation av förskola på T4 för 39,6 miljoner och ventilations- och renoveringsarbeten på Hässleholms tekniska skola.

Soliditeten har minskat med 1,6 procentenheter, från förra årets 56,1 procent till 54,5 procent.

Berit Önell