KRÖNIKA. I början av det nya milleniet fanns det skäl för en ökad optimism beträffande demokratins globala framsteg. Det kommunistiska blocket hade vittrat sönder inifrån, nya demokratiska länder såg dagens ljus i Östeuropa, Kina skulle införlivas i den liberala världsordningen och slutet på det kalla kriget förebådade en ljus framtid. Men den faktiska utvecklingen under de senaste två decennierna har inte följt dessa optimistiska, en del skulle säga naiva, förväntningar.
Nyligen har två rapporter beträffande demokratins tillstånd i världen publicerats. Den första, ”Freedom in the World 2021”, har utgivits av renommerade Freedom House medan den andra, ”The Global State of Democracy 2021”, har publicerats av IDEA (International Institute for Democracy and Electoral Assistance) som är baserad i Stockholm. Båda rapporterna tecknar en ganska pessimistisk bild av den globala demokratin. De viktigaste resultaten som rapporterna presenterar kan sammanfattas enligt följande.
Den första slutsatsen är att den försämrade situationen för demokratin är global till sin natur då ungefär 75 procent av världens befolkning lever i länder där demokratin försämrades förra året. Detta kan delvis förklaras med att tillbakagången skett i en del av de mest folkrika länderna, såsom Brasilien, Indien och USA. Endast 9 procent lever i länder som klassificeras som högkvalitativa demokratier.
För det andra, så ifrågasätts valresultat, utan någon giltig grund, allt oftare, även i etablerade demokratier. Den förre amerikanske presidenten Trumps helt grundlösa påståenden om valfusk under och efter valet 2020 har lett till liknande beskyllningar i bland annat Brasilien, Mexico, Myanmar och Peru.
Den tredje konklusionen är att många demokratier runt om världen har visat sig motståndskraftiga gentemot alla de utmaningar som pandemin har orsakat. Institutioner har anpassat sig och nya rutiner har introducerats i rekordfart.
Tillbakagången av demokratin har komplexa orsaker och är inte alltid helt förstådd men rapporterna pekar ut några viktiga faktorer. Den främsta orsaken tycks vara uppkomsten av illiberala och populistiska partier och deras medverkan i regeringar det senaste årtiondet. En ökad ekonomisk ojämlikhet och tilltagande polarisering mellan olika grupper i samhället är också förknippade med en försämring av demokratin. Här spelar sociala medier och deras roll i förmedlandet av desinformation en viktig roll. En tredje faktor som kan försvåra den demokratiska utvecklingen är ekonomiska kriser med låg eller negativ tillväxt. För det fjärde så spelar förebilder en roll. När stora och inflytelserika länder, såsom Kina och USA, uppträder på ett ickedemokratiskt sätt så utgör de exempel och ger samtidigt en viss legitimitet åt andra länder som överväger att införa antidemokratiska åtgärder.
Dessutom har ett antal spektakulära fiaskon, till exempel Irakinvasionen 2003, den globala finansiella krisen 2007 – 08 samt euro-krisen 2010 – 12, lett till att många medborgare har börjat tvivla på experters och institutioners förmåga att lösa viktiga samhällsproblem.
Det bör också nämnas att coronapandemin, i vissa fall, har accentuerat en tendens mot ökade auktoritära strömningar genom att ge staten en större roll och mer makt.
Det mest signifikanta, men inte helt överraskande, resultatet är att USA för första gången pekas ut som ett land där den demokratiska utvecklingen går tillbaka. Även före Trumps presidentskap var den amerikanska demokratin hotad, till exempel av olika åtgärder ämnade att göra det svårare för minoriteter att rösta, av så kallad ”gerry mandering” som innebär att politiska partier själva bestämmer valdistriktens utformning och av det närmast okontrollerade inflytandet av pengar. En historisk vändpunkt inträffade 2020 – 21 när Trump ifrågasatte valresultatet utan några som helst bevis om valfusk. Hans beteende samt den totala tystnaden från nästan alla republikaner har gjort att den amerikanska demokratin nu är i allvarlig fara. Givet att USA är världens mest inflytelserika land, så har den demokratiska utvecklingen där enorma följder för resten av världen.
Att Kina är en auktoritär stat är inte förvånande att läsa men försämringen av demokratin i Indien, världens mest befolkningsrika demokrati, kan ha speciellt negativa konsekvenser för demokratins utveckling i världen. Tre medlemmar av den Europeiska unionen (EU), Ungern, Polen och Slovenien har också uppvisat en negativ utveckling.
Trots den negativa globala utvecklingen så finns det också positiva inslag. Undersökningar visar att en stor majoritet av världens befolkning fortfarande anser att det är viktigt med demokrati. Dock anger bara hälften att deras land är demokratiskt, vilket även gäller för faktiska demokratier.
För att motverka de starka krafter som ligger bakom den auktoritära utvecklingen i många länder måste de demokratiska länderna, inklusive den nya administrationen i USA, samarbeta och försvara de demokratiska institutionerna. Ett sätt att uppnå detta är att föra en kompetent politik som också innefattar en rättvisare fördelning så att de ökade ekonomiska och sociala klyftorna i samhället kan minska.
Men försvaret av demokratin kan inte bara föras av regeringar och andra institutioner. Ett viktigt element i denna kamp är en fri och oberoende press. Men till syvende och sist måste demokratins försvar baseras på den enskilde medborgarens engagemang och handlande.
Tohmas Karlsson
