Gruppen-3a-328x120

Storföretagen har egna moraliska värderingar

Storföretagen har egna moraliska värderingar

INSÄNDARE. Moraliska värderingar beror i huvudsak på omvärldens reaktioner. Vissa beteenden väcker kritik eller avsky från omgivningen. I vissa fall har samhället bestämt att beteendet är synnerligen allvarligt och har genom lag förbjudit beteendet. I dessa fall är samhällets reaktion att beteendet bestraffas ekonomiskt, med böter, eller frihetsberövande, med fängelse. Det som skall känneteckna ett demokratiskt rättssamhälle är opartiskhet, det vill säga, liket inför lagen, att lagarna tillämpas på  samma sätt, oavsett person. På samma sätt bör vi förhålla oss till våra egna moraliska värderingar, hur vi reagerar på andra människors beteenden. Problemet uppstår när våra värderingar inte är principiella, utan färgade av fördomar, lojaliteter eller är taktiska avvägningar för en framtida vinstsituation. Är vi inte oftare mer överseende och förlåtande mot personer som vi har en positiv relation till?

De senaste dagarna har vi genom nyhetsförmedlingen tagit del av telekomföretaget Ericssons problem med en mutskandal, där företaget misstänks för att ha betalat mutor som kommit terrororganisationen Islamska Staten, IS, i Irak tillgodo och således stött IS ekonomiskt. Bolaget godtog 2019 en uppgörelse med USA:s justitiedepartement, DOJ, om att betala 1 miljard dollar i böter. DOJ hade anklagat och utrett Ericsson för mutbrott under 17 år, i minst 5 länder (Dagens Industri 6 december 2019). Ericsson riskerar ytterligare böter i USA, för att inte ha uppfyllt villkoren i den överenskommelse man gjorde med DOJ. Det finns flera moraliska aspekter i denna historia. 

Ericssons styrelse består av ”gräddan” av svenskt näringsliv och företaget är en av ”kronjuvelerna” inom svensk företagsamhet. VD för företaget sedan 2017 är Börje Ekholm. Trots att företaget begått brott, som man erkänt, och därigenom stött en terrororganisation, så är den allvarliga förseelsen, av bolagsstämman att döma, att företaget inte i tillräcklig utsträckning informerat aktiemarknaden. Det finns risk att bolagets aktier därigenom sjunker i värde, inom företagsvärlden ”Ett öde värre än döden”. Det låter syniskt, men det var ju för att öka vinsten och höja aktiernas värde, som motiverade stödet till IS. Vid tillfället hade man inga moraliska betänkligheter. Vad är aktieägarnas reaktion till det omoraliska beteendet? Man återväljer samma styrelse, men med uppdrag att utreda sig själva, om man misskött sig.

Trots att styrelsen varit medveten om alla omständigheter och bötesbeloppet på 1 miljard dollar, så väljer styrelsen att belöna VD Börje Ekholm. Utöver en lön på 10-tals miljoner per år,  så har man också belönat honom med en bonus på 188  miljoner kronor. Man måste fråga sig varför företagsledare skall ha en bonus för att sköta sitt jobb. Tydligen får de bonus oavsett hur de leder företaget.

Samtidigt som det blir känt att Ericsson stöder terrororganisationen IS, så pågår en debatt om hur vi skall behandla IS- återvändare, med många röster för att återvändare skall straffas. Sverigedemokraterna argumenterade kraftfullt 2019 för att bestraffa återvändarna och tillämpa terroristlagstiftning på dem. Var står SD när det gäller ansvariga personer inom Ericsson?

Nyligen publicerade Expressen också uppgifter om att flera svenska storföretags produkter har hamnat i Rysslands kärnvapenprogram. Det är i skrivande stund inte klarlagt hur produkterna hamnat i Ryssland, trots ett exportförbud till Ryssland sedan 2014? De moraliska värdena tycks ha svårt att hävda sig när pengar är inblandade. ”Pengar luktar inte”, är ett gammalt uttryck, som syftar på att pengars värde inte förändras beroende på dess ursprung. Så länge det finns vinstpotential, verkar det som vi är villiga att göra affärer med ”djävulen själv”. Exempel på regimer som systematiskt begår brott mot grundläggande mänskliga rättigheter är Ryssland och Kina, vilket inte hindrat företag i den västliga demokratiska delen av världen att göra stora investeringar i dessa länder. Med resultatet att vi hjälpt till att utveckla dessa länder ekonomiskt och därigenom stärkt regimernas ställning, både nationellt och internationellt. Det finns även andra exempel där moralen får stå tillbaka mot vinstintressen, status och propaganda, t ex Qatar och det kommande Världsmästerskapen i fotboll, där enligt rapporter landet använt sig av arbetskraft, som kan liknas vid slavarbete, med osäkra och farliga arbetsförhållanden. Fenomenet att tilldela förtryckarregimer stora internationella evenemanget är inte nytt, det har skett åtskilliga gånger sedan Berlins olympiska spel 1936, som Nazityskland använde i propagandasyfte.

Det förefaller som att det inom sfären av storföretag finns helt andra normer, när det gäller moral, status och lojalitet. Denna särställning av normer tycks, i stor utsträckning, ha accepterats och blivit en del också av vårt politiska etablissemang. Det leder till att våra grundläggande värderingar har satts ur spel, värderingar om rättvisa, jämlikhet, opartiskhet och likhet inför lagen.

Stanley Hallström, Partipolitiskt Oberoende

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se
HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com