Miljökontoret har nu godkänt den tidigare illegala hanteringen av massor i den igenfyllda ravinen bakom reningsverket i Hässleholm. Den får också utökas till mer än dubbla storleken jämfört med idag, till cirka 7 000 kvadratmeter. Tolv olika försiktighetsmått måste dock följas.
Något bygglov för verksamheten finns fortfarande inte och anmälan om olovligt byggande ligger i den växande högen av tillsynsärenden som inte hinns med. Grannen Linus Jepsson har överklagat beslutet, vilket innebär att siktningen av massor åter måste stoppas i väntan på dom, och även anmält hanteringen av bygglovet till länsstyrelsen.
Som Frilagt berättade i april pågick siktning av massor under lång tid olagligt eftersom det varken fanns anmälan till miljökontoret eller tillstånd från länsstyrelsen. Redan i april 2021 ställde Frilagt första gången frågor till miljökontoret om upplaget. Men miljöchef Torbjörn Håkansson förutsatte då att allt gick rätt till.
Linus Jepsson anmälde verksamheten till miljökontoret som ett miljöbrott i september-oktober 2021. Men först i mars i år besökte miljökontorets inspektörer platsen i samband med en ordinarie tillsyn av reningverket. Det kommunala bolaget Hässleholm Miljö tvingades då sluta sikta massor och uppmanades att skicka in en anmälan om miljöfarlig verksamhet. Fortfarande tilläts dock tillfällig mellanlagring av schaktmassor som enligt bolaget grävts upp vid rörläggning inne i stan där det inte fanns utrymme att lägga upp dem.
Järnvägsmakadam får ligga kvar
Upplagets yta har på ett par år utökats genom fortsatt utfyllnad av ravinen där Hässleholms vatten 2015 tippade stora mängder förorenad järnvägsmakadam. Men miljöchef Torbjörn Håkansson anser inte att ravinen behöver tömmas.
– Det är ett tidigare avslutat ärende som vi inte öppnar igen, säger han.
Här används alltså inte förvaltningslagens paragraf om att beslut som är felaktiga kan upphävas, den som användes för att upphäva förbudet mot City Gross att fuska med datummärkning på kött. Efter Frilagts frågor om rutinen ska möjligheten att upphäva beslut bara användas när inspektörerna faktiskt gjort fel. Något som snarare är fallet med ravinen.
Försiktighetsmåtten gäller bland annat att endast avfall som inte överskrider föroreningsshalten “mindre känslig markanvändning” får tas emot och lagras på anläggningen. Det tas ingen hänsyn till att länsstyrelsen krävde renare massor på samma plats när Maglekärrsbäcken flyttade 2019. Då gällde “känslig markanvändning”.
Analysresultat ska finnas tillgängliga för tillsynsmyndigheten i minst fem år. Endast schaktmassor från Hässleholms Miljös egna arbeten får tas emot.
Totalt högst 30 000 ton avfall som är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål får lagras vid ett givet tillfälle. Det finns ingen övre gräns för hur mycket avfall som får återvinnas genom bearbetning för byggnads- eller anläggningsändamål. Den totala omfattningen av lagringen lär bli betydligt större än 30 000 ton. Miljökontoret kommenterar inte Hässleholm Miljös uppgifter om att antal fordon per dag ska bli 40 och per år 8 800 räknat på 220 arbetsdagar samtidigt som produktionsmängden beräknas till 400 ton per dag. 400 ton per dag under 220 dagar borde bli 88 000 ton per år. Om 30 000 ton överskrids vid ett tillfälle krävs tillstånd hos länsstyrelsen för verksamheten.
Buller från transporterna
Det samlade bullret från verksamheten vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler får inte överstiga 50 decibel på vardagar klockan 06-18 och 45 decibel kvällar samt dagtid helger. Nattetid klockan 22-06 är maxnivån 40 decibel, men högsta nivå för momentana ljud får vid enstaka tillfällen överskrida 55 decibel. Transporter ska huvudsakligen ske dagtid 06.30-16.30, men tunga transporter kan ske utanför dessa tider om miljö- och stadsbyggnadsnämnden informeras i förväg.
Miljöavdelningen har inte gjort någon bullermätning, men bedömer att buller från verksamheten inte ger någon olägenhet för närboende.
Linus Jepsson skriver däremot i sitt överklagande att bullret från transporterna till och från anläggningen är störande. Han konstaterar att hans tidigare synpunkter på Hässleholm Miljös anmälan inte beaktats.
– När de tomma flaken skramlar är man långt över sitt gränsvärde, skriver han.
Det blir därmed inte korrekt att bara utgå från avståndet mellan upplagsplatsen och närmaste bostad som är 520 meter, vilket miljökontoret gör i sitt beslut. Linus Jepsson undrar också vem de planerade bullervallarna vid upplaget är avsedda att skydda, de ger i alla fall inget skydd för bostäderna.
Han påpekar att vägen, som ligger på kommunens mark och för övrigt egentligen inte finns eftersom den togs bort i en lantmäteriförrättning för några år sedan, är i miserabelt skick och att skyddande trädridåer längs den huggits bort. Han ber att senare få komplettera med en bullermätning.
Han ifrågasätter att upplagets verksamhet får ske direkt bredvid en av reningsverkets processer, slamvassbäddarna, vilka man enligt förslaget till detaljplan för området ska ha skyddsavstånd kring.
– Jag förstår inte att detta ens kommer på tal med en så olämplig placering, skriver han.
För egen del kan han, om detaljplanen vinner laga kraft, tvingas riva sitt hus på grund av närheten till reningsverket, trots att det redan är avgjort i högsta instans att det varken finns lukt eller smittspridning.
Utan bygglov
Han vill också påminna om att masshanteringen i detta nu fortgår utan bygglov.
– I andra fall kallar man in insatsstyrkan utan anledning, men här rullar det bara på.
Hans anmälan om avsaknad av bygglov har lett till ett registrerat tillsynsärende. Men det har inte hjälpt.
– Stadsbyggnadskontoret låter det ligga i sin gigantiska hög med hundratals ärenden, vilka de inte tar itu med på grund av påstådd tidsbrist, skriver han i en anmälan till länsstyrelsen.
Han påminner där också om att reningsverkets syfte är att rena avloppsvatten och ta hand om dagvatten, men att upplag för masshantering inte omfattas av reningsverkets miljötillstånd. Dessutom tar han upp att Trafikverket i sitt yttrande i samrådet för detaljplanen förklarat att detta område behövs för riksintresset järnväg.
Linus Jepsson har också polisanmält att masshanteringen under lång tid pågick illegalt.
Överklagande stoppar siktningen
Torbjörn Håkansson förklarar i mejl till Frilagt att verksamheten fick starta direkt när beslutet fattats den 23 juni, men överklagas det måste verksamheten upphöra till dess att det vunnit laga kraft.
Han säger att verksamhetsområden generellt räknas som mindre känslig markanvändning, men att en helhetsbedömning görs i varje fall. Varken vägen, bygglovet eller Trafikverkets synpunkter är något som miljökontoret prövar.
– Om upplaget bara kan användas i ett par år är en fråga för Hässleholm Miljö. Vi vet ingenting om framtiden, vi kan inte påverka den här och nu. Vi har bara att bedöma den anmälan som kommit in. Vi ska inte spekulera. Om det hade funnits ett beslut om järnvägen hade vi kunnat ta hänsyn till det, säger han.
Har inte hunnit åka och titta
Miljökontoret och bygglovsavdelningen har enligt Torbjörn Håkansson inte haft någon dialog om bygglov för upplaget, men bygglovschef Katarina Finyak säger att hon pratat med honom om ärendet, dock inte nyligen.
– Klart att vi ska kolla om det är bygglovspliktigt. Vi hade behövt åka ut och titta. Vi har inte hunnit, men vi kommer att göra det, säger hon.
Hon berättar dock att högen med tillsynsärenden fortsätter att växa.
Handläggaren har skrivit: “Upplag med varaktig karaktär kräver bygglov”.
Enligt anmälan ska upplaget användas tills vidare och får alltså utökas rejält. Sven Carlsson, avgående vd på Hässleholm Miljö, förklarade innan beslutet var klart att det var lika bra att ta till i storlek, även om upplaget inte kan användas långsiktigt.
”Hinner väl använda platsen några år”
– Det finns få ytor för detta. Målet är att vi ska få rena fyllnadsmassor. En sikt går att flytta, det är ju inte som ett hus eller en sedimenteringsdamm. Om verksamheten är i vägen får vi göra det någon annanstans. Men vi hinner väl använda platsen några år innan Trafikverket är klara, sa han.
Han hoppades få besked om bygglovet när svaret från miljökontoret kom.
– Vi behöver nog svaret för att det ska vara lönt att söka bygglov. Om vi inte får tillstånd får vi ta konsekvenserna av det, sa han.
Berit Önell
Läs mer:
