logga-ligg-tjock

Medlemmarna kan tvingas underhålla stängd kyrka i Häglinge

Medlemmarna kan tvingas underhålla stängd kyrka i Häglinge

Häglinge kyrka har sanerats efter att ha varit stängd i tio år på grund av mögel och svamp. Men nu ser det ut som att den kommer att förbli stängd – och församlingsmedlemmarna tvingas fortsätta betala driftskostnader och yttre underhåll utan att kunna använda sin kyrka. Ett oenigt kyrkoråd har sagt nej till att betala 750 000 kronor av de 1,2 miljoner det kostar att byta ut en del av golvet. Resten har Lunds stift beviljat bidrag för. Sista ordet är dock inte sagt. Kampviljan är stor i den aktionsgrupp som bildats i Häglinge och på tisdag samlas kyrkofullmäktige i Sösdala församling för att förbereda nästa års budget där pengar skulle kunna avsättas till kyrkgolvet.

Aktionsgruppen, som består av olika föreningar i Häglinge, startade i våras efter att kyrkliga syföreningen tagit initiativ till en namninsamling för att få besked om när kyrkan skulle öppna igen. Då hade inga beslut fattats.

– Ingen visste något och det fanns inget att berätta. Vi tog för givet att kyrkan skulle öppna, men vi ville veta hur och när, förklarar gruppens språkrör Håkan Lundberg vid en pressträff i och utanför kyrkan.

Medlemmarna i aktionsgruppen kämpar för att Häglinge kyrka åter ska öppna, från vänster Göran Jönsson, Karl-Axel Axelsson, Catarina Eckberg, Thomas Rasmusson, Sonja Åkesson, Håkan Lundberg, Lena Johnsson och Gertrud Ericsson.

Över 200 personer skrev på namnlistorna som lämnades till kyrkorådet vid ett sammanträde den 21 juni då aktionsgruppen beviljats att få närvara. Vid samma möte beslöt kyrkorådet att säga nej till att stå för sin del av kostnaden för golvet.

– Vi blev chockade, säger Håkan Lundberg.

– Det är en stor sorg, säger Catarina Eckberg.

Men beslutet var taget på ett sätt som stred mot kyrkoordningen – i en sluten omröstning. Den slutade med röstsiffrorna 4-4. Ordförandes utslagsröst avgjorde. Efter att aktionsgruppens medlemmar läst protokollet och vänt sig till Domkapitlet upphävdes beslutet vid ett extra sammanträde i förra veckan. Även då blev beslutet att säga nej, denna gång med röstsiffrorna 4-3. Motiveringen är ekonomisk, men kyrkorådet är alltså splittrat.

Många av de engagerade i aktionsgruppen har inte varit flitiga gudstjänsbesökare, men de är överens om att kyrkan är viktig för bygden.

– Jag tror att kyrkan betyder mycket för många. De vill gifta sig, döpa sina barn och ha begravning här och kyrkan är också en samlingsplats, säger Thomas Rasmusson, med rötterna i Häglinge men numera bosatt i Ballingslöv.

Han påpekar att det stått en kyrka på platsen i snart 1 000 år, även om den nuvarande inte byggdes förrän 1877.

– Kyrkan är en symbol för sammanhållning i bygden och för hjälp och stöd, säger han.

Häglinge kyrka anses också ha väldigt bra akustik och det har därför varit populärt att hålla konserter där.

Thomas Rasmusson visar en del av färgen som orsakade fuktproblemen i kyrkan. Det mesta av den är nu bortslipad, men en bit har sparats för att antikvarien ska se hur det såg ut.

Göran Jönsson betonar att kyrkan är en folkkyrka.

– Den är till för alla, det är viktigt att poängtera, säger han.

De engagerade reagerar mot att kostnaden för golvet ställts mot kostnaden för församlingens omfattande barnverksamhet som enligt aktionsgruppen kostar 1,7 miljoner kronor per år.

– Det finns väl andra pengar, säger de.

Håkan Lundberg, vars farfars farfar var med och byggde kyrkan, konstaterar att golvet är en engångskostnad och motsvarar cirka fyra månaders barnverksamhet.

– Driftskostnader och försäkring av kyrkan kostar i vilket fall 160 000 kronor per år. Ska vi skattebetalare fortsätta betala det och inte få gå in i kyrkan?

Även kyrkans yttre underhåll måste skötas oavsett om den öppnar eller inte för det är inte aktuellt att riva den.

Håkan Lundberg efterlyser andra sätt att lösa finansieringen, exempelvis genom sponsring. Aktionsgruppen har också diskuterat att starta en insamling.

– Oavsett vad de bestämmer kommer kyrkan att finnas kvar och öppnas på något sätt, säger han.

– Jag är inte den som sprungit ner dörren här, men det sitter ändå i hjärtat.

Det förslag som har diskuterats innebär att den del av golvet som varit i trä ersätts med ett stengolv av samma modell som i resten av kyrkan. Avsikten är att kyrkan inte ska värmas upp utan enbart användas under sommarhalvåret. Viss eldragning, en avfuktare med fast avlopp och en bättre nödutgång ingår också i renoveringskostnaden. En offert från en entreprenör finns redan.

De delar av golvet som varit i trä ska, om pengar beviljas, bytas till stengolv av samma modell som i resten av kyrkan.

Han betonar också att det är bråttom att bevilja pengar eftersom bidraget från stiftet bränner inne om inte renoveringen påbörjas under 2023.

Det bekräftas av kyrkorådets ordförande Ann-Christin Johansson som representerar Kyrkans väl.

– Ska det göras får det göras nu.

Hon medger att det var hon som föreslog sluten omröstning på sammanträdet i juni.

– Det var på grund av att det var så känsligt, säger hon.

Hon konstaterar nu att det var fel.

– Sluten omröstning får man bara ha vid personval. Vi fick göra om och göra rätt.

Hon vill egentligen också öppna kyrkan.

– Jag önskar att vi kunde det. Men som den ekonomiska situationen ser ut tycker jag inte att det känns rätt att göra det, säger hon.

Hon betonar dock att det är kyrkofullmäktige som bestämmer och kan ge kyrkorådet riktlinjer. På tisdag ska kyrkorådet och fullmäktige tillsammans ta fram olika budgetförslag. Den 25 oktober klubbas budgeten slutgiltigt.

Ann-Christin Johansson berättar att det beslutats att församlingen ska försöka vara kvar som självständig församling och då krävs ett kapital som räcker under ett år framåt.

– Om vi ändrar på premisserna kan vi köra så länge pengarna räcker. Det är fler och fler som går ur kyrkan så det blir mindre pengar hela tiden. Vi kan inte bara höja skatten, säger hon.

Hon förklarar att barnverksamheten inte är obligatorisk, vilket vissa gudtjänster och konfirmandundervisningen är. Därför är det möjligt att dra ner på barnverksamheten. Det är också den som är den stora kostnaden i församlingen.

– Förra året blev det billigare när det var pandemin och inte så mycket aktiviteter. Vi gick plus ett par hundra tusen istället för som planerat 300 000 minus.

Möjligen kan det komma in mer pengar om kyrkan används till olika arrangemang, men att hålla den öppen sköter sig inte heller själv. Ann-Christin Johansson är också rädd för att man kommer att vilja använda kyrkan mer om den väl öppnas, kanske även vintertid med krav på uppvärmning

Är det inte tråkigt att behöva betala för drift och underhåll, men inte kunna använda kyrkan?

– Jo, jag tror inte att det finns någon i kyrkorådet som vill detta. Men vi behöver egentligen inte kyrkan. Församlingen har två andra kyrkor och de är inte fullsatta. Men jag förstår förstås Häglingeborna fullt ut.

Sponsring har inte diskuterats i kyrkorådet.

Berit Önell

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se