Skyddet av värdefulla musslor och fiskens behov av vandring var motiveringen till domen som kräver att Hammarmölledamm rivs ut. Men andra skyddsvärda arter kan stoppa utrivningen. Dispens krävs för bland annat sällsynta fladdermöss som blir av med viktiga jaktmarker. I väntan på beslut om dispens kan arbetena inte sätta igång och risken är därmed stor att de planerade våtmarkerna som ska ersätta dammen inte blir av. Utrivningen borde ha påbörjas under sommaren för att bidragspengarna för våtmarkerna inte ska frysa inne.
Det är länsstyrelsen i Skåne som har krävt att dammen ska rivas ut och fått rätt i mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen har också sökt och fått 2,2 miljoner kronor från Naturvårdsverket för att ersätta dammen med två mindre våtmarker. På det sättet ska förlusten av den sex hektar stora vattenspegeln kompenseras. Men pengarna måste användas före den 31 mars, annars krävs de tillbaka.
Markägaren Hibab övervägde att överklaga domen, men valde istället att acceptera förslaget om våtmarker och ansökte i början på maj om artskyddsdispens.
Konsultföretaget Afry, som skrivit dispensansökan, konstaterar att en stor del av den naturmiljö som idag finns kring Hammarmölledamm i december 2020 utsågs till Natura 2000-område. Kring dammen finns flera nyckelbiotoper. Området ingår också i Hovdalas nybildade naturreservat. Flera särskilt skyddsvärda arter listas: Bechsteins fladdermus, utter, flodpärlmussla, kungsfiskare och sångsvan. Becksteins fladdermus är klassad som starkt hotad och är mycket stationär i området.
Hovdala beskrivs som ett exceptionellt område utifrån ett fladdermusperspektiv. Hela 17 av Sveriges 19 fladdermusarter har påträffats här.
Fridlysta djurarter kommer att störas av att dammen töms och av arbetena när våtmarkerna anläggs. Enligt artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Jaktområdena är av stor betydelse när fladdermössen föder upp sina ungar och i handboken för artskyddsförordningen står särskilt att igenfyllning av större dammar kan påverka fladdermössen negativt.
Även flodpärlmusslan, som ska gynnas av ombyggnaden, far illa om vattnet i Hovdalaån grumlas.
Enligt dispensansökan finns på grund av domen ingen annan lämplig lösning än att riva ut dammen.
– Åtgärderna kommer i slutändan att gynna den biologiska mångfalden, skriver Afry.
Länsstyrelsen i Skåne skickade ansökan om dispens vidare till länsstyrelsen i Västra Götaland på grund av risken för jäv.
– De har en väntetid på cirka sex månader, men det kan ta både längre och kortare tid, säger Alexander Nordström, handläggare för dammprojektet på länsstyrelsen i Skåne.
Fyra månader har alltså passerat, men han har inte gett upp hoppet.
– Anledningen till att vi helst ville börja under sommaren var att det då är torrt och inga höga flöden. Men vi får se. Om det blir en fortsatt torr höst kan vi kanske ändå hinna. Vi kommer att löpa linan ut, vi har ingen anledning att ändra oss nu, säger han.
Han vågar inte sia om möjligheten att få förlängd tid att använda bidraget.
– Det beror lite på valet, vad regeringen vill och om våtmarkssatsningen fortsätter. Vi är ju regeringens förlängda arm och får rätta oss efter dem, säger han.
– Om vi får dispens i december och det är jätteblött kan vi inte göra något. Då blir det ett helt annat läge och vi får kanske fråga om vi kan flytta de här pengarna.
Vad händer om artskyddsdispens inte beviljas?
– Då får vi pröva det i domstol. Vi har fortfarande en dom på att dammen inte får finnas kvar. Vad säger då lagen? Det får mark- och miljödomstolen avgöra. Mig veterligen finns inte något liknande fall, säger Alexander Nordström.
Han är tveksam till möjligheten att bygga om och ha kvar dammen utan kraftverk.
– Det får utredas i så fall. Vi har inte valt att titta på den typen av lösningar, säger han.
Han betonar att avsikten inte är att arterna ska försvinna.
– Vi vill försöka återskapa miljer för arterna. Vi vill inte ha bort dem utan har tänkt att de ska vara kvar. Men framförallt för musslorna behöver dammen rivas ut så att det inte blir uttorkat i ån.
Det största problemet är hur det ska gå för arterna under byggtiden.
– Där är länsstyrelserna kanske inte överens och jag vet inte vad det landar i. Det är inget vi kan göra förrän vi fått dispens. Det blir intressant att följa, säger Alexander Nordström.
Berit Önell
Läs mer:
