Varnar för stormskador kring solcellspark

Varnar för stormskador kring solcellspark

– Ett kalhygge på 100-140 hektar öppnar upp för blåst och stormar, säger lantbrukaren Bengt Nilsson.

Han har både arrende och egen mark nära den föreslagna solcellsparken vid Mjölkalånga utanför Tyringe och ser risker för stora skador i närområdet om den blir verklighet.

Han har skickat in sina synpunkter i det pågående samrådet som avslutas på tisdagen.

Solcellsparken, som Frilagt var först med att berätta om, kan bli den största i Sverige. Många närboende är oroliga för hur den ska påverka dem och naturen i området, inte minst genom att så stora ytor föreslås inhägnas med ett 2-2,3 meter högt stängsel. Samrådsmötet i början på september var också välbesökt.

ANNONS

Annons om konsert med Hessle Symphony Rock Orchestra onsdagen den 23 oktober
Bilden visar kartan.
Projektområdet är markerat på kartan i brevet som skickades ut till berörda inför samrådsmötet.

Bengt Nilsson var inte imponerad av den information han fick vid mötet.

– Jag uppfattade det som att projektören inte hade koll på förutsättningarna, inte att det finns rådjur i området som kan ta skada och inte att människor bor alldeles intill, säger han.

Även annat vilt påverkas.

– Där finns gott om rådjur, vildsvin och räv och en växande älgstam, berättar Bengt Nilsson.

Han betonar att en skogsridå måste lämnas mot angränsande fastigheter. Det räcker inte med barrträd i två eller tre rader, som i samrådsunderlaget.

– Det måste vara 100-150 meter minst, enligt min uppfattning. Jag tycker det är rimligt, annars finns risk att solcellsparken påverkar andra skogsfastigheter enormt, säger han.

– Hänsyn till närliggande fastigheter är a och o. Det här får inte hanteras på ett sätt som öppnar upp för stora skador.

Bilden visar området bakom Ronnys hus.
Bengt Nilsson vill ha minst 100-150 meter skog kvar mot angränsande fastigheter Idag är det skog på två håll vid Ronny Anderstedts hus. Han är inte road av att få en solcellspark så nära. Foto: Berit Önell

Han förklarar att vindriktningen huvudsakligen är västlig i området, vilket ger stor risk för stormskador om det kalhuggs enligt förslaget.

– Träden i kanten har inte varit så utsatta tidigare under årens lopp och har inte rotsystem som klarar det, säger Bengt Nilsson.

Han påpekar att det också är viktigt att utreda var anslutande ledningar ska gå och om de ska dras över eller grävas ned på andras mark.

– Det är nog en bra bit kvar innan de är i hamn, säger han.

Bilden visar en solcellspark med stängsel.
Så här kan en solcellspark med stängsel se ut. Bild från Greengo Energy Sweden AB:s samrådsunderlag

Han funderar också på hur lämpligt det är att hugga ner skog för att bygga solcellsparker.

– Det är egentligen en större diskussion. Ska vi verkligen använda god produktionsskog till solcellsparker?

Solcellsparken innebär att skogen är borta i minst 40 år.

– Det finns gott om andra marker, men det är en nationell diskussion, säger Bengt Nilsson.

En anledning till att skogsmark blivit aktuell för solcellsparker den senaste tiden är att mark- och miljööverdomstolen stoppat en solcellspark på åkermark med motiveringen att anläggningen inte ger tillräcklig samhällsnytta jämfört med livsmedelsproduktionen. Nyligen avbröts också arbetet med en solcellspark, i samma storlek som vid Mjölkalånga, på skogsmark utanför Loshult. Anledningen var att det skulle bli för dyrt och ta för lång tid.

Bengt Nilsson är ordförande i Tyringebygdens LRF-avdelning, men LRF agerar inte i frågan om solcellsparken.

– LRF har ett centralt ställningstagande som innebär att markägarna får göra vad de vill, inom lagens ramar, förklarar han.

Berit Önell

Läs mer:

2024-09-04 Planer på enorm solcellspark vid Mjölkalånga – möte imorgon

2024-09-06 Många frågor om solcellsparken

Uppskattar du Frilagt?
Frilagt behöver ditt stöd för att fortsätta granska!

Bankgiro: 
597-6535
Konto: 8403-8, 33 403 635-7
Swish: 0708938399
Kontakt: prenumeration@frilagt.se