Den politiska ledningen i kommunen vill att Hässleholm åter ska få ett regemente. Platsen som föreslås är Hässleholm Nord, det 120 hektar stora område som stått öde sedan projektet med kombiterminalen Dryport Skåne stoppades 2013.

– Med hänsyn till dagens omvärldsläge ser vi stora fördelar för både kommunen och försvaret med ett nytt regemente i Hässleholm, säger Lena Wallentheim (S) och Joakim Karlsson (M), kommunstyrelsens ordförande respektive vice ordförande.

Kommunalråden berättar i ett pressmeddelande att de vill arbeta för att Hässleholm ska vara med i diskussionen när Sverige nu gör nya satsningar på försvaret.

– Hässleholm har läget, här finns mark och dessutom en historisk koppling som tidigare regementsstad med både P2 och T4, säger Lena Wallentheim där.

Joakim Karlsson förklarar att det i Hässleholm finns utmärkta förutsättningar för en militär logistikhubb med trängregemente kombinerat med förmåga till värdlandsstöd för Nato.

– Förutom de goda kommunikationerna med tåg erbjuder Hässleholm närhet till övningsfält som Rinkaby och Ravlunda. Vi ligger också nära flygplatserna i både Kristianstad och Ängelholm, säger Joakim Karlsson (M).

Hässleholm har järnvägsspår i fem riktningar och direkt anslutning till riksväg 21 och 23. Även Hässleholms sjukhus med utbyggnaden av Framtidens ortopedi beskrivs som en fördel, med möjligheter till samarbete mellan sjukvården och Försvarsmakten.

Joakim Karlsson framhåller att det finns attraktiva bostäder för det potentiella regementets personal.

– I våra åtta stationsorter finns allt från lägenheter i stadsmiljö, till villor och lantställen. Nära till natur, ett engagerat föreningsliv och lockande kulturutbud oavsett, säger han.

Kommunalråden lyfter fram Hässleholm Nord som en plats där det finns goda möjligheter att inrymma ett regemente i nära anslutning till centralorten.

Det gigantiska området avverkades och fastigheter löstes in för att ge plats för Dryport Skåne, ett projekt som för kommunens del skulle kostat cirka 400 miljoner kronor.

Kommunen drev projektet i samverkan med andra aktörer, varav Jernhusen var den största. När Jernhusen hoppade av blev “torrhamnen” omöjlig att förverkliga. Men dåvarande kommunstyrelsens ordförande Urban Widmark (M) äskade mer pengar från kommunfullmäktige utan att berätta att han fått vetskap om avhoppet.

Det bidrog till hans avgång, tillsammans med skandalen kring trygghetsboendet Pärlan där han skrivit på ett blockhyresavtal med ägaren Kunskapsporten bakom ryggen på kommunfullmäktige. Enligt avtalet, som inte diariefördes men som undertecknad hittade drygt ett år senare, skulle kommunen betala hyran för alla lägenheterna, totalt 10,7 miljoner kronor per år, om de inte blev uthyrda. Det blev de inte eftersom hyrorna var för höga. Det slutade med att kommunens bostadsbolag, som då hette Hässleholmsbyggen, köpte huset för 161,5 miljoner kronor och sänkte hyrorna.

Detaljplanen möjliggör idag verksamhetsområde med järnvägsanslutning till södra stambanan.

– Vi har länge sett potentialen i Hässleholm Nord och kopplingen till järnvägen där, säger Lena Wallentheim i pressmeddelandet.

Till Frilagt säger hon också att det kan finnas fler möjliga platser inom kommunen, men det handlar främst om mark norr om staden.

– Våra två tidigare garnisoner är fulla, där går det inte.

Kommunen vill fortfarande ha företagsetableringar till Hässleholm Nord.

– Det behöver inte alls krocka.

Var det ett misstag att stänga de andra regementena?

– Ja, men det var väl helt andra tider då. Bengt Andersson (dåvarande kommunstyrelsens ordförande) försökte kämpa för att vi skulle få ha det kvar, men det är beslut som tas ovanför våra huvuden. Sedan fick vi jobba för att ställa om det här områdena och det tycker jag att Hässleholms kommun lyckats rätt bra med. Nu är det ett annat läge. Det är mycket oro och man har satsat mycket pengar på nationell nivå till försvaret och vi har ett Nato-inträde. Då får man vara med där vi befinner oss idag.

Är det en fördel att Hässleholm tidigare varit en regementsstad?

– Ja, kanske. Människor har ju levt med ett regemente här i staden.

Lena Wallentheim säger att kommunen nu ska försöka vara med på så mycket möten som möjligt med Försvarsmakten, länsstyrelsen med flera.

– Till syvende och sist får vi väl uppvakta de som är i Stockholm, säger hon.

Hon räknar med att det kan vara en lång väg att gå.

– Men om vi inte talar om att Hässleholm skulle kunna vara en väldigt bra ort om det nu ska byggas nya regementen blir det inget. Det här är väl ett sätt att säga att här finns vi, säger Lena Wallentheim.

Berit Önell