En bortglömd del av Hässleholms historia. Det är vad pensionerade socialchefen och politikern Christer Karlsson skildrar i sin nya bok:Sagostunderna. Fostran för folkhemmet.
I över tjugo år, från 1920-talets böjan till andra världskrigets slutskede, samlades barn och ungdomar i Hässleholm, i Folkets hus. Inte bara för att lyssna till sagor, utan för att dansa, sjunga, ägna sig åt gymnastik, spela teater med mera. Det kan lite förenklat beskrivas som arbetarrörelsens svar på söndagsskolan i de kristna kyrkorna.
Christer Karlsson berättade om sin bokprojekt på biblioteket i Hässleholm kulturhus under fredagen. Har har under en stor del av sitt liv varit aktiv socialdemokrat, ändå hade han knappt ens hört talas om den här verksamheten. Men nu har han studerat den närmare.
ANNONS
När Sagostunderna var som starkast, i mitten av 1930-talet samlades omkring 200 barn, i regel på söndag förmiddag, i direkt konkurrens med söndagsskolorna.
– Hässleholm var en ung och liten stad på den tiden, med bara omkring 3500 invånare, påpekar Christer Karlsson. Jag hävdar att sagostunderna haft stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det här är en bok om stora drömmar och om framtidstro.
Sagostunderna fostrade barn och ungdomar. Många som deltog i verksamheten blev sedan aktiva medborgare, antingen som förtroendevalda inom politiken eller facket, andra blev artister i nöjesbranschen.
Barn och ungdomar fick både lära sig mötesteknik och att ta ansvar.
– Sjuåriga tjejer kunde få skriva protokoll, säger Christer Karlsson. De vuxna vågade lita på barnen och lät dem göra det här själva.
Att studera sagostundsrörelsen har betytt mycket för Christer och hans sambo Monica Nilsson personligen. I slutet av boken har de tecknat ner några slutsatser.
”Vi kan lära oss mycket av Sagostunderna. Vi kan naturligtvis inte återskapa dessa igen, men ta med oss lärdomen och hur viktigt ideellt, oegennyttigt och kollektivt arbete är för ett gott samhälle. Värden som håller på att urholkas eller kanske till och med försvinna idag. För att motarbeta detta och få kraft och styrka i att värna föreningslivet, att hävda demokratiska värderingar och betona vikten av kollektiva lösningar kan Sagostunderna gott tjäna som en inspirationskälla.”
Sagostundsrörelsen var spridd över landet, men hade ett av sina starkaste fästen i Skåne. Det föddes i Malmö redan i början av 1900-talet. Att det fanns en ambition att fostra goda samhällsmedborgare redan från start, framgår av dessa moralbud från 1908 somfinns bevarade i tryck:
1. Älska dina skolkamrater, ty de bliva i livet dina arbetskamrater.
2. Älska dina studier, ty de äro din andliga näring: var lika tacksam mot dina lärare som mot dina föräldrar.
3. Helga varje dag med goda och nyttiga gärningar.
4. Äro de goda, var vänlig mot varje människa, böj din rygg för ingen.
5. Hata ingen, tala icke illa om någon: var icke hämndlysten, men stå för din rätt och värj dig för förtryck.
6. Var icke feg. Var vän med de arma och älska rättvisa.
7. Tänk på att alla goda ting äro komna hit genom arbete. Den där beder en annan arbeta för sig han stjäl sitt bröd.
8. Var uppmärksam och tänk på målet – att söka sanningen. Tro inte vad som motsäger förnuftet: fly varje frestelse och bedraga dig själv eller andra.
9. Tro icke den, som älskar sitt fäderneland skall hata och förakta andra länder eller att man måste älska kriget emedan det är en röst för barbariet.
10. Tänk på den dag då alla män och kvinnor äro fria medborgare i sitt eget fädernesland och kunna leva tillsammans som syskon i fred och rättskaffenhet.
1931 startades ungdomsorganisationen Unga Örnar som till viss del kan sägas vara en arvtagare och ersättare till Sagostundsrörelsen.
Text och foto: Urban Önell
För den som är intresserad av veta mer om Hässleholms historia – se länk nedan.
Det är på Lokalhistoriska arkivet som Christer Karlsson har hittat det mesta av bakgrundsmaterialet till sin bok. För den som missade föreläsningen på biblioteket ges en ny chans den 4 november i deras lokaler på Löjnant Granlunds väg 10.
