KRÖNIKA. I ett trångt bibliotek, i lilla Tyringe, fick medborgare möjligheten att ställa frågor till de högsta politikerna i Hässleholms kommun. Men de svar som politiker och tjänstemän delade med sig av skapade bara fler frågor.

Den enda frågan som fick ett väldigt tydligt svar var om partierna skulle respektera resultatet från folkomröstningen. Där var de solklara med ett nej, oavsett resultat så kommer badhusen att stängas. Men frågan handlar nog mer om demokrati än om badhusen.

Om vi tittar på ordet “Demokrati” och var det har sitt ursprung från så kommer vi in på historia och grekiskans “demos” (folk) och “kratos”(styre/makt). Grekland ses, historiskt, som demokratins grundare och genom att sammanföra dessa två ord har man fått ordet demokrati och dess innebörd talar ju för sig själv. Folket har i demokratins absolut grundläggande form makten att påverka samhällets styre och utveckling.

I Sverige har vi inte en direktdemokrati som Schweiz till exempel utan en representativ form av demokrati, där vi vart fjärde år har möjligheten att välja in partier och representanter som vi vill ska föra den politik vi anser vara rätt. Men det betyder inte att vi bara har något att säga till om vart fjärde år, absolut inte.

För att en demokrati skall vara öppen så har vi en hel drös med rättigheter för att beskydda denna styresform, som till exempel demonstrations- och yttrandefrihet. Men utöver de två stora rättigheterna så har vi även andra sätt att påverka.

Till exempel kan man bli medlem i det parti som man stöttar, framföra sina åsikter i debatter/krönikor eller ställa frågor vid öppna tillställningar alternativt faktiskt skriva till politikerna med sagda frågor. Men den största möjligheten har man via ett så kallat förstärkt folkinitiativ (om förstärkt folkinitiativ, se fakta nedan).

När vi, den 14 december, får möjligheten att kunna påverka genom en folkomröstning så blir det ännu viktigare att ta ställning och meddela beslutsfattare vad man tycker. Gör vi inte det så accepterar vi att politiker, tjänstemän och beslutsfattare antar ett mer auktoritärt styre och då har vi inte långt till att mista demokratin. Det räcker ju med att titta över havet till väster så ser vi tydligt vad som händer.

Men nu behöver vi alla backa ett steg och förstå den situation som vi står inför som kommun och samhälle. Även om vi inte har möjlighet att direkt påverka beslutet kring badhusfrågan så kan vi alla visa vad vi tycker. I slutändan så behöver inte politikerna följa resultatet men, som jag skrev om i min förra krönika (https://www.frilagt.se/2025/09/30/valjarna-kan-stoppa-den-politiska-realityshowen/), de mindre partierna har inte råd att negligera utgången.

För deras skull har det blivit en förtroendefråga mer än en fråga om badhus. I medier och samtal har de flesta mindre partier uttryckt att kransorterna har stor betydelse för kommunen. Om folket röstar för att behålla badhusen, hur ser det då ut att man går emot folkets vilja i de så viktiga kransorterna? Då frångår man den politik som man själv säger sig bedriva.

Efter min förra krönika blev jag kontaktad med en del frågor kring folkomröstningar. Hur stort brukar valdeltagandet vara i en folkomröstning? Spelar det någon roll när den hålls, är det till exempel större deltagande om man håller den i samband med EU- eller allmänt val?

Frågorna var intressanta och likaså diskussionerna kring vårt matbord men det sådde också ett frö hos mig, ett intresse, för hur ser det egentligen ut? Vad är det minsta respektive största valdeltagandet i en folkomröstning? Är det några skillnader beroende på när folkomröstningen hålls?

Efter lite sökande och trilskande med Google och andra sökmotorer, vilka man ibland är tvungen att se lite mellan fingrarna med, så hittade jag en utredning med dokumentation från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

I “Det förstärkta folkinitiativet” från 2015, har SKR gått igenom folkomröstningar mellan 2011 och 2014. Där kan man tydligt se skillnaden mellan att hålla folkomröstningen utanför ordinarie val, 39 procent valdeltagande, i relation till i samband med ett EU-val, 47 procent och i samband med ett allmänt val, 69 procent.

Det hade därmed varit mer ekonomiskt hållbart och säkerställt ett högt valdeltagande att hålla folkomröstningen i samband med det ordinarie valet i september 2026. Speciellt med tanke på att flertalet “osäkra” politiker har poängterat att valdeltagandet måste vara högt för att de ska ändra sin åsikt.

Vad skall då anses vara ett högt valdeltagande? Utanför ordinarie val, mellan 2011 och 2014, var genomsnittliga deltagandet 39 procent. För att då anses vara ett högt deltagarantal, borde det ligga över dessa procenten? Det blir intressant att se vad de osäkra partierna, i efterhand, kommer att sätta som “krav” för att följa resultatet.

Men nu kan vi inte luta oss tillbaka och säga “det spelar ingen roll vad jag säger, de gör ändå som de vill” eller “det är ett fåtal på toppen som bestämmer allt”. Väljer vi att göra det så ger vi dem makten att göra som de vill, utan några som helst hinder. Men om vi väljer att markera genom att rösta och därmed visa vad vi i befolkningen vill så vänder vi på det istället. Då är det politikerna som inte kan luta sig tillbaka och göra som de vill.

För sätt er in i situationen att en överväldigande majoritet vill ha kvar badhusen och politikerna ändå väljer att stänga ner, hur tror ni själva att det kommer gå vid nästa val för de partier som står bakom det beslutet?

Som avslutning så måste jag återigen poängtera att det är ni själva som skall ta reda på hur ni vill rösta. Rösta inte ideologiskt utan tänk på vad som är viktigt för er. Tänk utanför partipolitiken för denna frågan måste ses som partipolitiskt obunden.

Så för allt i världen, välj inte att sitta hemma för att ni inte tycker det kommer att betyda något. Om vi alla börjar tänka på det sättet så kommer demokratin verkligen att sättas ur spel och det auktoritära samhället tar över.

Varje röst räknas.
Varje röst blir hörd och sedd.
Oavsett vad du väljer att lägga den på.
Så gör din röst hörd.

Claus Bonde

Fördjupad fakta Förstärkt Folkinitiativ

För att få till en process kring folkomröstning behöver personen eller gruppen få ihop underskrifter från minst 10 procent av befolkningen i det berörda området, kommun eller region. Sedan måste kommunfullmäktige eller regionfullmäktige ta ställning till om det blir en folkomröstning eller inte. För detta krävs endast en tredjedel av ledamöternas röster. 

Frågeställningen som sedan hanteras av kommunen eller regionen måste vara av sådan art att den går att få ett tydligt resultat av, vid en eventuell folkomröstning.

Fullmäktige skall efter genomförd omröstning ta ställning, vid ett sammanträde, till resultatet. En folkomröstning är rådgivande inför beslut. Det är därför osäkert om initiativet kommer att påverka beslutet eller inte, det är i slutändan upp till de folkvalda.

Vid ett lyckat folkinitiativ går det inte alltid till omröstning utan kan också regleras med överenskommelser med initiativtagaren eller gruppen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1994692-om-kommunala-folkomrostningar_sfs-1994-692/ – Riksdagens lagdokumentation

https://valcentralen.val.se/kommun/kommunal-folkomrostning – Valmyndigheten