Nästan all vegetation kring dagvattendammarna vid Södra Kringelvägen har röjts bort och sediment med vass och musslor grävts upp från bottnarna. Det trots att kungsfiskaren håller till i området, en hotad fågelart som det sannolikt bara finns cirka 500 individer av i Sverige. Det är betydligt färre än den tretåiga hackspetten som nyligen stoppade en avverkning i Norrland. Dessutom har kommunekologen tidigare sagt att den lilla rödlistade ormbunken klotgräs inte kommer att överleva om sediment grävs bort där den växer. Enligt detaljplanen ska naturen bevaras och boende i Hassellundens villaområde brukar promenera här. Men det kommunala va-bolaget Hässleholm Miljös behov av att rensa dammarna tycks väga tyngre. Länsstyrelsen ser inte ens skäl att kräva försiktighetsåtgärder. Hässleholm Miljö meddelar att klotgräset inte verkar finnas kvar, men att man inte grävt just där det tidigare hittats.

Enstaka nypon ligger kvarlämnade i slänten mot en av dammarna. Här bredde buskar och snår tidigare ut sig och det fanns gott om ställen för fåglar och andra djur att gömma sig. Nu är det skövlat och öppet. Gräset är kortklippt.

Efter att maskinerna gått hårt fram under några dagar är det tyst och ödsligt. Kring den nordligaste dammen, där klotgräset observerats, är det bara röjt på ena sidan.

Frilagt berätttade för tre år sedan om avverkningen kring dammarna. Den skedde i strid med detaljplanen som säger att träden ska bevaras. Hässleholms Miljö hävdade att träden måste bort för att man skulle komma åt att gräva upp sediment ur dammarna. Både Göingebygdens biologiska förening och kommunekolog Lars-Erik Williams vädjade om hänsyn till klotgräset. Länsstyrelsen menade då att klotgräset inte var i fara utan tvärtom kunde gynnas. Några krav eller rekommendationer blev det inte.

Dammen där klotgräset observerats fylldes i oktober 2022 av nedsågade träd. Växten är rödlistad som sårbar art, men inte fridlyst.

Då, liksom nu, hänvisade länsstyrelsen till att det handlar om dagvattenanläggningar där anmälan av rensning inte behöver görs till länsstyrelsen, trots att vattnet rinner vidare till Finjasjön. Istället är det kommunen som har tillsynsansvar. Det spelar ingen roll att området fått växa vilt sedan det byggdes för cirka 25 år sedan.

Kungsfiskaren, som är både fridlyst och rödlistad som sårbar, har under denna tid kontinuerligt observerats i området kring dagvattendammarna, reningsverket och Magle våtmark. Det finns över 70 så kallade fynd i SLU:s Artportalen som brukar användas av myndigheterna för att bedöma om sällsynta arter är hotade.

Dialog med Hässleholm Miljö

Miljöchef David Lindsjö svarar att kommunens miljöavdelning haft dialog med Hässleholm Miljö om skötsel av dagvattendammarna.

– Utifrån det som kommit in så kommer vi inte att starta ett ärende eller ställa några krav på ytterligare åtgärder, meddelar han.

Rutinerna för skötseln innebär bland annat att sedimentet provtas innan det grävs upp och läggs upp på kanterna för att torka. Fortsatt hantering beror på provresultaten. Risken för grumling bedöms med hänsyn till avstånd till recipient och om det finns flera dammar i serie som ger möjlighet till sedimentering nedströms. Vid behov kan halm läggas vid utlopp och bolaget har även en duk, så kallad siltgardin, som kan sila sediment. Sediment som inte kan användas som förbättring i anläggningen transporteras bort till lämplig plats som entreprenören bestämmer.

När det gäller artskydd hänvisar David Lindsjö tillbaka till länsstyrelsen.

Men Maria Nitare på länsstyrelsens vattenenhet avvisar det.

– Även om det ser illa ut med uppgrävning av musslor från en dagvattendamm är det mycket osannolikt att det skulle handla om flodpärlmussla eller om den ännu högre skyddade tjockskaliga målarmusslan. Vi kommer alltså inte att starta något tillsynsärende på detta. Såvitt jag kan bedöma utifrån information från vår naturprövningsenhet är inte heller uppgiften om klotgräs en anledning till att starta ett tillsynsärende här, skriver hon i ett mejl till Frilagt.

“Kan enkelt flyga vidare”

– Kungsfiskaren kan enkelt flyga vidare. Problemet för kungsfiskarna är inte var de kan bo eller fiska. De har alltid slagits tillbaka när det varit kalla vintrar, säger hennes kollega Johan Bogaert.

Han påpekar dock att om dammar eller åar rensas för hårt kan kanterna för raka för att kungsfiskaren ska trivas. Den behöver också träd att sitta i intill vattnet.

– Men här finns flera olika dammar i närheten plus Finjasjön, så jag är inte så orolig för att de ska ta skada.

Även i Magle våtmark avverkas dock träd och dammar rensas just nu, där i ett samarbete mellan Göingebygdens biologiska förening och Hässleholm Miljö.

– Jag är mer orolig för ormbunken. Man behöver akta den, men ibland behöver man rensa lite också, säger Johan Bogaert.

“Regeringen har dragit ned”

Han förklarar att länsstyrelsen numera har mycket begränsade resurser för att ens inleda ärenden.

– Regeringen har dragit ned. Vi vet inte vad vi behöver göra först. Vi har brådskande saker, detta är inte brådskande, ursäkta att jag säger det. Domstolarna kräver exempelvis att vi ska svara inom viss tid. Jag tycker inte om att göra saker mot naturen, jag tycker mycket om naturen. Det är inte bra att göra så här, men inom några år kommer växtligheten tillbaka. Varje dag tas saker bort som inte kommer tillbaka, säger han.

Kräver karta och detaljerad beskrivning

Han förklarar att länsstyrelsen måste ta ställning till anmälningar som kommer in. Men när sedan en anmälan om att rensningen av dammarna kan hota kungsfiskare, klotgräs, fladdermöss med flera arter kommer in svarar länsstyrelsen att informationen inte är tillräckligt specificerad. Vattenhandläggare Emelie Björling uppmanar anmälaren att skicka in en exakt beskrivning av var rensningen pågår, rita ut platsen på en karta och skicka bilder från området.

Trots att rubriken är “Anmälan artskydd dammar Hässleholm Sjörröd” fokuserar länsstyrelsen enbart på grävning av dammar.

Området är helt skövlat, de inte bara gräver. Tolkade du det inte som att det handlade om artskyddet?

– Det var inte tydligt från mejlet vad exakt önskemålet var. Därför ställde jag frågor, vi gör det för att kunna hantera inkomna tips, säger Emelie Björling.

Att saken gällde artskydd, är det inte tydligt?

– Men vi måste ju förstå vad det är som pågår och var någonstans. Det är första frågan.

Är det inte ett ganska stort ansvar på den enskilde att man ska göra detaljerade beskrivningar och rita på kartor? Måste det göras för att ni ska kunna titta på ett ärende?

– Vi gjorde en bedömning i det här fallet att vi behövde den informationen för att förstå.

När Frilagt ger henne fastighetsbeteckningen och hon tar upp en karta på datorn hittar hon området.

I Arjeplog stoppades en avverkning av tretåig hackspett. Ibland blir det väldigt kraftfulla åtgärder på grund av artskydd. Om någon anmäler att den skyddsvärda kungsfiskaren är hotad, finns det anledning för er att titta på den också?

– Jo, det är möjligt att vi ska göra, säger Emelie Björling.

Växtplatsen har inte grävts upp

Hässleholm Miljös kommunikatör Anton Henryson berättar att när GBF senast var vid dammarna, före underhållsarbetet, hittades inget klotgräs. Men växtplatsen har ändå inte grävts upp.

Den dammen där vi tidigare hittat klotgräs har bara rensats i den delen runt trumman, skriver han i ett mejl till Frilagt.

Han förklarar att dammarna är en teknisk anläggning som behöver underhållas.

– Men vi tar i den mån vi kan hänsyn till andra värden också. De musslor som hittats har vi lagt tillbaka i dammen.

– Om det var en fråga om kungsfiskaren är det nog bättre att du ställer frågan till GBF.

Berit Önell

Läs mer:

2022-10-20 Planstridig avverkning vid Hassellunden stör hotad växt